Handintensivt arbete

Handintensivt arbete definieras som ihållande snabba handledsrörelser mot ledens ytterläge i kombination med kraft. Rörelserna kan alltså ha ett mindre rörelseomfång, och behöver inte ske ända ut till ledens ytterläge. Handledsrörelserna är snabba, ihållande och sker i kombination med kraft.

Arbete som är handintensivt sker ofta i ett högt tempo och belastar bland annat nerver, senor, och muskler i hand, underarm och armbåge. Belastningen ökar med ökad hastighet i handledsrörelserna, och om handledsrörelserna kombineras med annan kraft. Till exempel om man håller något i handen eller trycker, drar eller lyfter. Även laster med låg vikt som man håller, till exempel i precisionsgrepp mellan pekfinger och tumme kan innebära stor kraftutövning. Ofta kan tiden för återhämtning eller vila under arbetet vara otillräcklig. Den kan till exempel vara för kort, eller ske för sällan. Detta kan göra att arbetet inte blir hållbart i längden, och kan öka risken för belastningsbesvär.

Exempel på arbetsmoment som kan innebära handintensivt arbete är styckning av kött, att filea fisk, paketering, montering, städning med mera.

Vilka besvär kan man få?

Handintensivt arbete kan påverka nerver, senor, leder och muskler i handled, armbåge, skuldra (axlar) eller nacke, och kan ge ihållande värk och domningar eller andra besvär. Vardagliga rörelser som att hålla i, eller sträcka sig efter en tallrik med mat, kan göra ont och bli ett problem.

Handintensivt arbete kan dessutom leda till karpaltunnelsyndrom, som är ett hälsotillstånd där det blir för trångt i den smala gång för senor och nerver som finns i handleden. Nerverna till handen och fingrarna kommer i kläm, och ger smärta och domningar. Det kan bli svårt att greppa till exempel ett dricksglas.

Undersökning och riskbedömning på grund av handintensivt arbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär bland annat att undersöka och riskbedöma arbetet. När det gäller belastningsergonomi ska arbetsgivaren bedöma om det finns risk för skador i rörelseorganen.

Arbetsgivaren ska därför undersöka om arbetstagarna utför arbete som kan vara hälsofarligt eller onödigt tröttande på grund av handintensivt arbete. Arbetsgivaren ska bedöma om belastningarna, enskilt eller i kombination, kan leda till eller förvärra belastningsbesvär. Bedömningen görs utifrån belastningarnas:

  • duration (hur länge),
  • frekvens (hur ofta) och
  • intensitet (hur mycket).

I bedömningen ska också andra faktorer tas med. Till exempel, arbetsutrustning, belysning, termiskt klimat, vibrationer, buller, samt organisatoriska och sociala faktorer.

Även om det handintensiva arbetet förekommer under kortare tid än 4 timmar per arbetsdag kan det ändå innebära en ökad risk för belastningsbesvär.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter har inte fastställt någon säker hastighet för handledsrörelserna eller säker nivå för kraft. Istället ska arbetsgivaren:

  • undersöka om arbetstagarna utför arbete som kan vara hälsofarligt eller onödigt tröttande på grund av handintensivt arbete och
  • bedöma om belastningarna enskilt eller i kombination kan innebära risk för skador i rörelseorganen.

I föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete finns information om åtgärder, uppföljning och dokumentation. Där finns också bestämmelser om arbetsgivarens skyldighet att vid behov anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån.

Den metod som används för att bedöma risk för belastningsbesvär bör ha bästa tillgängliga evidens, det vill säga vetenskapligt stöd. Exempel på metoder med evidens för att bedöma risk för belastningsbesvär i handled och hand är ”Strain Index (SI)”, ”ACGIH TLV for HAL (hand activity level)” och Distal Upper Extremity tool (DUET).

Exempel på andra metoder för att bedöma risk för belastningsbesvär i främst hand, arm, nacke eller skuldra när arbetstagare utför repetitiva uppgifter med framförallt händer eller armar är: KIM III och HARM. Du hittar dem på vår sida checklistor under rubriken belastningsergonomi.

Checklistor

Vägledning i val av lämplig bedömningsmetod kan ges av den regionala Arbets- och miljömedicinska kliniken.

När ska medicinsk kontroll anordnas?

Enligt det systematiska arbetet ska arbetsgivaren förebygga och ta bort hälso- och olycksfallsrisker i arbetet. Medicinska kontroller ska anordnas för de arbetstagare som utför handintensivt arbete som kan innebära risk för skador i nacke, skuldra (axel), arm eller hand, trots vidtagna åtgärder. Det vill säga, arbetsgivaren behöver inte anordna medicinska kontroller vid handintensivt arbete om en fördjupad bedömning visar att arbetet inte ger en ökad risk för belastningsbesvär.

Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:3), föreskrifter

 

Kunskaper och information vid handintensivt arbete

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om exempelvis:

  • lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser,
  • hur arbetsutrustning ska användas,
  • vilka risker olämpliga arbetsställningar, och arbetsrörelser medför, och
  • tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler.

Arbetstagaren ska få instruktioner och möjlighet att träna in en lämplig arbetsteknik. Arbetsgivaren ska följa upp att instruktionerna efterlevs.

Mer information om kunskaper och information hittar du här.

Arbetsställning och belastning – ergonomi

Frågor och svar – Handintensivt arbete

Vad menas med handledsrörelser mot ledens ytterlägen?

Handledsrörelser mot ledens ytterlägen innebär att handen rör sig i riktning mot eller från ett ytterläge. Det vill säga, rörelserna kan ha ett mindre rörelseomfång och behöver inte ske ända ut till ledens ytterläge.

Du hittar definitionen av handintensivt arbete i 3 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:02).

