Arbetsanpassning och rehabilitering

Arbetsgivaren ska arbeta förebyggande med det systematiska arbetsmiljöarbetet och vid behov arbetsanpassa enskilda arbetstagares arbetsmiljö. Detta för att undvika olyckor, ohälsa och sjukskrivningar. Efter en sjukskrivning ska arbetstagaren även kunna få hjälp av arbetsgivaren för att återgå till arbetet.

Informationen på den här sidan vänder sig till arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud. Enligt arbetsmiljölagen är det arbetsgivaren som ska se till att det finns en lämplig organisation för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering på arbetsplatsen. Detta regleras av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:01).

De åtgärder som vidtas på arbetsplatsen avser så kallad arbetslivsinriktad rehabilitering, inte medicinsk rehabilitering.

Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1), föreskrifter 

Ansvar

På varje arbetsplats ska det finnas en plan och organisation för arbetet med arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering. Den ska kunna bedrivas i samarbete med Försäkringskassan och andra berörda myndigheter. Arbetsgivaren ska årligen följa upp detta arbete och vid behov göra förändringar för att åtgärderna ska få den effekt som det är tänkt.

Det är arbetsgivaren som är ansvarig för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering på arbetsplatsen. Det går bra att fördela dessa uppgifter till chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare. Då måste arbetsgivaren se till att de som arbetar med detta har de befogenheter, resurser, kunskaper och den kompetens som krävs. Arbetet ska organiseras så att det kan ske i samarbete med de arbetstagare som är berörda och med Försäkringskassan om det behövs.

Om det inte finns tillräcklig kompetens eller kunskap på arbetsplatsen för att arbeta med arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering ska arbetsgivaren anlita hjälp utifrån, i första hand från företagshälsovården eller annan motsvarande resurs.

Vad gör skyddsombudet?

Skyddsombudets uppgift är att samverka med arbetsgivaren i arbetet med arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering. Skyddsombudets uppgift kan också vara att företräda arbetstagare vid arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering. Du kan läsa mer om skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet nedan.

Skyddsombud och arbetsmiljöombud

Vad gör Försäkringskassan?

Läs om Försäkringskassans regler på deras webblats nedan.

Arbetslivsinriktad rehabilitering, Försäkringskassans webbplats, öppnas i nytt fönster

Vad gör företagshälsovården?

Företagshälsovården bör anlitas kontinuerligt och inte bara till enstaka tjänster. Då kan man säkra kvaliteten i arbetsmiljöarbetet. Dessutom ökar möjligheten att upptäcka hälsorisker tidigt. Företagshälsovården arbetar för att förebygga arbetsmiljörisker.

Här är några exempel på vad företagshälsovården kan hjälpa arbetsgivare med:

  • De hjälper företag och organisationer att komma igång med sitt arbetsanpassnings- och arbetslivsinriktade rehabiliteringsarbete.
  • De arbetar också med konkreta insatser för anställda som har behov av arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Förebyggande arbete med arbetsmiljön

Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma och åtgärda riskerna i arbetsmiljön. Då kan man förhindra att arbetstagarna drabbas av olycksfall, sjukdom eller andra negativa följder på grund av arbetsmiljön. Du hittar mer information om detta på vår sida om arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön.

Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön

Arbetsgivaren ska också fortlöpande ta reda på vilka behov av arbetsanpassning som finns bland arbetstagarna. Det är viktigt att följa upp anställda med upprepad korttidsfrånvaro för att klarlägga behovet av någon form av arbetsanpassning för att undvika ytterligare sjukfrånvaro.

Generell arbetsanpassning förbättrar för många 

När man planerar arbetsuppgifter eller arbetslokal ska man skapa en god arbetsmiljö och bra arbetsförhållanden. Exempel på generella utformningsåtgärder kan vara att se över:

  • tillgängligheten till arbetsplatsen, 
  • arbetslokalernas utformning,
  • den tekniska utrustningen, 
  • kompetensutvecklingen, 
  • flexibla arbetstider,
  • om det finns möjlighet till variation i arbetsuppgifterna. 

Vid den generella utformningen av arbetsmiljön ska hänsyn tas till att arbetstagare har olika förutsättningar, som till exempel olika kön och ålder, yrkesvana, etnisk bakgrund och arbetstagare med funktionsnedsättning. Det som är bra för alla kan vara nödvändigt för vissa. 

Individuell arbetsanpassning hjälper enskilda

När den generella utformningen av arbetsmiljön inte räcker till för att en arbetstagare ska kunna utföra sina arbetsuppgifter, behövs individuell arbetsanpassning. Det kan innebära att arbetstagaren kan behöva:

  • anpassade arbetsuppgifter 
  • anpassa arbetslokaler 
  • anpassade arbetstider
  • särskilda arbetshjälpmedel,
  • individuella stödinsatser.

