Stöd för att förebygga belastningsskador

Den här arbetsgången kan du som arbetsgivare använda för att hantera risk för belastningsskador i ert systematiska arbetsmiljöarbete, SAM.

Processbild för att illustrera de olika delarna i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Processbild för att illustrera de olika delarna i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Du som arbetsgivare kan använda dig av processbilden ovan för att arbeta systematiskt och effektivt med att förebygga belastningsskador.

Processbilden innehåller frågor som är grupperade utifrån upplägget i det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM. Genus-, jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiven är integrerade i materialet.

Övergripande om systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Undersök arbetsmiljön

Inled arbetsmiljöarbetet med att inventera vilka riskkällor eller risker för belastningsskada som finns i er verksamhet.

Exempel på riskkällor kan vara:

  • Repetitiva arbetsuppgifter
  • Handintensiva arbetsuppgifter
  • Manuell hantering

    • Tunga lyft
    • Tungt skjuta och dra-arbete
  • Påfrestande arbetsställningar
  • Påfrestande arbetsrörelser
  • Vibrationer (till exempel hantering av handhållna verktyg).

Fundera också över hur ni ska arbeta, vilka resurser ni har och vilket stöd som finns i er verksamhet för att undersöka om det finns risker för belastningsskada.

Resurser och stöd kan vara:

  • stödresurser inom den egna organisationen
  • ergonom från företagshälsan
  • checklistor som stödjer föreskrifterna om belastningsergonomi.

Alla ska vara delaktiga

Inventering av arbetsmiljön ska ske i dialog mellan arbetsgivaren, skyddsombud och arbetstagarna. Undersökningarna ska inkludera alla och ge möjligheter för både kvinnor och män att bidra och ge sin bild av arbetsmiljön.

Du hittar exempel på checklistor och verktyg för att undersöka arbetsmiljön längst ner på sidan.

Utred ohälsa, olyckor och tillbud

Det ska vara lätt för arbetstagarna att dela med sig av tillbud, händelser som inträffat eller var på väg att inträffa, som kan leda till skada.

Du som arbetsgivare kan använda ett rapporteringssystem för att få reda på situationer och händelser som kan leda till ohälsa och olyckor. Ett sådant system ger dig underlag till att planera för en hälsosam arbetsplats och utreda och åtgärda händelser som du inte vill ska upprepas.

Belastningsskador kan se olika ut för kvinnor och män

För att synliggöra och kunna förändra eventuella systematiska skillnader i arbetsmiljön mellan kvinnor och män i er verksamhet behöver du som arbetsgivare dels ha fokus på de organisatoriska sammanhang som kvinnor respektive män befinner sig i och dels ha tillgång till könsuppdelad statistik.

För att utreda ohälsa, olyckor och tillbud* kan du ställa dessa frågor:

  • Finns det exempel på besvär, ohälsa, sjukskrivningar, olyckor eller allvarliga tillbud* i verksamheten som kan kopplas till belastningsskada?
  • Om det finns, har ni utrett dessa situationer och händelser?
  • Hur genomför ni utredningar (ta upp exempel)?
  • Hur definierar ni tillbud i er verksamhet? Har ni tillbud om belastningsskada?
  • Hur fångar ni in händelser som lett till ohälsa, olyckor och tillbud? Finns rapporteringssystem?

*Ett tillbud är en oönskad händelse som kunnat leda till ohälsa eller olycksfall – se kommentarer till 9 § AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Riskbedöm

Du som arbetsgivare planerar riskbedömningarna i samverkan med skyddsombud och arbetstagare.

Frågor att ta upp i riskbedömningen är:

  • Hur dokumenterar vi riskbedömningen skriftligt i vår organisation? Var finns den tillgänglig?
  • Vilka resurser har vi? (personella, budget, tillgång till särskild ergonomikompetens vid behov)
  • Hur ser tidigare undersökningar och utredningar ut som vi genomfört om risker för belastningsskada i verksamheten? Hur blev resultat av åtgärderna? Är de utvärderade?
  • Vilka metoder använder vi för att bedöma risk för belastningsskada. Använder vi evidensbaserade metoder som t ex KIM I, II, Harm eller Ramp, används rätt metod på rätt sätt?

Åtgärder, handlingsplan och kontroll

Om du finner risker i arbetsmiljön ska de åtgärdas eller minskas så snart som möjligt.

Om åtgärderna inte kan genomföras på en gång behöver du ta fram en handlingsplan som visar vad som ska göras, vem som ansvarar för vad och när det ska vara klart. Få med arbetstagarna i arbetet med handlingsplanen.

Du behöver säkerställa att åtgärderna ger avsedd effekt, och inte skapar nya risker.

