Vilka regler gäller för utländska arbetstagare och arbetsgivare?

En utstationerad arbetstagare är en person som skickas till ett annat land av sin arbetsgivare för att arbeta där under en begränsad tid. Under tiden som arbetet pågår omfattas arbetstagaren av vissa bestämmelser i utstationeringslandets lagstiftning eller kollektivavtal.
En man inspekterar en träbit

Att utstationerade arbetstagare garanteras ett visst skydd bygger på bestämmelser i EU:s utstationeringsdirektiv. I Sverige gäller reglerna för alla utstationerade arbetstagare, oavsett nationalitet.

Arbetsmiljöverket är förbindelsekontor (det vill säga kontaktmyndighet) för utstationeringsfrågor. Vi informerar om vilka regler som gäller vid utstationering i Sverige och samarbetar med förbindelsekontor i andra länder.

Utstationerade är de utländska arbetstagare som arbetar i Sverige under en begränsad tid. Vanligtvis är arbetstagaren anställd i ett annat land och arbetar där. Vissa svenska bestämmelser, som till exempel handlar om semester, arbetstid och minimilön, ska gälla för den utstationerade under tiden som arbetet i Sverige pågår.

Med utstationerad arbetstagare menas en arbetstagare som vanligtvis arbetar i ett annat land men som under en begränsad tid arbetar i Sverige enligt någon av punkterna 1–3 nedan.

  1. Arbetstagaren är anställd hos en arbetsgivare som skickar arbetstagaren till Sverige för att arbeta. Det är arbetsgivaren som leder arbetet. Arbetet utförs i Sverige på grund av ett avtal som arbetsgivaren har ingått med en mottagare av tjänsterna som är verksam i Sverige.
  2. Arbetstagaren är anställd hos en arbetsgivare som skickar arbetstagaren till en arbetsplats eller till ett företag i Sverige som tillhör koncernen.
  3. Arbetstagaren är anställd hos en arbetsgivare som hyr ut arbetskraft eller ställer arbetskraft till förfogande (ett uthyrnings- eller bemanningsföretag). Arbetsgivaren skickar arbetstagaren till ett företag som är etablerat i Sverige eller som bedriver verksamhet här.

Sammanfattningsvis är det fråga om utstationering när en arbetsgivare som är etablerad i ett annat land än Sverige skickar arbetstagare hit för att arbeta här tillfälligt. Arbetsgivaren ska tillhandahålla tjänster över gränserna. Tjänsterna kan utföras för ett annat företags räkning, en kund, en ekonomisk samarbetspartner eller ett företag inom samma koncern.

För att vara utstationerad krävs att arbetet i Sverige endast pågår under en begränsad tid. Det finns inga bestämmelser om hur lång utstationeringsperioden får vara. Om arbetstagaren arbetar långvarigt i Sverige och anknytningen till Sverige dominerar, är det inte fråga om utstationering.

Om en arbetstagare i och för sig arbetar i Sverige under en begränsad tid men ändå inte är utstationerad enligt definitionen – exempelvis om arbetstagaren arbetar tillfälligt för en arbetsgivare i Sverige utan att under arbetsperioden vara anställd i ett annat land – gäller inte utstationeringslagen.

För egna företagare gäller till stor del särskilda bestämmelser, eftersom de flesta arbetsrättsliga bestämmelserna (inklusive utstationeringslagen) endast gäller för arbetstagare. En person som är verksam som egenföretagare i sitt hemland och som utför arbete i Sverige kan enligt svensk rätt betraktas som en arbetstagare i rättslig mening. Omständigheter som talar för att företagaren ska anses vara en arbetstagare är om företagaren har en enda uppdragsgivare, är personligen arbetsskyldig (och alltså inte kan sätta någon annan person i sitt ställe), inte har egna arbetsredskap eller egen lokal och om det är uppdragsgivaren som styr över hur arbetet ska utföras.

En utstationerad arbetstagare ska omfattas av följande svenska arbets- och anställningsvillkor – den så kallade hårda kärnan av rättigheter – så länge arbetet i Sverige pågår.

