Arbetsrätt och lön för dig som är utstationerad

På den här sidan kan du läsa om hur arbetsrätten fungerar i Sverige. Här beskriver vi vad som gäller för minimilön och om en förändring i utstationeringslagen som har trätt i kraft i Sverige, efter den så kallade Laval-domen. Här står också om vad som gäller för privata arbetsförmedlare.

Är du inhyrd av en privat arbetsförmedlare?

I lagen om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft (arbetsförmedlingslagen) finns bestämmelser som rör bemanningsföretag.

Arbetsförmedningslagen, Sveriges Riksdags webbplats, öppnas i nytt fönster

Den som bedriver uthyrning av arbetskraft får exempelvis inte begära, avtala om eller ta emot ersättning av arbetssökande eller arbetstagare för att erbjuda eller anvisa dem arbete.

Svenska lagar och regler om arbetsmiljöbrott gäller alla som arbetar på svenska arbetsplatser

Många svenska lagar och regler på arbetsmarknaden gäller för utländska arbetstagare som skickats till Sverige för att arbeta. Både din arbetsgivare i hemlandet och den som du arbetar åt i Sverige kan straffas om arbetsförhållandena på din arbetsplats inte följer svenska lagar om arbetsmiljö, samordning och planering, om arbetsmiljön är riskabel eller om det inträffar en olycka. Läs mer på sidan om svenska lagar om arbetsmiljöbrott.

Svenska lagar och regler om arbetsmiljöbrott

Den svenska modellen

I Sverige finns regler för arbetsrätt i lagar, kollektivavtal och enskilda anställningsavtal.

Vissa lagar är tvingande, andra får avtalas bort. Det betyder att i vissa andra avtal och i kollektivavtal (avtal som sluts mellan fackliga organisationer och arbetsgivare) kan man besluta annorlunda från vad lagen säger.

I Sverige är det mycket vanligt med kollektivavtal, som täcker en stor del av arbetsmarknaden.

I det enskilda anställningsavtalet är arbetstagaren och arbetsgivaren parter. Anställningsavtalet kan innehålla bestämmelser från lagar och kollektivavtal, samt ytterligare villkor.

Kollektivavtalet

Kollektivavtalet är ett skriftligt avtal. Det kan innehålla anställningsvillkor (exempelvis lön, semester och arbetstid) och sådant som man har kommit överens om i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare (förhandlingsfrågor).

Kollektivavtalet kompletterar arbetsrättsliga lagar och kan ersätta dem när det är tillåtet enligt lag. Det är bara vissa parter som förhandla om ett kollektivavtal. En enskild arbetsgivare kan förhandla, liksom den organisation som arbetsgivare är medlem i. Men som anställd är det bara ditt fackförbund som kan förhandla om ett kollektivavtal.

Om du är medlem i ett fackförbund i Sverige är du bunden till den organisationens kollektivavtal. Även om du inte är medlem i någon facklig organisation har din arbetsgivare rätt att använda villkoren i kollektivavtalet som har förhandlats fram på företaget.

Arbetstagarorganisationerna ska lämna in de kollektivavtalsvillkor till Arbetsmiljöverket som de kan komma att kräva med användande av stridsåtgärder. Nedan finns de avtal som hittills kommit in till Arbetsmiljöverket.

Kollektivavtal

Fredsplikt

Så länge kollektivavtalet gäller råder i princip fredsplikt mellan avtalsparterna och deras medlemmar. Det betyder att de inte får använda stridsåtgärder, till exempel strejk, mot varandra.

Hängavtal

Hängavtal är ett avtal mellan en arbetsgivare som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation och en arbetstagarorganisation. Avtalet är inte ett kollektivavtal i sig, utan ett avtal om att bestämmelser i ett visst kollektivavtal ska gälla för arbetstagarna.

Hängavtal mellan fackliga organisationer och utländska företag är vanligt i Sverige.

Minimilönen i Sverige

I Sverige finns ingen lag om minimilön. Det är inte heller staten som kontrollerar att lönevillkoren följs.

I Sverige beslutar man om minimilön i olika kollektivavtal. Olika branscher kan ha olika kollektivavtal. Det är organisationerna som beslutat om kollektivavtalet som tillsammans ansvarar för innehållet i avtalet och att avtalet följs. Det gäller även lönen.

Det är alltså fackliga organisationer som förhandlar med arbetsgivare och arbetsgivarorganisationer om vilka minimilöner som ska gälla för en viss bransch. Det är också dessa organisationer som har till uppgift att se till att kollektivavtalets villkor följs.

Minimilön för utstationerade arbetstagare

Eftersom det inte finns några svenska lagar som handlar om minimilön, finns det inte heller någon särskild lönenivå som automatiskt gäller för dig.
Minimilöner finns i svenska kollektivavtal och innehållet skiljer sig åt från bransch till bransch.

Det är de svenska arbetstagarorganisationerna som förhandlar med utstationerande arbetsgivare för att få dem att teckna svenskt kollektivavtal för sina arbetstagare.
Utländska företag kan förstås bli medlemmar i svenska arbetsgivarorganisationer och på så sätt bli bundna av svenskt kollektivavtal.

En arbetstagarorganisation får inte använda stridsåtgärder för att få till stånd ett svenskt kollektivavtal, om en arbetsgivare kan visa att arbetstagarna redan omfattas av villkor som är minst lika bra som de i ett svenskt centralt branschavtal.

Vad är din minimilön?

Om du har frågor om vilket eller vilka kollektivavtal och vilken minimilön som gäller för en viss bransch, kan du kontakta arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna. Du hittar mer information på sidan om kollektivavtalsparter.

Kollektivavtalsparter

Stridsåtgärder vid utstationering

Efter en dom i EU-domstolen, den så kallade Laval-domen, har ett antal ändringar gjorts i utstationeringsbestämmelserna. Sedan den 15 april 2010 gäller att:

  • fackliga organisationer har fått ändrade möjligheter att använda stridsåtgärder mot utstationerande arbetsgivare.
  • kollektivavtalsparterna måste lämna in villkoren som gäller vid utstationering i sina kollektivavtal till Arbetsmiljöverket

Den nya paragrafen 5 a i utstationeringslagen infördes efter Laval-domen. Den talar om när det är tillåtet att använda stridsåtgärder mot utstationerande arbetsgivare.

Organisationerna kan använda stridsåtgärder mot arbetsgivaren för att få till ett kollektivavtal för de utstationerade arbetstagarna. För att få använda sig av stridsåtgärder måste det handla om

  • minimivillkor i ett svenskt centralt branschavtal (ett avtal som gäller generellt i hela landet för en viss bransch).
  • villkor som gäller semester, arbetstid, lön och liknande
  • att villkoren i kollektivavtalet är bättre än vad som redan gäller enligt svensk lag.

En arbetstagarorganisation får inte använda stridsåtgärder för att få till stånd ett svenskt kollektivavtal, om en arbetsgivare kan visa att arbetstagarna redan omfattas av villkor som är minst lika bra som de i ett svenskt centralt branschavtal.

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2016-06-29