Tillgänglig arbetsmiljö

Checklista

Checklistan hjälper er kartlägga era behov

Med den här checklistan nedan med frågor kan ni få en uppfattning om vilka områden som ni kan behöva åtgärda på er arbetsplats. Listan är baserad på föreskrifterna om arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1). De paragrafanvisningar som finns syftar alltså på paragraferna i dessa föreskrifter.

Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1), föreskrifter

Inledande frågor

Sjukfrånvaro och arbetsförhållanden skiljer sig ofta åt beroende på bland annat kön, ålder, yrkeserfarenhet och kulturell bakgrund. Det är därför bra att ha det i åtanke när man diskuterar nedanstående frågor.

  1. Hur ser sjukfrånvaron ut på företaget? Finns det statistik?
  2. Hur många arbetsskadeanmälningar har företaget haft under de senaste åren? Varför?
  3. Hur ser personalomsättningen ut? Är omsättningen hög och i så fall relaterad till arbetsmiljön?
  4. Om företaget är anslutet till företagshälsovården, hur utnyttjas den i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsärenden?
  5. Om företaget inte är anslutet till företagshälsovården, varför har man valt detta och finns dess kunskaper i den egna organisationen?

Ytterligare frågor att ställa sig vid arbetet med arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering

  1. Känner ni till att det finns bestämmelser om arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering i arbetsmiljölagen?
  2. Finns föreskrifterna om arbetsanpassning och rehabilitering på arbetsstället?
  3. Omfattar det systematiska arbetsmiljöarbetet även arbetsanpassnings- och den arbetslivsinriktade rehabiliteringsverksamheten?
  4. Hur organiserar och bedriver ni verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering för arbetstagarna? (§ 2)
  5. Har ni formulerat mål för verksamheten? (§ 3)
  6. Hur uppmärksammar ni behov av arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering? (§ 4, § 5, § 12)
  7. Hur följer företaget upp korttidsfrånvaro (sjukfrånvaro, kompensationsledighet, oplanerad semester) och hur uppmärksammar ni behov av arbetsanpassning och rehabilitering i samband med det? (§ 4, § 5)
  8. Vilka åtgärder har ni vidtagit med anledning av arbetsskadeanmälningar? (§ 4, § 12)
  9. Hur håller företaget kontakten med personer som är sjukskrivna under sjukskrivningstiden? Finns det dokumenterade rutiner? (§ 5, § 10 )
  10. Vilka har tilldelats uppgiften att arbeta med arbetsanpassning och rehabilitering? (§ 6)
  11. Vilken erfarenhet och kunskap har de som har tilldelats uppgiften att handlägga arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten? (§ 6)
  12. Vilka resurser finns? (personer, pengar, tid) (§ 6)
  13. Kan de personer som arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering få tillräcklig handledning och stöd för sitt arbete? (§ 6)
  14. Hur samarbetar ni med fackliga organisationer, skyddsombud och berörda arbetstagare i dessa frågor? (§ 7)
  15. Hur samarbetar ni med Försäkringskassan? (§ 8)
  16. Samarbetar ni med någon annan rehabiliteringsaktör? (företagshälsovård, primärvård, arbetsförmedling, socialtjänst, handikapporganisation) (§ 8)
  17. Vem utför och hur sker uppföljning av verksamheten? (§ 9)
  18. Hur är rutinerna för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering utformade? (§ 10)
  19. Finns mål, ansvarsfördelning, uppföljning och rutiner dokumenterade skriftligen? (§ 11)
  20. Vilka generella arbetsanpassningsåtgärder (även förebyggande) görs för äldre arbetstagare? (§ 12)
  21. Har företaget något utarbetat handlingsprogram för alkohol och droger? (§ 13)
  22. Vilka rutiner finns om någon uppträder alkohol- eller drogpåverkad på arbetet? (§ 13)

Alkohol och droger

Alkohol- och drogmissbruk förekommer i arbetslivet, och en påverkad person kan vara en allvarlig arbetsmiljörisk för sig själv och andra. Tecken som kan vara viktiga att uppmärksamma är till exempel en försämrad arbetsinsats, ökad frånvaro eller på ett annat sätt förändrat beteende.

Regler och rutiner vid alkohol- och drogmissbruk i arbetet

I rutinerna för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering ska även omfatta missbruk av alkohol eller andra berusningsmedel. Arbetsgivaren ska även klargöra vilka interna regler och rutiner som gäller om en arbetstagare uppträder påverkad i arbetet. En tydlig alkohol- och drogpolicy bör finnas.