  1. Längsta arbetstid och kortaste vilotid (bestämmelser i arbetstidslagen, lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete, lagen om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget samt lagen om kör- och vilotid vid internationell järnvägstrafik).
  2. Minsta antal betalda semesterdagar per år (bestämmelser i semesterlagen).
  3. Minimilön, medräknat övertidsersättning.
  4. Villkor för att ställa arbetstagare till förfogande, särskilt genom företag för uthyrning av arbetskraft (bestämmelser i lagen om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft – arbetsförmedlingslagen).
  5. Säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen (bestämmelser i arbetsmiljölagen).
  6. Skyddsåtgärder med hänsyn till arbets- och anställningsvillkor för gravida kvinnor och kvinnor som nyligen fött barn samt för barn och unga (bestämmelser i föräldraledighetslagen och arbetstidslagen).
  7. Likabehandling av kvinnor och män samt andra bestämmelser om ickediskriminerande behandling (bestämmelser i diskrimineringslagen samt lagen om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning).

Arbetsgivaren får tillämpa bättre villkor än vad som gäller enligt utstationeringsbestämmelserna. Utstationeringsbestämmelserna utgör en så kallad hård kärna av arbets- och anställningsvillkor – en lägsta tillåtna nivå – som måste garanteras arbetstagaren.

Arbetstidslagen gäller med vissa undantag allt arbete som utförs i Sverige. Lagen gäller alltså med ett undantag även vid utstationering. Det är bestämmelsen i 12 § arbetstidslagen, som säger att en arbetsgivare ska lämna besked till arbetstagare om ändringar i arbetstidens förläggning minst två veckor i förväg, som inte gäller vid utstationering.

Arbetstidslagen innehåller regler om hur mycket en arbetstagare får arbeta per dygn, vecka och år. Den tar upp jourtid och beredskap, rätten till raster och pauser samt vad som gäller för nattvila. Exempelvis ska alla arbetstagare ha ledigt minst 11 timmar i följd under varje period om 24 timmar. Det kallas för dygnsvila.

Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan. När det behövs med hänsyn till arbetets natur eller arbetsförhållandena i övrigt, får arbetstiden uppgå till 40 timmar i veckan i genomsnitt under en tid av högst fyra veckor. Det betyder att det är möjligt att arbeta mer vissa veckor och mindre andra.

När det finns särskilt behov av ökad arbetstid får övertid tas ut med högst 48 timmar under en tid av 4 veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Övertiden får uppgå till högst 200 timmar under ett kalenderår.

Arbetstidslagen kan avtalas bort genom kollektivavtal. Kollektivavtalet kan då antingen ersätta hela lagen eller vissa delar av den. Det betyder att arbetsgivar- och arbetstagarorganisationen kan bestämma i kollektivavtal hur de vill att arbetstiden ska regleras för arbetstagare som arbetar inom deras bransch.

Arbetsmiljöverket har tillsyn över arbetstidslagen och kan medge undantag från vissa av lagens regler.

Arbetsmiljöverket har inte tillsyn över arbetstidslagen när arbetstidsfrågan regleras genom kollektivavtal. Vi kan därför inte heller bevilja undantag från lagen i de fallen. Då är det istället arbetsgivar- och arbetstagarorganisationen som själva kommer överens om vilka undantag som får göras.

Om en utstationerad arbetstagare upplever att arbetsgivaren bryter mot bestämmelserna i arbetstidslagen kan han eller hon vända sig direkt till Arbetsmiljöverket. 

Kontakta oss

Särskilda bestämmelser finns i lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete, lagen om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget och lagen om kör- och vilotid vid internationell järnvägstrafik.

Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöföreskrifterna omfattar som huvudregel allt arbete som utförs i Sverige. Vid utstationering gäller alltså samtliga dessa bestämmelser.

I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare.

På ett arbetsställe där minst fem arbetstagare arbetar regelbundet ska ett eller flera skyddsombud utses. Skyddsombudet representerar de anställda i arbetsmiljöarbetet och bevakar att arbetsmiljön är bra. Även om arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, är det ett uttalat krav i arbetsmiljölagen att det organiserade arbetsmiljöarbetet ska bedrivas tillsammans med arbetstagarna och deras representanter.

Arbetsmiljölagens syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsmiljön omfattar alla faktorer och förhållanden i arbetet, det vill säga allt från att maskiner och redskap fyller de säkerhetskrav som ställts på dem, till att stressnivån inte är för hög. Det kan även röra sig om att belysningen på en arbetsplats är tillräckligt bra eller att ljudnivån är på en acceptabel nivå.

