8 kap.14–20 §§ i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön gäller om arbetstagare hanterar kemiska ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för att bli klassificerade enligt CLP-förordningen med faroangivelserna   

• H350: Kan orsaka cancer
• H340: Kan orsaka genetiska defekter, och
• H360: Kan skada fertiliteten och det ofödda barnet.

Kraven gäller oavsett om de kemiska ämnena och blandningarna är inköpta, egentillverkade eller utvunna. Kraven omfattar även produkter som inte omfattas av CLP-förordningen, men som skulle uppfylla kriterierna för att klassificeras med ovanstående faroangivelse om de skulle ha omfattats av CLP. Det gäller till exempel läkemedel och kosmetiska produkter.

Kraven i 8 kap. 15 och 18–20 §§ i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön gäller också för följande verksamheter där arbetstagare kan exponeras för cancerframkallande ämnen:

1. Arbete som innebär att arbetstagare exponeras för

   • trädamm från lövträd

   • respirabelt kristallint kvartsdamm

   • asbesthaltigt damm

   • dieselavgaser

   • polycykliska aromatiska kolväten i sot, tjära eller beck av kol

   • damm, rökgaser eller stänk som uppstått vid avbränning och elektroraffinering av kopparnickelskärsten.

2. Arbete som innebär att arbetstagarnas hud exponeras för mineraloljor som tidigare har använts för att smörja och kyla rörliga delar i en förbränningsmotor.

3. Framställning av auramin.

4. Processer där stark syra ingår vid framställningen av isopropylalkohol.

Du som arbetsgivare ska alltid välja kemiska ämnen och blandningar som medför så liten risk som möjligt. När det gäller CMR-ämnen måste du dessutom utreda om ett CMR-ämne behövs innan någon arbetstagare börjar använda det. Utredningen ska visa att det är tekniskt omöjligt att ersätta CMR-ämnet med ett annat kemiskt ämne eller en blandning som utgör en mindre risk för ohälsa eller olycksfall. Resultatet av utredningen ska dokumenteras skriftligt.

För hur stor mängd krävs en utredning?

Det finns ingen gräns för vid vilken mängd kravet gäller. Men om du som arbetsgivare gör en bedömning att mängden är så liten att risken för ohälsa eller olycksfall redan är försumbar finns det inte någon möjlighet att minska risken. Ämnet kan då användas utan att en utredning görs. Du ska dock fortfarande dokumentera att du har gjort den bedömningen.

Vad ska du som arbetsgivare tänka på när du utreder?

Utred vilka produkter som kan göra det möjligt för er att nå det resultat som ni vill uppnå. Utgå från de produkter som är kommersiellt tillgängliga vid utredningstillfället. Du ska täcka de flesta av de leverantörer som finns, inte bara en enda.

Det finns flera databaser som du kan använda för att hitta ämnen som kan ersätta CMR-ämnen. Om ni utvecklar nya produkter bör du om möjligt undvika CMR-klassade ämnen i kommande produktion.

Om en uppdragsgivare begär att ni ska använda ett CMR-klassat ämne bör du som arbetsgivare begära att uppdragsgivaren utreder användningen innan du åtar dig uppgiften.

Bränslen omfattas inte av kravet på utredning.

Du som arbetsgivare ska besluta om, och dokumentera, åtgärder för hela hanteringskedjan. Åtgärder som ska dokumenteras är

• vilka skyddsåtgärder som är nödvändiga för att minimera att arbetstagare exponeras för CMR-ämnen
• i vilka situationer personlig skyddsutrustning krävs
• rutiner för underhåll och kontroll av funktion hos ventilation och arbets- och processutrustning.

Tänk på att skyddsåtgärder som är nödvändiga inte enbart gäller arbetstagare som hanterar CMR-ämnen utan även andra som arbetar i verksamheten. Det är därför viktigt att gå igenom hela hanteringskedjan, inklusive rengöring av utrustning och avfallshantering. Som arbetstagare kan du till exempel behöva se till att inte sprida CMR-ämnen med till exempel förorenade handskar och kläder.

När rutiner för underhåll och kontroll tas fram är det viktigt att det framgår var, när, hur och vem som utför underhåll och funktionskontroller.

Om ni måste hantera ett CMR-ämne i verksamheten ska du som arbetsgivare se till att följa kraven i 8 kap. 16 och 17 §§ i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön.

