Arbetsanpassning och rehabilitering

För att förebygga skador eller arbetssjukdomar kan arbetsgivaren behöva göra anpassningar i arbetsmiljön. När en skada uppstått ska arbetstagaren få hjälp med rehabilitering för att kunna återgå till arbetet.

De åtgärder som vidtas på arbetsplatsen avser så kallad arbetslivsinriktad rehabilitering, inte medicinsk rehabilitering.

Informationen på den här sidan vänder sig till arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud. Enligt arbetsmiljölagen är det arbetsgivaren som ska se till att det finns en lämplig organisation för arbetsanpassning och rehabilitering på arbetsplatsen. Detta regleras av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:01).

Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1), föreskrifter 

Ansvar

På varje arbetsplats ska det finnas en plan och organisation för arbetet med arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering. Arbetslivsinriktad rehabilitering kan vara arbetsträning, ändrade arbetsuppgifter, anpassning av arbetsplatsen eller utbildning. Det är viktigt att ta hänsyn till varje arbetstagares förutsättningar genom att till exempel anpassa arbetsförhållandena. I första hand ska arbetsgivaren göra det i förebyggande syfte innan någon blir sjuk.

Det är arbetsgivaren som är ansvarig för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering på arbetsplatsen, men det går bra att tilldela arbetsuppgifter. Då måste arbetsgivaren se till att den som arbetar med frågorna har befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens. Man ska organisera arbetet så att det kan ske i samarbete med de arbetstagare som är berörda och med Försäkringskassan om det behövs. Arbetsgivaren ska årligen följa upp verksamheten och göra de ändringar som behövs. 

Om det inte finns tillräcklig kompetens eller kunskap på arbetsplatsen för att kunna lösa arbetsmiljöproblemen kan Arbetsmiljöverket ställa krav på att arbetsgivaren ska anlita hjälp utifrån, i första hand från företagshälsovården eller annan motsvarande resurs. 

Vad gör skyddsombudet?

Skyddsombudets ansvar är att kontrollera att arbetsgivaren uppfyller kraven för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering. Frågor kring rutiner ska behandlas av arbetsplatsens skyddskommitté på arbetsplatser där det finns fler än 50 anställda. 

Vad gör Försäkringskassan?

Försäkringskassan ska tillsammans med den försäkrade undersöka vilka behov som finns av arbetslivsinriktad rehabilitering. Sedan ska de se till att arbetsgivaren genomför de åtgärder som behövs. Om det blir nödvändigt kan Försäkringskassan ha ett avstämningsmöte tillsammans med arbetsgivaren och andra aktörer, till exempel en facklig representant, behandlande läkare, företagshälsovården och Arbetsförmedlingen, om arbetstagaren ger sitt godkännande. Ett sådant möte brukar handla om att 

  • se vilka arbetsuppgifter den anställda kan och inte kan utföra på grund av sin funktionsnedsättning eller sjukdom 
  • undersöka vilka åtgärder som krävs för att den anställda ska kunna utföra sina arbetsuppgifter eller komma tillbaka i arbete 
  • göra en plan för hur den anställda ska kunna återgå till arbetet. 

Vad gör företagshälsovården?

Företagshälsovården arbetar för att förebygga arbetsmiljörisker och kan hjälpa företag och organisationer att komma igång med sitt arbetsanpassnings- och arbetslivsinriktade rehabiliteringsarbete. De arbetar också med arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering för anställda i behov av detta. Det är bäst om företagshälsovården anlitas kontinuerligt och inte bara till enstaka tjänster. Då kan man säkra kvaliteten i arbetsmiljöarbetet över tiden. Dessutom ökar möjligheten att upptäcka hälsorisker tidigt. Därför är det viktigt att företagshälsovården får möjlighet att medverka när man 

  • genomför organisationsförändringar 
  • planerar nya lokaler, anordningar och arbetsmetoder 
  • gör upphandlingar och inköp av maskiner, utrustning och produkter. 

Då kan de hjälpa till med att se över hur förändringarna kommer påverka arbetet och att göra riskanalyser.

