Frågor och svar om arbetsställning och belastning

Hur tungt får man dra med en handtruck?

Kraften för att sätta handtrucken i rörelse bör inte överstiga 150 N (Newton). Kraften kan mätas med en dynamometer. Kraften för att dra handtrucken kontinuerligt bör inte överstiga 100 N. Risken för att skada sig ökar om ytterligare kraft krävs. För att kunna bedöma denna typ av arbete och vilka risker det innebär är det viktigt att ta hänsyn till hur ofta arbetet utförs, underlaget, handtagens utformning, transportsträckor med mera. Det är också viktigt att bedöma om handtrucken är den bästa utrustningen för att utföra en viss arbetsuppgift. För mer information se 4 och 6 §§ samt bedömningsmodell och bilaga A i föreskrifterna om belastningsergonomi, AFS 2012:02.

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

Det finns även ett särskilt bedömningsverktyg för att bedöma risker för belastningsskador vid skjuta/dra-arbete.

Bedöm risker vid manuell hantering - skjuta/dra (ADI 668), broschyr

Har jag rätt till utbildning i lyftteknik?

Arbetstagarna ska få den kunskap i lyft- och förflyttningsteknik som behövs för att kunna arbeta på ett skonsamt sätt för kroppen. Det ska också finnas möjlighet att praktiskt träna in en skonsam arbetsteknik för den aktuella arbetsuppgiften. För en nyanställd är det viktigt att utbildningen sker så snart som möjligt.
 
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren har tillräckliga kunskaper om:

  • lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser
  • hur teknisk utrustning och hjälpmedel används
  • risker vid olämpliga arbetsrörelser och olämplig manuell hantering
  • tidiga tecken på överbelastning av muskler och leder.

Kunskaperna ska sedan regelbundet följas upp, och repeteras om det behövs. För mer information se 9 § i föreskrifterna om belastningsergonomi, AFS 2012:2.

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

Hur tungt får man lyfta under en arbetsdag?

Det finns ingen regel för maximal vikt under en arbetsdag. Utgångspunkten ska alltid vara att undvika manuella lyft i arbetet. För att minska manuella lyft behöver det finnas tekniska hjälpmedel som är lämpliga att använda eller så behöver man organisera arbetet på ett annat sätt, som till exempel att på en förskola låta barnet själv klättra upp i vagnen istället för att personalen lyfter.

Det är många faktorer som påverkar risken för skador när en person ska lyfta något tungt. Man ska göra en bedömning av arbetsuppgifterna, för att ta reda på om det finns risk för ohälsa eller olycksfall. När man bedömer risken för ohälsa vid lyft ska man ta hänsyn till hur ofta lyften görs, vilka förutsättningar personen som lyfter har, om det finns möjlighet till att göra något annat arbete som ger återhämtning, vilka klimatförhållanden som råder, tidspress med mera. Dessutom måste den som lyfter tänka på hur lätt det går att greppa om bördan och om lyftet sker i en obekväm ställning. Om du till exempel behöver böja och vrida dig på grund av dåligt rörelseutrymme är risken för besvär högre. För mer information se 4 och 6 §§ samt bilaga A i föreskrifterna om belastningsergonomi AFS 2012:02.

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

I föreskrifterna om belastningsergonomi finns en modell för bedömning av lyft. Där står det att:

  • lyft av bördor under 7 kg inom underarmsavstånd och under 3 kg inom trekvarts armavstånd är acceptabelt under bra förhållanden.
  • lyft av bördor mellan 7 kg och 25 kg inom underarmsavstånd ska utredas närmare. Samma förhållanden gäller för vikter mellan 3 kg och 15 kg inom ett trekvarts armavstånd.

Hur länge får man arbeta med repetitivt arbete?

Repetitivt arbete innebär att likartade rörelser görs om och om igen och ofta i högt tempo. Arbetstagaren riskerar att drabbas av ohälsa om detta sker under en längre tid, minst halva arbetsskiftet. Arbetet behöver organiseras så att riskerna för belastningsbesvär förebyggs genom arbetsväxling, arbetsutvidgning, pauser eller andra åtgärder som ökar variationen och belastningen i arbetet under arbetsskiftet. Arbeten vid löpande band behöver varieras med andra arbeten som skiljer sig från det repetitiva rörelsemönstret för arm och hand, till exempel att köra truck.

Kassaarbete som är repetitivt, det vill säga när det finns ett ständigt flöde av varor utan avbrott, bör inte pågå längre än fyra timmar per arbetsdag. Möjligheten att gå ifrån kassan och ta emot och plocka varor, som tidigare var ett naturligt inslag av arbetsrotation, har minskat. Allt fler leverantörer plockar upp sina egna produkter och butikspersonal specialiserar sig ofta inom ett visst område exempelvis ost, chark, frukt och grönt. Detta har lett till att den som arbetar i kassan har färre möjligheter till andra arbetsuppgifter som ger fysisk och mental variation i arbetet. Därför behöver arbetspasset i kassa normalt brytas av med en paus, rast eller annat arbete efter två timmar.

För mer information om repetitivt arbete och organisering av arbetet se 7 och 8 §§ i föreskrifterna om belastningsergonomi, AFS 2012:02.

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

Vilka regler finns för att få ta paus i arbetet?

Raster i arbetet tas upp i arbetstidslagen. Ingen ska arbeta mer än fem timmar i följd utan rast. Under en rast har man rätt att gå ifrån arbetsstället.

Arbetstidslagen anger inte hur många eller hur långa pauserna ska vara men det är rimligt med en paus efter max två timmars arbete. Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs – utöver rasterna. Pauser ska räknas in i arbetstiden.

Arbetsmiljöverket har gett uttryck för detta i ett ärende som gällde busschaufförers möjlighet till så kallade kisspauser för några år sedan. Ärendet överklagades men vårt krav att arbetsgivaren ska sträva efter att lägga in en paus efter ca två timmars körning – eller som allra längst efter 2,5 timmar – fastställdes av regeringen.

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2015-07-09