Stöd för att förebygga belastningsskador

Den här arbetsgången kan du som arbetsgivare använda för att hantera risk för belastningsskador i ert systematiska arbetsmiljöarbete, SAM.

Hur du som arbetsgivare kan hantera risk för belastningsbesvär i ert systematiska arbetsmiljöarbete

Som stöd för att förebygga risk för belastningsbesvär ger Arbetsmiljöverket här förslag på hur man kan arbeta med att hantera dessa risker inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Arbetsmiljöverket har tagit fram en processbild för att illustrera de olika delarna i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi föreslår att du som arbetsgivare också använder bilden för att förebygga belastningsbesvär systematiskt och effektivt.

I processbilden nedan finns frågor som är grupperade utifrån upplägget i det systematiska arbetsmiljöarbetet.  Genus-, jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiven är integrerade i materialet.

Figur 1. Systematiskt arbetsmiljöarbete illustrerat som en process

Du som arbetsgivare kan inleda arbetsmiljöarbetet med att inventera vilka riskkällor eller risker för belastningsbesvär som finns i er verksamhet.

  • Repetitiva arbetsuppgifter
  • Handintensiva arbetsuppgifter
  • Manuell hantering
    • Tunga lyft
    • Tungt skjuta och dra-arbete
  • Påfrestande arbetsställningar
  • Påfrestande arbetsrörelser
  • Vibrationer (till exempel hantering av handhållna verktyg)

Undersöka arbetsmiljön

I dialogen mellan dig som arbetsgivare, skyddsombudet och arbetstagarna, om inventering av riskkällor, kan ni ställa ett antal frågor för att ta reda på hur ni undersöker arbetsmiljön med utgångspunkt från risk för belastningsbesvär. Frågor att ta upp när det gäller undersökningar av arbetsmiljön kan vara vilket stöd ni använder för att undersöka om det finns risker för belastningsbesvär:

  • stödresurser inom den egna organisationen
  • ergonom från företagshälsan
  • checklistor som stödjer föreskrifterna om belastningsergonomi, t ex checklistan på av.se eller RAMP del 1, checklistor från Prevent, Sunt Arbetsmliv eller Partsrådet?

De undersökningar som görs ska inkludera alla, och bör ge möjligheter för både kvinnor och män att bidra och ge sin bild av arbetsmiljön.

Utreda ohälsa, olyckor och tillbud

Du som arbetsgivare kan använda ett rapporteringssystem för att få reda på situationer och händelser som kan leda till ohälsa och olyckor. Ett sådant system ger dig underlag till att planera för en hälsosam arbetsplats, och för att utreda och åtgärda händelser som du inte vill ska upprepas. Det ska vara lätt för arbetstagarna att dela med sig av tillbud, händelser som inträffat eller var på väg att inträffa, som kan leda till skada eller besvär.

För att synliggöra och kunna förändra eventuella systematiska skillnader i arbetsmiljön mellan kvinnor och män i er verksamhet behöver du som arbetsgivare dels ha fokus på de organisatoriska sammanhang som kvinnor respektive män befinner sig i och dels ha tillgång till könsuppdelad stistik.

Frågor att ta upp kan vara:

  • Finns det exempel på besvär, ohälsa, sjukskrivningar, olyckor eller allvarliga tillbud i verksamheten som kan kopplas till belastningsbesvär?
  • Om det finns, har ni utrett dessa situationer och händelser?
  • Hur genomför ni utredningar (ta upp exempel)?
  • Hur definierar ni tillbud i er verksamhet? Har ni tillbud om belastningsbesvär?
    ”Ett tillbud är en oönskad händelse som kunnat leda till ohälsa eller olycksfall” – se kommentarer till 9 § AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete.
  • Hur fångar ni in händelser som lett till ohälsa, olyckor och tillbud (finns rapporteringssystem)?

Riskbedömning

Du som arbetsgivare planerar riskbedömningarna i samverkan med skyddsombud och arbetstagare. Frågor att ta upp är:

  • Hur dokumenterar vi riskbedömningar skriftligt i vår organisation och var finns de tillgängliga?
  • Vilka resurser har vi? (personella, budget, tillgång till särskild ergonomikompetens vid behov)
  • Hur ser tidigare undersökningar och eventuella utredningar ut som vi genomfört om risker för belastningsbesvär i verksamheten? Hur blev resultat av åtgärderna? Är de utvärderade?
  • Vilka metoder använder vi för att bedöma risk för belastningsbesvär. Använder vi evidensbaserade metoder som t ex KIM I, II, HARM eller RAMP och används rätt metod på rätt sätt?

Åtgärder, handlingsplan och kontroll

Hur kan du som arbetsgivare åtgärda de risker som ni har funnit vid riskbedömningen?

Kan åtgärderna genomföras på en gång? Om inte, så behöver du ta fram en handlingsplan som visar vad som ska göras, vem som ansvarar, och när det ska vara klart.

Hur får du med arbetstagarna i arbetet med handlingsplanen?

Du behöver säkerställa att åtgärderna ger avsedd effekt, och inte skapar nya risker.