Förebyggande arbete med arbetsmiljön

Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma och åtgärda riskerna i arbetsmiljön. Då kan man förhindra att arbetstagarna drabbas av olycksfall, sjukdom eller andra negativa följder på grund av arbetsmiljön. Du hittar mer information om arbetsgivarens ansvar på vår sida om arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön.

Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön

När arbetsgivaren anpassar arbetsförhållandena till arbetstagarnas förutsättningar och behov kan anpassningen vara både individuell och generell. Den individuella anpassningen gäller för en särskild anställd medan den generella kan gälla alla anställda. Om en enskild person får besvär kan det vara ett tecken på att det behövs en generell arbetsanpassning för att förhindra att fler får samma besvär. 

Individuell arbetsanpassning hjälper enskilda

När en anställd har olika fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar kan man behöva individuell anpassning. Det kan innebära att personen får särskilda arbetshjälpmedel, handledning eller individuella stödinsatser. Man kan även behöva 

  • välja ut särskilda arbetsuppgifter 
  • genomföra tekniska åtgärder 
  • anpassa lokalerna 
  • förändra arbetsfördelningen. 

Det är viktigt att följa upp anställda med upprepad korttidsfrånvaro för att klarlägga behovet av någon form av arbetsanpassning för att undvika ytterligare sjukfrånvaro. 

Generell arbetsanpassning förbättrar för många 

När man planerar arbetsuppgifter eller utformningen av en befintlig eller ny arbetslokal ska man göra generella anpassningar, vilket innebär att skapa en god arbetsmiljö och bra arbetsförhållanden utifrån de förutsättningar som finns. Exempel på generella anpassningsåtgärder kan vara att se över 

  • tillgängligheten till arbetsplatsen 
  • utformningen av arbetsplatsen
  • den tekniska utrustningen 
  • kompetensutvecklingen 
  • flexibla arbetstider 
  • om det finns möjlighet till variation i arbetsuppgifterna. 

Det finns flera faktorer som kan påverka behoven av arbetsanpassning, till exempel arbetstagarnas kön och ålder, yrkesvana, etnisk bakgrund och eventuella funktionsnedsättningar. 

Tillgänglig arbetsmiljö

Hur tar man fram rutiner? 

När man arbetar med rutiner för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering kan det vara bra att utgå från dessa frågor: 

  • Hur ska vi organisera vårt arbete med arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetsfördelning – vem gör vad? 
  • Hur ska vi hålla kontakt med personer som är sjukskrivna?
  • Hur ska vi samarbeta med företagshälsovården?
  • Hur ska vi samarbeta med Försäkringskassan? 
  • Vilka rutiner har vi när en person ska gå tillbaka i arbete?
  • Finns det möjlighet att få handledning eller annat stöd? 
  • Hur ser rutinerna ut vid omplacering? 
  • Vem utreder och ser till att arbetstagarna får nödvändiga arbetshjälpmedel?
  • Hur kan arbetstagarna få kompletterande utbildning? 
  • Hur kan vi omfördela arbetsuppgifter? 
  • När och hur följer vi upp olika åtgärder? 
  • Hur samverkar vi med arbetstagarorganisationer? 

Checklistan hjälper er kartlägga era behov

Med den här checklistan nedan med frågor kan ni få en uppfattning om vilka områden som ni kan behöva åtgärda på er arbetsplats. Checklistan består av ett stort antal frågor, men alla frågor är inte relevanta på alla arbetsplatser. Listan är baserad på föreskrifterna om arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1). De paragrafanvisningar som finns syftar alltså på paragraferna i dessa föreskrifter. 

Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1), föreskrifter

Inledande frågor 

Sjukfrånvaro och arbetsförhållanden skiljer sig ofta åt beroende på bland annat kön, ålder, yrkeserfarenhet och kulturell bakgrund. Det är därför bra att ha det i åtanke när man diskuterar nedanstående frågor. 

  1. Hur ser sjukfrånvaron ut på företaget? Finns det statistik? 
  2. Hur många arbetsskadeanmälningar har företaget haft under de senaste åren? Varför? 
  3. Hur ser personalomsättningen ut? 
  4. Om företaget är anslutet till företagshälsovården, hur utnyttjas den i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsärenden? 
  5. Om företaget inte är anslutet till företagshälsovården, varför har man valt detta och finns dess kunskaper i den egna organisationen?