Det finns ytterligare bestämmelser om arbetsmiljö, så kallade föreskrifter (AFS), som gäller för särskilda branscher, särskilda ämnen med mera. Till exempel finns det en föreskrift om byggnads- och anläggningsarbete och en annan om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Arbetsmiljöverkets uppdrag

Arbetsmiljöverket arbetar för rätten till sunda, säkra och utvecklande arbetsförhållanden. Vi driver på för att det på varje arbetsplats ska finnas ett aktivt arbetsmiljöarbete, där alla vill och kan bidra. Vår vision är att alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö.

Arbetsmiljöverket har också till uppgift att granska att arbetsgivarna följer arbetsmiljölagen och föreskrifterna. Det gör vi genom inspektioner, det vill säga besök på arbetsplatserna. Vid inspektionen kan en eller flera arbetsmiljöinspektörer närvara. Inspektionen omfattar till största delen kontroll. Tillvägagångssättet kan dock skifta beroende på bransch, organisationens storlek och andra omständigheter. Förutom arbetsgivaren deltar normalt skyddsombudet eller en personalföreträdare vid inspektionen. I anslutning till inspektionen redogör inspektören muntligt för hur han eller hon uppfattat arbetsmiljön och de eventuella brister som observerats. Om inspektören hittat några brister, så kommer dessa senare att beskrivas skriftligt i ett inspektionsmeddelande.

I inspektionsmeddelandet uppmanas arbetsgivaren att till en viss tidpunkt redogöra för Arbetsmiljöverket hur de beskrivna bristerna i arbetsmiljön ska åtgärdas, samt redovisa hur kraven uppfyllts. Inspektionsmeddelandet är inget formellt (bindande) beslut, utan ska ses som en uppmaning till arbetsgivaren att vidta de åtgärder som vi kräver utifrån arbetsmiljölagstiftningen.

Arbetsmiljöverket försöker i första hand att få arbetsgivaren att rätta till eventuella brister i arbetsmiljön på frivillig väg. Om arbetsgivaren inte följer de krav som står i inspektionsmeddelandet kan vi meddela föreläggande eller förbud, det vill säga förbjuda viss hantering, viss verksamhet eller förelägga arbetsgivaren att rätta till de brister i arbetsmiljön som beskrivits. Till ett sådant föreläggande eller förbud kan vi även sätta ut ett vitesbelopp. Av beslutet framgår inom vilken tid man kan överklaga och vart man ska skicka sin överklagan. Både arbetsgivaren och skyddsombud kan överklaga ett sådant beslut.

Utstationerade arbetstagare

Om en utstationerad arbetstagare upplever att arbetsgivaren bryter mot bestämmelserna i arbetsmiljölagen, kan han eller hon vända sig direkt till Arbetsmiljöverket som kan ställa krav på arbetsgivaren.

Brott mot arbetstidslagen och arbetsmiljölagen

En arbetstagare som upplever att arbetsmiljöarbetet inte fungerar eller upptäcker risker på arbetsplatsen kan vända sig till skyddsombudet på arbetsplatsen. 

Skyddsombud och arbetsmiljöombud

Utstationerade arbetstagare kan vända sig direkt till Arbetsmiljöverket om arbetsgivaren bryter mot bestämmelserna i arbetsmiljölagen eller arbetstidslagen.

Om skyddsombudet anser att det finns en brist i arbetsmiljön kan ombudet begära åtgärder från arbetsgivaren. Ombudet kan under vissa förutsättningar vända sig till Arbetsmiljöverket och begära ett föreläggande (det vill säga ett krav på att något ska göras) eller ett förbud. Om ett arbete innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa kan skyddsombudet avbryta arbetet. De situationer som avses är fall då det är förenat med överhängande fara att låta arbetet fortsätta till dess att Arbetsmiljöverket hunnit ta ställning i frågan.

Om en arbetsgivare inte följer ett föreläggande eller ett förbud från Arbetsmiljöverket kan det leda till straff i form av böter eller fängelse. Dessutom finns straffrättsliga bestämmelser som kan bli aktuella exempelvis om en olycka har inträffat på en arbetsplats. 

Arbetsmiljölagen

Arbetstidslagen

Arbetsmiljöverket är förbindelsekontor för utstationeringsfrågor i Sverige. Vi informerar om vilka arbets- och anställningsvillkor som kan gälla vid utstationering i Sverige.

Arbetsmiljöverket samarbetar med förbindelsekontor i andra länder, bland annat i syfte att sprida information om vad som gäller vid utstationering i olika länder. 

Anmälningsskyldighet vid utstationering

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2016-11-03