Handintensivt arbete
Handintensivt arbete definieras som ihållande snabba handledsrörelser mot ledens ytterläge i kombination med kraft. Rörelserna kan alltså ha ett mindre rörelseomfång, och behöver inte ske ända ut till ledens ytterläge. Handledsrörelserna är snabba, ihållande och sker i kombination med kraft.
Arbete som är handintensivt sker ofta i ett högt tempo och belastar bland annat nerver, senor, och muskler i hand, underarm och armbåge. Belastningen ökar med ökad hastighet i handledsrörelserna, och om handledsrörelserna kombineras med annan kraft. Till exempel om man håller något i handen eller trycker, drar eller lyfter. Även laster med låg vikt som man håller, till exempel i precisionsgrepp mellan pekfinger och tumme kan innebära stor kraftutövning. Ofta kan tiden för återhämtning eller vila under arbetet vara otillräcklig. Den kan till exempel vara för kort, eller ske för sällan. Detta kan göra att arbetet inte blir hållbart i längden, och kan öka risken för belastningsbesvär.
Exempel på arbetsmoment som kan innebära handintensivt arbete är styckning av kött, att filea fisk, paketering, montering, städning med mera.
Vilka besvär kan man få?
Handintensivt arbete kan påverka nerver, senor, leder och muskler i handled, armbåge, skuldra (axlar) eller nacke, och kan ge ihållande värk och domningar eller andra besvär. Vardagliga rörelser som att hålla i, eller sträcka sig efter en tallrik med mat, kan göra ont och bli ett problem.
Handintensivt arbete kan dessutom leda till karpaltunnelsyndrom, som är ett hälsotillstånd där det blir för trångt i den smala gång för senor och nerver som finns i handleden. Nerverna till handen och fingrarna kommer i kläm, och ger smärta och domningar. Det kan bli svårt att greppa till exempel ett dricksglas.
Undersökning och riskbedömning på grund av handintensivt arbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär bland annat att undersöka och riskbedöma arbetet. När det gäller belastningsergonomi ska arbetsgivaren bedöma om det finns risk för skador i rörelseorganen.
Arbetsgivaren ska därför undersöka om arbetstagarna utför arbete som kan vara hälsofarligt eller onödigt tröttande på grund av handintensivt arbete. Arbetsgivaren ska bedöma om belastningarna, enskilt eller i kombination, kan leda till eller förvärra belastningsbesvär. Bedömningen görs utifrån belastningarnas:
- duration (hur länge),
- frekvens (hur ofta) och
- intensitet (hur mycket).
I bedömningen ska också andra faktorer tas med. Till exempel, arbetsutrustning, belysning, termiskt klimat, vibrationer, buller, samt organisatoriska och sociala faktorer.
Även om det handintensiva arbetet förekommer under kortare tid än 4 timmar under arbetsdagen kan det ändå innebära en ökad risk för belastningsbesvär.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter har inte fastställt någon säker hastighet för handledsrörelserna eller säker nivå för kraft. Istället ska arbetsgivaren:
- undersöka om arbetstagarna utför arbete som kan vara hälsofarligt eller onödigt tröttande på grund av handintensivt arbete och
- bedöma om belastningarna enskilt eller i kombination kan innebära risk för skador i rörelseorganen.
I föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete finns information om åtgärder, uppföljning och dokumentation. Där finns också bestämmelser om arbetsgivarens skyldighet att vid behov anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån.
Den metod som används för att bedöma risk för belastningsbesvär bör ha bästa tillgängliga evidens, det vill säga vetenskapligt stöd. Exempel på metoder med evidens för att bedöma risk för belastningsbesvär i handled och hand är ”Strain Index (SI)”, ”ACGIH TLV for HAL (hand activity level)” och Distal Upper Extremity tool (DUET).
Exempel på andra metoder för att bedöma risk för belastningsbesvär i främst hand, arm, nacke eller skuldra när arbetstagare utför repetitiva uppgifter med framförallt händer eller armar är: KIM III och HARM. Du hittar dem på vår sida checklistor under rubriken belastningsergonomi.
Vägledning i val av lämplig bedömningsmetod kan ges av den regionala Arbets- och miljömedicinska kliniken. Exempel på mer detaljerad vägledning för undersökning och riskbedömning av handintensivt arbete finns exempelvis i den guide som getts ut av Sveriges Företagshälsor: Företagshälsans guide för riskbedömning och medicinsk kontroll vid handintensivt arbete.
När ska medicinsk kontroll anordnas?
Enligt det systematiska arbetet ska arbetsgivaren förebygga och ta bort hälso- och olycksfallsrisker i arbetet. Medicinska kontroller ska anordnas för de arbetstagare som utför handintensivt arbete som kan innebära risk för skador i nacke, skuldra (axel), arm eller hand, trots vidtagna åtgärder. Det vill säga, arbetsgivaren behöver inte anordna medicinska kontroller vid handintensivt arbete om en fördjupad bedömning visar att arbetet inte ger en ökad risk för belastningsbesvär.
Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:3), föreskrifter
Kunskaper och information vid handintensivt arbete
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om exempelvis:
- lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser,
- hur arbetsutrustning ska användas,
- vilka risker olämpliga arbetsställningar, och arbetsrörelser medför, och
- tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler.
Arbetstagaren ska få instruktioner och möjlighet att träna in en lämplig arbetsteknik. Arbetsgivaren ska följa upp att instruktionerna efterlevs.
Mer information om kunskaper och information hittar du här.
Frågor och svar – Handintensivt arbete
Senast uppdaterad 2021-10-15