Ett tips är att du kan vidta åtgärder utifrån Människa-Teknik-Organisation-tänk:

  • Teknik – exempelvis översyn av arbetsutrustning, utformning verktyg, förpackningsstorlek, tillräckliga arbetsutrymmen med mera
  • Organisatoriska åtgärder – bemanning/tid, återhämtning, rutiner, handlingsutrymme, stöd
  • Människan - kompetens om skonsamma arbetssätt med uppföljning på individnivå.

Du som arbetsgivare bör minska riskerna för belastningsbesvär i följande prioritetsordning:

  1. Helt undvika hälsofarlig och onödigt tröttande fysisk belastning.
  2. Vidta åtgärder för att minska den till en acceptabel nivå om det inte går att helt undvika hälsofarlig och onödigt tröttande fysisk belastning.
  3. Utbilda och informera arbetstagarna, så att de kan bidra till att minimera riskerna totalt sett.

Åtgärder för att minska belastningen till en acceptabel nivå kan vara att anpassa utformningen av arbetsuppgiften och ha tillgång till lämplig arbetsutrustning. Det kan också vara att se över arbetsorganisationen samt arbetsmiljön i övrigt

Medicinsk kontroll

Du som arbetsgivare behöver erbjuda medicinsk kontroll för dina arbetstagare i vissa fall. Ett sådant fall är om arbetstagarna utsätts för vibrationer eller handintensivt arbete, som sker på så sätt att det finns skäl att misstänka att det kan uppstå risk för belastningsbesvär . Men det viktigaste är att du på alla sätt först tar bort eller minskar risken.

Uppgiftsfördelning

För att på ett effektivt sätt kunna genomföra aktiviteter och åtgärder behöver du som arbetsgivare ofta fördela arbetsmiljöuppgifter på flera personer/funktioner i er verksamhet.

Hur ser uppgiftsfördelningen ut? Vilka har uppgifter som syftar till att bedöma risker för belastningsbesvär i arbetsmiljön?

  • De som har uppgifterna behöver kunskaper, resurser och befogenheter. I detta ingår bland annat kunskap om betydelsen av kön i organisationer, eftersom traditionella värderingar om kvinnor och män motverkar ständiga förbättringar av arbetsmiljön och påverkar vem som får utbildning och utbildningens innehåll. Du som arbetsgivare måste uppmärksamma de organisatoriska sammanhang som kvinnor respektive män befinner sig i.
  • Är det tydligt och känt hos arbetstagare i verksamheten vem som har till uppgift att göra vad i arbetsmiljöarbetet? Till exempel vem man ska vända sig till med frågor som rör belastningsergonomi?

Kunskaper

Du som medarbetare, behöver också arbetsmiljökunskaper för att skapa en god arbetsmiljö. Alla behöver ha kunskap om hur man jobbar säkert.

Du som arbetsgivare behöver se till att arbetstagarna känner till:

  • lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser,
  • hur arbetsutrustning och eventuella hjälpmedel ska användas,
  • vilka risker olämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser och olämplig manuell hantering som tunga lyft och tungt skjuta- och dra-arbete medför, och
  • tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler.

Du behöver också ge arbetstagarna instruktioner och möjlighet att träna in en lämplig arbetsteknik för den aktuella arbetsuppgiften. Följ upp att instruktionerna kan förstås av alla och att de efterlevs!

Hur ser er introduktion av nyanställda ut vad gäller risker för belastningsbesvär? Genomförs den på ett sätt så att alla förstår? Arbetstagarna behöver möjlighet till praktisk träning!

Har du som arbetsgivare tagit fram skriftliga instruktioner för de arbetsuppgifter ni har bedömt innebär allvarlig risk för belastningsbesvär? Har ni säkerställt att alla berörda förstår dessa instruktioner?

Har ni tillgång till företagshälsovård eller motsvarande för stöd och hjälp när era kunskaper för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller belastningsergonomi inte räcker till?

Medverkan

Du som arbetsgivare ska ge möjlighet till arbetstagarna att medverka i alla delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Hur gör ni för att säkerställa att arbetstagare och skyddsombud, från alla delar av verksamheten, får möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet, till exempel vid undersökning och bedömning av risk för belastningsbesvär?

Rutiner

Kom ihåg att det ska finnas rutiner för alla delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet. De ska beskriva när, hur och av vem saker ska göras. De ska vara skriftligt dokumenterade om det finns minst tio arbetstagare i din verksamhet. När du upprättar skriftliga rutiner är det viktigt att hela verksamheten, det vill säga alla delar i verksamheten är representerade. 

Årlig uppföljning

Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska följas upp varje år. Fungerar det bra och har effekt? Dokumentera i uppföljningen också hur risker för belastningsbesvär har synliggjorts och åtgärdats.

Arbetsmiljöpolicy

Hur ser er arbetsmiljöpolicy ut?

Innehåller policyn något om hur en god fysisk arbetsmiljö hos er ser ut?

Verktyg och länkar

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

Belastningsergonomi, checklista, pdf, öppnas i nytt fönster

Ramp, del 1, KTH:s webbplats, öppnas i nytt fönster

Vägledning - Belastningsergonomi, Prevents webbplats, pdf, öppnas i nytt fönster

Belastningsskada, Sunt arbetslivs webbplats, öppnas i nytt fönster

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2021-07-08