Diskriminering, föräldraledighet och föreningsrätt

Du får inte bli diskriminerad.

I Sverige får ingen diskrimineras. Det betyder att ingen får missgynnas baserat på:

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionshinder
  • sexuell läggning eller
  • ålder

Det är förbjudet att trakassera eller att sexuellt trakassera någon. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna ovan. Med sexuella trakasserier menas ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

Arbetsgivare får inte diskriminera

En arbetsgivare får inte diskriminera en

  • arbetstagare
  • arbetssökande
  • praktikant eller praktiksökande
  • en person som står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.

Däremot får du särbehandlas om det är lämpligt och nödvändigt för att uppnå i lagen bestämda syften, som till exempel att åstadkomma jämställdhet mellan kvinnor och män. Men särbehandling får inte ske om det gäller löne- eller anställningsvillkor.

Trakasserier måste utredas och åtgärdas

Om du upplever att du har blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier i samband med arbetet, måste din arbetsgivare utreda händelsen. Din arbetsgivare är också skyldig att ta till de åtgärder som krävs för att trakasserier inte ska förekomma i framtiden. Arbetsgivarens skyldighet gäller för alla, även dem som utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.

Förbud mot repressalier

Du får inte utsättas av repressalier av din arbetsgivare på grund av att du har:

  • anmält eller talat om att arbetsgivaren handlat i strid med lagen,
  • medverkat i en utredning enligt lagen
  • avvisat eller fogat dig i arbetsgivarens trakasserier eller sexuella trakasserier.

Förbudet gäller också när någon söker arbete, söker eller fullgör praktik, eller står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.
Till diskrimineringslagstiftningen hör även lagen om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning.

Ersättning

Brott mot diskrimineringslagen kan leda till att arbetsgivaren måste betala ersättning till den person som kränkts.

Nedan kan du läsa diskrimineringslagen.

Diskrimineringslagen, Sveriges Riksdags webbplats, öppnas i nytt fönster

Så anmäler du:

Om du vill göra en anmälan om diskriminering kan du vända till Diskrimineringsombudsmannen, DO, som följer upp att diskrimineringslagstiftningen följs.

Diskrimineringsombudsmannens webbplats, öppnas i nytt fönster

Det kostar ingenting att anmäla diskriminering till DO och DO ger även råd om hur en anmälan om diskriminering ska göras. Om DO anser att en person har blivit diskriminerad företräder DO personen om målet tas till domstol.

Så fungerar föräldraledighetslagen

De svenska bestämmelserna om föräldraledighet gäller även utstationerade. Du har till exempel rätt till föräldraledighet i samband med barnets födelse och får inte drabbas av missgynnande behandling. För kvinnor som är gravida eller som nyss har fått barn finns också bestämmelser om skyddsåtgärder.

Mammor har rätt att vara lediga

Är du kvinna, har du som anställd rätt att vara helt ledig i samband med ditt barns födelse. Du får vara ledig i minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen.

Förbud mot missgynnande behandling

Din arbetsgivare får inte särbehandla dig eller någon som söker arbete och är gravid. Förbudet mot missgynnande behandling gäller i flera situationer, som när löne- och anställningsvillkor ska bestämmas, vid ledning och fördelning av arbetet, vid beslut om befordran och vid uppsägning och avskedande. Förbudet gäller inte i de fall då olika villkor eller olika behandling är en nödvändig följd av föräldraledigheten.

Om du sägs upp eller avskedas av skäl som enbart har samband med föräldraledigheten ska uppsägningen eller avskedandet ska det ogiltigförklaras om du begär det.

Väntar du barn, nyligen fött barn eller ammar?

Har du nyligen fått barn eller ammar, har du rätt att omplaceras till ett annat arbete utan att förlora dina anställningsförmåner.  Anledningen ska vara att du inte kan utföra dina normala arbetsuppgifter, som till exempel att du måste hantera farliga ämnen eller att arbetet är fysiskt påfrestande.

Rätten till omplacering är inte absolut. Om din arbetsgivare inte kan ordna ett annat arbete för dig är en omplacering inte möjlig. Då har du istället rätt till ledighet så länge det krävs för att skydda din hälsa och säkerhet.

Vill du använda din rätt till omplacering ska du anmäla det till arbetsgivaren. Om det inte är möjligt att omplacera dig, ska din arbetsgivare löpande pröva möjligheten till omplacering.

Graviditet och amning

Gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5), föreskrifter

Skadestånd

En arbetsgivare som bryter mot bestämmelserna kan bli skadeståndsskyldig gentemot arbetstagaren.

Nedan kan du läsa föräldraledighetslagen. Försäkringskassan kan också ge mer information om föräldraledighet.

Förädraledighetslagen, Sveriges Riksdags webbplats, öppnas i nytt fönster

Försäkringskassans webbplats, öppnas i nytt fönster

Föreningsrätt, förhandlingsrätt och fredsplikt

Du har också rätt till medbestämmande i arbetslivet när det gäller sådant som föreningsrätt, förhandlingsrätt och fredsplikt.

Med föreningsrätt menas rätten att tillhöra en arbetstagarorganisation (fackförbund) och att utnyttja sitt medlemskap samt agera för organisationen. Föreningsrätten får inte kränkas. Det innebär att du inte får skadas (till exempel sägas upp) med anledning av att du har använt din föreningsrätt.

Förhandlingsrätt reglerar fackförbundets rätt att förhandla med arbetsgivaren/arbetsgivarorganisationen, om frågor som rör förhållandet mellan en anställd (som är eller har varit medlem i organisationen) och arbetsgivaren.

Om kollektivavtal träffas mellan arbetsgivaren och en svensk arbetstagarorganisation råder fredsplikt dem emellan. De får i princip inte använda stridsåtgärder, till exempel strejk, mot varandra under den tid som kollektivavtalet gäller.

Vid brott mot bestämmelserna om föreningsrätt, förhandlingsrätt och fredsplikt kan skadeståndsskyldighet uppstå.

Nedan kan du läsa lagen om medbestämmande.  

Medbestämmande, lag, Sveriges Riksdags webbplats, öppnas i nytt fönster

Försäkringskassans webbplats, öppnas i nytt fönster

Anmälningsskyldighet vid utstationering

Arbetsmiljöverket har ett nationellt register över utstationering där du som arbetsgivare ska registrera dina utstationerade arbetstagare.

Utstationeringslagen, Sveriges riksdags webbplats, öppnas i nytt fönster

Anmälningsskyldighet vid stationering av arbetstagare, förordning, Sveriges riksdags webbplats, öppnas i nytt fönster

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2015-06-26