Frågor kring regelverket

  1. Känner ni till att det finns bestämmelser om arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering i arbetsmiljölagen?
  2. Finns föreskrifterna om arbetsanpassning och rehabilitering på arbetsstället? 
  3. Omfattar det systematiska arbetsmiljöarbetet även arbetsanpassnings- och den arbetslivsinriktade rehabiliteringsverksamheten? 
  4. Har ni formulerat mål för verksamheten? (§ 3) 
  5. Hur uppmärksammar ni behov av arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering? (§ 4, § 5, § 12) 
  6. Hur följer företaget upp korttidsfrånvaro (sjukfrånvaro, kompensationsledighet, oplanerad semester) och hur uppmärksammar ni behov av arbetsanpassning och rehabilitering i samband med det? (§ 4, § 5) 
  7. Vilka åtgärder har ni vidtagit med anledning av arbetsskadeanmälningar? (§ 4, § 12)  
  8. Hur håller företaget kontakten med personer som är sjukskrivna under sjukskrivningstiden? Finns det dokumenterade rutiner? (§ 5, § 10 ) 
  9. Vilka har tilldelats uppgiften att arbeta med arbetsanpassning och rehabilitering? (§ 6) 
  10. Vilken erfarenhet och kunskap har de som har tilldelats uppgiften att handlägga arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten? (§ 6) 
  11. Vilka resurser finns? (personer, pengar, tid) (§ 6) 
  12. Kan de personer som arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering få tillräcklig handledning och stöd för sitt arbete? (§ 6) 
  13. Hur samarbetar ni med fackliga organisationer, skyddsombud och berörda arbetstagare i dessa frågor? (§ 7) 
  14. Hur samarbetar ni med Försäkringskassan? (§ 8) 20. 
  15. Samarbetar ni med någon annan rehabiliteringsaktör? (företagshälsovård, primärvård, arbetsförmedling, socialtjänst, handikapporganisation) (§ 8) 
  16. Vem utför och hur sker uppföljning av verksamheten? (§ 9) 
  17. Hur är rutinerna för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering utformade? (§ 10) 
  18. Finns mål, ansvarsfördelning, uppföljning och rutiner dokumenterade skriftligen? (§ 11) 
  19. Vilka generella arbetsanpassningsåtgärder (även förebyggande) görs för äldre arbetstagare? (§ 12) 
  20. Har företaget något utarbetat handlingsprogram för alkohol och droger? (§ 13) 
  21. Vilka rutiner finns om någon uppträder alkohol- eller drogpåverkad på arbetet? (§ 13) 

Alkohol och droger 

Alkohol- och drogmissbruk förekommer i arbetslivet, och en påverkad person kan vara en allvarlig arbetsmiljörisk för sig själv och andra. Tecken som kan vara viktiga att uppmärksamma är till exempel en försämrad arbetsinsats, ökad frånvaro eller ett ändrat beteende på något annat sätt. 

Förebygg alkohol- och drogmissbruk i arbetet 

Arbetsgivarens rutiner för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering ska även gälla insatser vid alkohol- och drogmissbruk. Arbetsgivaren ska också göra klart vilka interna regler och rutiner som gäller om en arbetstagare är påverkad av alkohol eller andra droger på arbetet. 

Arbetets organisation och innehåll kan vara en orsak till missbruk. Därför kan det vara viktigt att vid arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering ta hänsyn till sådant som skiftarbete, arbetsuppgifternas krav och sociala förhållanden. 

Ta fram ett handlingsprogram för missbruksproblem 

Det kan vara lämpligt att ta fram ett handlingsprogram för hur man ska hantera olika missbruksproblem. Där bör också en tydlig alkohol- och drogpolicy finnas med. I handlingsprogrammet bör det framgå hur arbetsledningen kan arbeta förebyggande med hjälp av till exempel informationsmaterial, arbetsplatsträffar, utbildningar och organiserad stödverksamhet. Det bör också framgå vilken beredskap som arbetsplatsen har när det gäller att hantera anställda i samband med missbruk. 