Du ska i första hand se till att hanteringen sker i ett slutna system. Om det inte är tekniskt möjligt ska alla dessa åtgärder vidtas:

• Använd arbetssätt och processer så att minsta möjliga mängd luftföroreningar bildas och så att sprut eller stänk undviks.
• Välj och anpassa utrustning och metoder så att luftföroreningar bildas i så liten omfattning som möjligt.
• Använd punktutsug eller annan processventilation, så nära källan som möjligt.
• Använd skyddskläder och skyddshandskar, om det finns risk för kontakt med CMR-ämnen. Arbetstagarna ska byta dem när de övergår till annat arbete.
• Ordna separata förvaringsplatser för arbets- eller skyddskläder och för privata kläder.
• Samla upp spill så snabbt och säkert som möjligt.
• Rengör förorenade ytor dagligen och i samband med att en arbetsuppgift är slutförd.
• Förvara och transportera avfall från hanteringen i stötsäkra, förslutna och tydligt märkta behållare.
• Övervaka utrustning, process eller ventilation så att de fungerar som de ska. Det gör det möjligt att upptäcka oförutsedda händelser eller olycksfall som kan innebära ökad risk för att exponeras för CMR-ämnen.

Övervaka funktionen hos utrustningen eller genomför regelbundna mätningar

Du som arbetsgivare ska se till att övervaka funktionen hos utrustning, process eller ventilation. Du kan till exempel

• mäta halten av CMR-ämne i luften genom kontinuerlig mätning, eller med detektorer
• utföra regelbundna personliga eller stationära mätningar.
• kontrollera att ventilationen har samma kapacitet som när du planerade för den.
• regelbundet kontrollera om ytor i omgivningen har kontaminerats.

Om ni använder processventilation ska det finnas ett kontrollsystem som visar om det är fel på ventilationens effektivitet. Det följer av Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:12) om utformning av arbetsplatser.

Du som arbetsgivare ska se till att så få som möjligt exponeras för CMR-ämnen enligt kraven i 8 kap. 18 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön. Det kan innebära att

• hantera CMR-ämnen i ett separat rum.
• sätta upp avspärrningar för att undvika att obehöriga exponeras.
• identifiera platser som kan bli förorenade och avgränsa dessa platser för obehöriga arbetstagare.

Du som arbetsgivare behöver informera de arbetstagare som hanterar CMR-ämnen om riskerna. Hanterings- och skyddsinstruktioner om CMR-ämnen ska alltid vara skriftliga enligt 8 kap. 19 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön. De ska omfatta alla moment i hanteringen inklusive underhåll, rengöring, bortforslande av avfall och upptagning av spill.

Om exponeringen har varit så hög att risk finns för ohälsa i form av cancer, genetiska defekter eller reproduktionsstörande effekt ska du som arbetsgivare föra register över de exponerade arbetstagarna enligt 8 kap. 20 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön.

Att arbetstagare exponeras för CMR-ämnen ska ni kunna upptäcka genom den övervakning som du har beslutat om.

Syftet med registret är spara uppgifter om vad som har hänt. Det ska underlätta framtida utredningar om samband mellan exponering och sjukdom.

När ska register tas fram?

Register ska tas fram om arbetstagare har exponerats för högre lufthalter än det hygieniska gränsvärdet. Hygieniska gränsvärden hittar du i bilaga 1 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:14) om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön. Om det inte finns ett hygieniskt gränsvärde går det bra att använda sig av DNEL (Derived No Effect Limit), som finns i säkerhetsdatabladen, eller andra länders gränsvärden.

Register ska också tas fram när en olyckshändelse har lett till att arbetstagare tillfälligt har utsatts för höga halter CMR-ämnen, till exempel när

• ventilationen inte har fungerat som den ska
• arbetstagare har inte använt den personliga skyddsutrustningen som ska användas
• den personliga skyddsutrustningen har varit otillräcklig eller har gått sönder
• arbetstagare har inte följt hanterings- och skyddsinstruktionerna.

Vilka uppgifter ska finnas i registret?

Registret skall innehålla uppgifter om

• arbetstagarens namn
• arbetstagarens arbetsuppgifter
• vilka CMR-ämnen arbetstagaren utsatts för
• uppmätt eller uppskattad exponering.

Hur länge ska registret finnas?

Du som arbetsgivare ska bevara registret i 40 år när det gäller cancerframkallande och mutagena ämnen och 5 år när det gäller reproduktionsstörande ämnen.

Om företaget får nya ägare så ska registret lämnas över till den nya ägaren.

Hur fungerar registret när du hyr ut personal?

Om du hyr ut personal är det ditt ansvar att föra register över dina arbetstagare som exponeras för CMR-ämnen.

Du behöver ta reda på om dina arbetstagare ska arbeta där reglerna om registerförande gäller. I så fall behöver du försäkra dig om att någon på arbetsplatsen, där din arbetstagare arbetar, meddelar dig om någon av dina arbetstagare exponeras för CMR-ämnen i ohälsosamma nivåer. Om det händer behöver du föra in uppgifter i registret.