Ska handintensivt arbete riskbedömas om det pågår mindre än 4 timmar per arbetsdag?

Arbetsgivaren ska undersöka om arbetstagarna utför arbete som kan vara hälsofarligt eller onödigt tröttande på grund av handintensivt arbete även om tiden är kortare än 4 timmar per arbetsdag. Om detta förekommer ska arbetsgivaren bedöma om belastningarna enskilt eller i kombination kan innebära risk för skador i rörelseorganen.

De allmänna råden till 4 § i föreskriften om belastningsergonomi (AFS 2012:2), ger råd om att man bland annat bör beakta om arbete pågår under minst fyra timmar under arbetsdagen. Allmänna råd är dock inte bindande, utan utgör ett stöd för hur man kan tänka i arbetet med att undersöka arbetsförhållandena och bedöma risk för ohälsa och skador. Man kan alltså behöva undersöka, bedöma och åtgärda risker där handintensivt arbete förekommer, även om det inte uppgår till fyra timmar under arbetsdagen.

För mer information se 4 och 4 a §§ i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:02).

Ska medicinsk kontroll anordnas för handintensivt arbete som pågår mindre än 4 timmar per arbetsdag?

Medicinska kontroller kan behöva anordnas även för handintensivt arbete som pågår mindre än 4 timmar per arbetsdag. Arbetsgivaren ska i första hand förebygga och undanröja hälso- och olycksfallsrisker i arbetet.

Medicinska kontroller ska anordnas för de arbetstagare som utför handintensivt arbete som kan innebära risk för skador i nacke, skuldra (axel), arm eller hand, trots vidtagna åtgärder. Det vill säga, arbetsgivaren behöver inte anordna medicinska kontroller vid handintensivt arbete om en fördjupad bedömning visar att arbetet inte ger en ökad risk för belastningsbesvär.

För mer information se 3 kap. 2 c § i arbetsmiljölagen (1977:1160), 4 och 4 a §§ i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:02) och 26, 27 och 28 §§ i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:3).

Hur snabbt är snabba handledsrörelser?

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter beskrivs inga gränsvärden för handledshastighet. Istället ska arbetsgivaren undersöka om arbetstagarna utför arbete som kan vara hälsofarligt eller onödigt tröttande på grund av handintensivt arbete. Om detta förekommer ska arbetsgivaren bedöma om belastningarna enskilt eller i kombination kan innebära risk för skador i rörelseorganen.

För mer information se 4 och 4 a §§ i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:02).

Hur stor får kraften vara i handintensivt arbete?

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter beskrivs inga gränsvärden för kraft vid handintensivt arbete. Belastningen och risken för skador i rörelseorganen påverkas av flera faktorer (se ”Undersökning och riskbedömning…” ovan) där bland annat hastigheten av handledsrörelserna är ett exempel, och typ av grepp är ett annat. Även laster med låg vikt kan innebära betydande kraftutövningar om dessa hanteras med precisionsgrepp, exempelvis med pekfinger och tumme. Riskerna ska bedömas utifrån bland annat belastningarnas intensitet, men även deras duration och frekvens. För att bedöma intensiteten bör man beakta kombinationen av kraft och rörelsehastighet.

Arbetsgivaren ska undersöka om arbetstagarna utför arbete som kan vara hälsofarligt eller onödigt tröttande på grund av handintensivt arbete. Om detta förekommer ska arbetsgivaren bedöma om belastningarna enskilt eller i kombination kan innebära risk för skador i rörelseorganen.

För mer information se 4 och 4 a §§ i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:02).

Hur ska jag tänka och agera som arbetsgivare om arbetet innebär att man håller något med kraft, men inte rör handleden?

Enligt Arbetsmiljöverkets definition är handintensivt arbete ”Ihållande snabba handledsrörelser mot ledens ytterlägen i kombination med kraft”.

Alla arbetsmoment som kan innebära en risk för belastningsbesvär ska riskbedömas, oavsett om de uppfyller Arbetsmiljöverkets definitioner för till exempel handintensivt arbete eller inte. Och precis som med alla andra risker för belastningsbesvär, ska sådana risker åtgärdas i linje med det systematiska arbetsmiljöarbetet AFS 2001:1 och föreskrifterna om belastningsergonomi AFS 2012:12.

Är kassaarbete i dagligvaruhandel eller arbete som innebär att man skriver på ett tangentbord handintensivt arbete?

Arbetsmiljöverkets föreskrifter pekar inte ut enskilda yrken eller arbetsuppgifter som handintensiva eller inte. Om handintensivt arbete förekommer bör därför bedömas från fall till fall. Om händerna utför arbete i stort sett utan rörelse i handleden, eller med långsamma handledsrörelser, eller med låg belastning så är detta inte att betrakta som handintensivt arbete. Dock kan arbetet ändå utgöra en risk för ohälsa eller olycksfall och arbetsgivaren ska undersöka om arbetstagarna utför arbete som kan vara hälsofarligt eller onödigt tröttande på grund av arbetsställningar, arbetsrörelser, manuell hantering, repetitivt eller handintensivt arbete.

För mer information se 4 och 4 a §§ i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:02).

Uppfyller MEBA (Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete) kraven för vad medicinska kontroller ska innehålla?

Arbetsmiljöverkets föreskrifter pekar inte ut någon enskild metod för undersökning, utan beskriver vad den medicinska kontrollen ska innehålla, och vem som får utföra den. Information om vad medicinska kontroller ska innehålla, och vem som har tillräckliga kompetenskrav för att få utföra den, finns beskrivna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:3). Om den valda undersökningsmetoden saknar något av det som beskrivs i AFS 2019:3, ska denna information ändå inhämtas.

För mer information se Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:3).

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2021-04-13