Genomförd marknadskontroll

Här kan du läsa om några av de marknadskontroller som Arbetsmiljöverket har genomfört de senaste åren.

Marknadskontroll av andningsskydd - mer än hälften av de filtrerande maskerna har brister

Arbetsmiljöverket har marknadskontrollerat filtrerande halvmasker, som är en typ av andningsskydd. 18 olika halvmasker från olika tillverkare provades ifråga om skyddsförmåga, och dokumentationen kontrollerades. Fem filtrerande halvmasker klarade inte kravet på skyddsförmåga. Fyra av de filtrerande halvmaskerna hade både brister i dokumentation och skyddsförmåga, fem hade endast brister i dokumentation och två endast brister vid provning.

De slutsatser man kan dra av den genomförda marknadskontrollen är att mer än hälften av de filtrerande maskerna har någon typ av brist. När det gäller funktion är det allvarligt att 27 procent av de provade maskerna inte ger det skydd man kan förvänta sig mot vätskeaerosoler.

Marknadskontrollen visar också att mindre företag och importörer från tredje land i många fall inte har tillräcklig kunskap om vad som gäller för att produkt ska få sättas på marknaden och vilka krav den ska uppfylla.

Marknadskontroll av filtrerande halvmasker, produkter med brister

Följande filtrerande halvmasker uppfyllde inte de tekniska kraven vid marknadskontrollen.

Blue*Star P2FFP2 NR

Tillverkare/återförsäljare: Dragon AS/ Flügger Färg AB

Brist: Ett av fem värden för utandningsmotstånd uppfyllde inte kraven på utandningsmotstånd.

Frivilliga åtgärder: bristerna åtgärdade

CHOB FP3 SLAV

Tillverkare/återförsäljare: ESSKA.se Teknik AB

Brist: Två av fem värden uppfyllde inte kravet på penetrations-motstånd mot paraffinolja.

Tvingande åtgärd: Försäljningsförbud

North 935 FFP3 NR

Tillverkare: Honeywell

Brist: En av fem värden uppfyllde inte kravet på penetrationsmotstånd mot paraffinolja.

Åtgärd: Försäljning har upphört av produkten

Würth P3V R

Tillverkare: Würth Svenska AB

Brist: Halvmasken uppfyllde inte kravet på penetrationsmotstånd mot paraffinolja efter lagring i 24 timmar vid rumstemperatur, vilket visar att den filtrerande halvmasken inte kunde återanvändas.

Frivilliga åtgärder: Bristen var kopplad till en tillverkningsbatch och spårades till ett produktionstillfälle.

Honeywell 2311 FFP 3 NR D

Tillverkare: Honeywell

Brist: Halvmasken uppfyllde inte kravet på penetrationsmotstånd mot paraffinolja och natriumklorid vid provningen.

Frivilliga åtgärder: Bristen avser endast filtrerande halvmasker tillverkade innan 1 januari 2014.

MB Mark 30 FFP3 S

Tillverkare: MB filter Products

Brist: Uppfyller kraven enligt EN 149:1991 som ersatts av EN 149:2001+A1:2009. Det innebär att produkten inte uppfyller kraven på penetrationsmotstånd mot paraffinolja.

Frivillig rättelse: Varningstext på förpackning att produkten inte skyddar mot aerosoler.

Marknadskontroll av filtrerade halvmasker, rapport, pdf, öppnas i nytt fönster

Marknadskontroll av bensindrivna motorsågar – alla åtta har brister

Arbetsmiljöverket undersökte vanliga brister hos åtta bensindrivna motorsågar för marknadskontroll och för att ge underlag för kommande provningar.

Samtliga åtta modeller hade brister i handskyddens mått eller hållfasthet samt bruksanvisning, sex i märkning, fem i varningsinformation och två i kedjebromsens prestanda. För ett flertal testfall blev en del, men inte alla motorsågar av samma modell, underkända.