Ett tips är att du kan vidta åtgärder utifrån människa-teknik-organisation-tänk:

  • Människa

    • Kompetens om skonsamma arbetssätt med uppföljning på individnivå
  • Teknik

    • Översyn av arbetsutrustning
    • Utformning verktyg
    • Förpackningsstorlek
    • Tillräckliga arbetsutrymmen
    • Med mera
  • Organisatoriska åtgärder

    • Bemanning/tid
    • Återhämtning
    • Rutiner
    • Handlingsutrymme
    • Stöd

Du som arbetsgivare bör minska riskerna för belastningsbesvär i följande prioritetsordning:

  1. Helt undvika hälsofarlig och onödigt tröttande fysisk belastning.

Om det inte går att helt undvika hälsofarlig och onödigt tröttande fysisk belastning:

  1. Vidta åtgärder för att minska den till en acceptabel nivå utifrån bedömningen av risk för belastningsskada.
  2. Åtgärder kan vara att anpassa utformningen av arbetsuppgiften och ha tillgång till lämplig arbetsutrustning. Det kan också vara att se över arbetsorganisationen samt arbetsmiljön i övrigt.
  3. Utbilda och informera arbetstagarna, så att de kan bidra till att minimera riskerna totalt sett.

Medicinsk kontroll

Du som arbetsgivare behöver erbjuda medicinsk kontroll för dina arbetstagare i vissa fall. Det kan vara om arbetstagarna utsätts för vibrationer eller handintensivt arbete, som sker på så sätt att det finns skäl att misstänka att det kan uppstå risk för belastningsskador. Men det viktigaste är att du på alla sätt först tar bort eller minskar risken.

Fördela uppgifter

För att på ett effektivt sätt kunna genomföra aktiviteter och åtgärder behöver du som arbetsgivare fördela arbetsmiljöuppgifter på flera personer och/eller funktioner i er verksamhet.

De som har uppgifterna behöver kunskaper, resurser och befogenheter.

I detta ingår bland annat kunskaper om:

  • Betydelsen av kön i organisationer.
    Eftersom traditionella värderingar om kvinnor och män motverkar ständiga förbättringar av arbetsmiljön och påverkar vem som får utbildning och utbildningens innehåll. Du som arbetsgivare måste uppmärksamma de organisatoriska sammanhang som kvinnor respektive män befinner sig i.
  • Vem som har till uppgift att göra vad i arbetsmiljöarbetet i organisationen.
    Är det tydligt och känt hos arbetstagare i verksamheten vem man ska vända sig till med frågor som rör belastningsergonomi?

Kunskaper

Du som medarbetare, behöver också arbetsmiljökunskaper för att skapa en god arbetsmiljö. Alla behöver ha kunskap om hur man jobbar säkert.

Du som arbetsgivare behöver se till att arbetstagarna känner till:

    • lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser
    • hur teknisk utrustning ska användas
    • vilka risker olämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser och olämplig manuell hantering som tunga lyft och tungt skjuta och dra arbete medför
    • tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler.

Instruktioner

Arbetsgivaren behöver också ge arbetstagarna instruktioner och möjlighet att träna in en lämplig arbetsteknik för den aktuella arbetsuppgiften. Följ upp att instruktionerna kan förstås av alla och att de efterlevs.

Ta gärna stöd av företagshälsovård eller motsvarande när era kunskaper för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller belastningsergonomi inte räcker till.

Att tänka på vid introduktion av nyanställda:

  • Hur ser er introduktion av nyanställda ut vad gäller risker för belastningsskada?
  • Genomförs introduktion på ett sätt så att alla förstår?
  • Ge arbetstagarna möjlighet till praktisk träning.

Medverkan

Du som arbetsgivare ska ge möjlighet till att arbetstagare och skyddsombud medverkar i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Låt medarbetare från olika delar av verksamheten vara med i undersökning av arbetsmiljön och riskbedömning.

Rutiner

Kom ihåg att det ska finnas rutiner för alla delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet. De ska beskriva när, hur och av vem saker ska göras. De ska vara skriftligt dokumenterade om det finns minst tio arbetstagare i din verksamhet. När du upprättar skriftliga rutiner är det viktigt att hela verksamheten, det vill säga alla delar i verksamheten är representerade.

Årlig uppföljning

Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska följas upp varje år. Fungerar det bra och har effekt? Dokumentera i uppföljningen också hur risker för belastningsskada har synliggjorts och åtgärdats.

Arbetsmiljöpolicy

Hur ser er arbetsmiljöpolicy ut? Se gärna till att policyn innehåller information om hur en god fysisk arbetsmiljö hos er ser ut.

Verktyg och länkar

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

Belastningsergonomi, checklista, pdf, öppnas i nytt fönster

Ramp, del 1, KTH:s webbplats, öppnas i nytt fönster

Vägledning - Belastningsergonomi, Prevents webbplats, pdf, öppnas i nytt fönster

Belastningsskada, Sunt arbetslivs webbplats, öppnas i nytt fönster

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2020-09-07