På Folkhälsomyndighetens webbplats finns information om hur de arbetar med de övergripande målen för samhällets insatser inom alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelpolitik. 

Folkhälsomyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster

Funktionsnedsättning 

Det finns flera olika slag av funktionsnedsättningar, och det är alltid arbetsgivarens ansvar att anpassa arbetet så att arbetstagaren kan utföra sina arbetsuppgifter. Detta gör du genom dialog med den arbetstagare som behöver få arbetsplatsen anpassad. Här finns några vanliga funktionsnedsättningar och exempel på hur man kan anpassa lokalerna. 

Allergi 

Det är viktigt att arbetslokaler för personer med allergi har bra ventilation och är lättstädade. Det är oftast olämpligt med heltäckande mattor eftersom de kan ge dammproblem. Det är vanligt att pälsdjur och fåglar utlöser allergier och därför bör man undvika att ha husdjur på arbetsplatserna (med undantag för ledarhund). Vissa prydnadsväxter avger allergiframkallande ämnen eller starka dofter som kan ge en känslig person problem. Det kan därför vara bra att diskutera valet av växter på arbetsplatsen. 

Diabetes

En person med diabetes är beroende av regelbundna måltider och jämn dygnsrytm. Det är därför viktigt att se över hur arbetstiden är förlagd. För att en diabetiker ska kunna ta sitt insulin ska det finnas tillgång till bra personalutrymmen. 

Hörselnedsättning och dövhet 

I arbetslokaler för personer med hörselnedsättningar ska man försöka att undvika onödiga bakgrundsljud genom att till exempel använda material som är ljuddämpande. Även ljusförhållandena är viktiga eftersom vissa hörselskadade kompenserar sin nedsatta hörsel genom att ”läsa” läpprörelserna hos den de talar med. Ibland kan det vara till hjälp att installera en teleslinga. I vissa situationer bör man anlita en teckenspråkstolk. 

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa kan innebära allt från tillfälliga svårigheter till svårare sjukdomstillstånd. Symptom som oro, ångest, sömnsvårigheter och nedstämdhet kan förekomma. Kognitiva funktioner som till exempel koncentration, minne och förmågan att planera och organisera kan påverkas. Det är viktigt att arbetsledningen har skapat förutsättningar för att hantera psykisk ohälsa. Exempel på åtgärder kan vara förkortad eller flexibel arbetstid, och det bör finnas möjlighet till både gemenskap och avskildhet. Socialt stöd är också viktigt. 

Rörelsehinder 

För att en lokal ska vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelseförmåga kan det till exempel behövas tillräckligt utrymme för rullstolar och gånghjälpmedel i arbetslokaler, korridorer, dörröppningar och personalutrymmen. Golvbeläggningen bör vara plan och fast. Ibland behövs rullstolsramp och stadig ledstång. 

Det finns en mängd olika tekniska hjälpmedel. Ofta kan man få hjälp med att prova ut sådana av Arbetsförmedlingen och hjälpmedelscentralen hos landstinget. 

Synnedsättning och blindhet 

Om en person har en synnedsättning är arbetslokalernas planlösning, formgivning, akustik, möblering och inredningsmaterial viktiga för orienteringsförmågan. Det är viktigt med väl genomtänkt skyltning, färgsättning och belysning. Det är lämpligt att speciellt markera utstående föremål och att ha god ljuskontrast.

Fördjupande information om arbetsanpassning och rehabilitering

Här hittar du fördjupande information om arbetsanspassning och rehabilitering som kan hjälpa dig vidare i ditt arbetsmiljöarbete.

Lagstiftning

Arbetsmiljölagen, 2 kap. 1 §, 3 kap. 2a, 2b och  3 §§

Föreskrifter

Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1), föreskrifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter

Ämnesrelaterade sidor

Arbeta med arbetsmiljön

En tillgänglig arbetsmiljö

 Lokaler och arbetsutrymme

Rapporter 

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden, Statistiska centralbyrån, 2008, öppnas i nytt fönster

Andra aktörer 

Försäkringskassans webbplats, öppnas i nytt fönster 

Arbetsförmedlingens webbplats, öppnas i nytt fönster

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2016-06-07