Provning av bensindrivna motorsågar, slutrapport av marknadskontroll, pdf, öppnas i nytt fönster

2015-046375-16 Grupp 4 1340892 1 1
Provade motorsågar. Övre raden från vänster: Einhell GH-PC 1535, Biltema CS 162G, Cotech PN3800II,MeecTool 721-340. Nedre raden från vänster: Plantiflex PF6200, Hurricane MS1235, Alpina A3700, McCulloch CS330. Provade motorsågar. Övre raden från vänster: Einhell GH-PC 1535, Biltema CS 162G, Cotech PN3800II,MeecTool 721-340. Nedre raden från vänster: Plantiflex PF6200, Hurricane MS1235, Alpina A3700, McCulloch CS330.

Marknadskontroll av spikpistoler 

Arbetsmiljöverket har genomfört marknadskontroll på sex spikpistoler. Syftet med kontrollen var att granska om maskinerna lever upp till vissa av de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i maskindirektivet (AFS, 2008:3 Maskiner) som preciserats i en harmoniserad C-standard.

Spikpistoler hade flera formella, tekniska och ergonomiska brister.

Alla formella brister har frivilligt rättats av tillverkarna. Exempel på tekniska brister var för låg avfyrningskraft för säkerhetsbygeln för en modell samt att fjädern till säkerhetsbygeln gick lätt att lossa på två modeller.

Provningen utfördes av Svensk maskinprovning i Uppsala.
För en punkt krävdes en testrigg för att garantera att mätningen av kraften sker på samma sätt vid varje mätning (se figur 1 och 2). De tillåtna minimikrafterna för avfyrning baseras på ett procenttal av maskinens vikt utan fästelement.

Bild på testrigg för spikpistoler
Testrigg för test av avfyrningskraft.

 
Handtagen för stora på alla

Alla spikpistolerna hade ett för stort handtag enligt rekommendationer i den harmoniserade standarden för spikpistoler. Enligt ergonomiska principer ska handtaget utformas så att män och kvinnor kan arbeta med spikpistolen på ett ergonomiskt riktigt sätt. Ett för stort handtag kan försvåra handhavandet av maskinen vilket innebär en ökad muskulär belastning vilket på sikt kan leda till olyckor och belastningsskador. Ingen av tillverkarna har meddelat att de tänker följa dessa rekommendationer om handtagets storlek som beskrivs i standarden för spikpistoler.

Provning av spikpistoler, projektrapport, pdf, öppnas i nytt fönster

Marknadskontroll av säkerhetsventiler

Detta är ett pilotprojekt om marknadskontroll av serietillverkade säkerhetsventiler enligt direktivet om tryckbärande anordningar. Kontrollen gjordes hos återförsäljaren Ahlsell där vi valde ut två tillverkare, Castel och Henry.

Vid kontrollen undersöktes CE-märkning och annan märkning, driftsinstruktion och försäkran om överensstämmelse.

Kraven på CE-märkning på CE-märkning och driftinstruktioner var bristande för båda tillverkarna. Vi finner skäl att genomföra reaktiv marknadskontroll på både Castel och Henry. Bristerna redovisas i rapporten nedan.

två säkerhetsventiler som heter Castel och Henry

Pilotprojektet föreslår att det upprättas varsitt marknadskontrollärende för de två tillverkarna.

Marknadskontroll av säkerhetsventiler, projektrapport, pdf, öppnas i nytt fönster

Handhållna maskiner – analyser visar risker och skador

Fingrar och händer skadas ofta av handhållna maskiner. Slipmaskiner, borrmaskiner, skruvdragare och spikpistoler orsakar flest skador. Allvarligaste olyckorna orsakar bultpistoler, cirkelsågar och motorsågar visar Arbetsmiljöverkets studie.

Arbetsmiljöverket har med hjälp av egen statistik och akutsjukhusens register över orsaker till olycksfall gjort en studie av olyckor med handhållna maskiner åren 2009-2013.

Studien visar att det anmälts drygt 1000 arbetsolyckor med sjukfrånvaro per år. 65 procent av dessa är så allvarliga att de orsakar frånvaro från jobbet mer än tre dagar.

Statistik från akutsjukhusen visar att många olyckor med handhållna maskiner sker även på fritiden. Studien kommer ligga till grund för kommande granskningar av säkerhet och CE-märkning hos olika maskiner och inspektioner på varuhus som säljer maskiner.