I rutinerna bör det framgå hur arbetsledningen kan arbeta förebyggande med hjälp av till exempel informationsmaterial, arbetsplatsträffar, utbildningar och organiserad stödverksamhet. Det bör också framgå vilken beredskap som arbetsplatsen har när det gäller att hantera anställda i samband med missbruk.

Det är viktigt att vid arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering ta hänsyn till sådant som arbetstidens förläggning, arbetsuppgifternas krav och sociala förhållanden.

Funktionsnedsättning 

Det finns flera olika slag av funktionsnedsättningar, och det är alltid arbetsgivarens ansvar att anpassa arbetet så att arbetstagaren kan utföra sina arbetsuppgifter. Det gör du i dialog med berörd arbetstagare och vid behov kan du ta hjälp av företagshälsovården eller motsvarande aktör. Här finns några exempel på funktionsnedsättningar och hur man kan anpassa arbetsmiljön.

Allergi

Det är viktigt att arbetslokaler för arbetstagare med allergi har bra ventilation och är lättstädade. Det är oftast olämpligt med heltäckande mattor eftersom de kan ge dammproblem. Det är vanligt att pälsdjur och fåglar utlöser allergier och därför bör man undvika att ha husdjur på arbetsplatserna (med undantag för ledarhund). Vissa prydnadsväxter avger allergiframkallande ämnen eller starka dofter som kan ge en känslig person problem. Det kan därför vara bra att diskutera valet av växter på arbetsplatsen.

Diabetes

En person med diabetes är beroende av regelbundna måltider och jämn dygnsrytm. Det är därför viktigt att se över hur arbetstiden är förlagd. För att en diabetiker ska kunna ta sitt insulin ska det finnas tillgång till bra personalutrymmen. 

Hörselnedsättning och dövhet 

I arbetslokaler för arbetstagare med hörselnedsättning ska man försöka att undvika onödiga bakgrundsljud genom att till exempel använda material som är ljuddämpande. Även ljusförhållandena är viktiga eftersom vissa arbetstagare med hörselnedsättning kompenserar sin nedsatta hörsel genom att ”läsa” läpprörelserna hos den de talar med. Ibland kan det vara till hjälp att installera en teleslinga. I vissa situationer bör man anlita en teckenspråkstolk.

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa kan innebära allt från tillfälliga svårigheter till svårare sjukdomstillstånd. Symptom som oro, ångest, sömnsvårigheter och nedstämdhet kan förekomma. Kognitiva funktioner som till exempel koncentration, minne och förmågan att planera och organisera kan påverkas. Det är viktigt att arbetsledningen har skapat förutsättningar för att hantera psykisk ohälsa. Exempel på åtgärder kan vara förkortad eller flexibel arbetstid, och det bör finnas möjlighet till både gemenskap och avskildhet. Socialt stöd är också viktigt.

Psykisk ohälsa, stress, hot och våld

Nedsatt rörelseförmåga

För att en arbetslokal ska vara tillgänglig för arbetstagare med nedsatt rörelseförmåga kan det till exempel behövas tillräckligt utrymme för rullstolar och gånghjälpmedel i arbetslokaler, korridorer, dörröppningar och personalutrymmen. Golvbeläggningen bör vara plan och fast. Ibland behövs rullstolsramp och stadig ledstång.

Synnedsättning och blindhet 

Om en arbetstagare har en synnedsättning är arbetslokalernas planlösning, formgivning, akustik, belysning, möblering och inredningsmaterial viktiga för orienteringsförmågan. Det är lämpligt att speciellt markera utstående föremål och att ha god ljuskontrast.

Hjälpmedel

Det finns en mängd olika tekniska hjälpmedel för att anpassa arbetsplatsen och arbetsuppgifterna för arbetstagare med olika funktionsnedsättningar. Som arbetsgivare kan man kontakta Försäkringskassan för att ansöka om bidrag till personliga hjälpmedel.

Arbetshjälpmedel, Försäkringskassans webbplats, öppnas i nytt fönster

Fördjupande information om arbetsanpassning och arbetsinriktad rehabilitering

Här hittar du fördjupande information om arbetsanspassning och rehabilitering som kan hjälpa dig vidare i ditt arbetsmiljöarbete.

Lagstiftning

Arbetsmiljölagen, 2 kap. 1 §, 3 kap. 2a, 2b och  3 §§

Föreskrifter

Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1), föreskrifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter

Ämnesrelaterade sidor

Arbeta med arbetsmiljön

En tillgänglig arbetsmiljö

Lokaler och arbetsutrymme

Rapporter 

Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2015, Statistiska centralbyrån, öppnas i nytt fönster

Andra aktörer 

Försäkringskassans webbplats, öppnas i nytt fönster 

Arbetsförmedlingens webbplats, öppnas i nytt fönster

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2018-09-12