Olyckorna med handhållna maskiner orsakas både av handhavandet med maskinerna och maskinerna i sig. Vad kan Arbetsmiljöverket göra? Marknadskontroll är en del.

Marknadskontroll: Är maskinen säker? Kontrollera bruksanvisningarna, anges riskerna? Hur fungerar maskinen? Hur ska den användas? Rätt maskin till rätt arbete. Rätt personlig skyddsutrustning behövs.

Personlig skyddsutrustning hos återförsäljare

Inspektörer kontrollerade personlig skyddsutrustning hos lokala återförsäljare. Den vanligaste bristen var att bruksanvisning på svenska saknas eller är bristfällig. För skyddshandskar saknade mer än hälften en bruksanvisning på svenska.

Av 120 utrustningar hade 39 någon brist, av dessa var hälften skyddshandskar. För skyddshandskar och skyddsskor hade mer än hälften någon formell brist. I samtliga fall där tillverkaren eller återförsäljaren kontaktades har de vidtagit frivilliga åtgärder. Målet var att förhindra att personlig skyddsutrustning med formella brister och som saknar bruksanvisning på svenska finns på den svenska marknaden.

Marknadskontroll av personlig skyddsutrustning hos lokala återförsäljare, rapport, pdf

Analys av orsaker till skador med handhållna maskiner

En analys av orsakerna till arbetsolyckor med sjukfrånvaro med handhållna maskiner har gjorts för ett urval maskiner.

Utifrån anmälda olyckor och tidigare marknadskontroll har analyser gjorts på följande maskiner:

  • cirkelsåg
  • sticksåg
  • slipmaskin
  • kapmaskin
  • borrmaskin
  • skruvdragare och mutterdragare
  • spikpistol
  • bultpistol

I förstudien kan du läsa analyserna för varje maskin och om Arbetsmiljöverkets kommande aktiviteter.

Förstudie om handhållna maskiner, pdf, öppnas i nytt fönster

Brister vid marknadskontroll av CNC-maskiner och flerspindliga hyvelmaskiner för trä 

Arbetsmiljöverket har inspekterat utkastskydd på CNC-maskiner för trä och maskinsäkerhet på flerspindliga hyvelmaskiner. Informationsbrev om vilka kraven är skickades till 1500 möjliga arbetsgivare.

Brister hos 84 procent av arbetsgivarna

Inspektionsbesök gjordes hos 262 arbetsgivare. Hos så många som 84 procent fanns brister som krävde åtgärder. Projektet pågick 2010-2012. Svenska tillverkare och distributörer av CNC-maskiner har informerats om gällande krav för utkastskydd.

Ett antal CNC-maskiner och flerspindliga hyvelmaskiner på snickerier, fönster- och dörrtillverkare kontrollerades vid inspektionerna. Arbetsgivarna fick bland annat krav på komplettering av skyddsanordningar samt kontroll av verktyg, enligt våra checklistor. Målet för kontrollen av CNC-maskinerna var att dessa ska vara försedda med skydd som bättre står emot de utkast, framför allt av delar från verktygen, till exempel vassa delar av skär, som kan ske vid användning av maskinerna.

Målet för kontrollen av de flerspindliga hyvelmaskinerna var att minska riskerna för ingrepp under drift genom att rörliga delar ska hållas helt oåtkomliga. Dessutom ska in- och utmatningsanordningar och transportörer till och från hyvelmaskinerna vara säkra. Bra lyfthjälpmedel ska finnas tillgängliga vid ompostning eller verktygsbyte, då verktygen kan vara både mycket vassa och mycket tunga att hantera.

De flesta är medvetna om de krav som gäller

Arbetsmiljöverket bedömer att de flesta tillverkare och distributörer av maskiner inom träindustrin på den svenska marknaden, är väl medvetna om gällande krav för nya CNC-maskiner och flerspindliga hyvelmaskiner efter projektet.

Rapporten Marknadskontroll av CNC-maskiner och flerspindliga hyvelmaskiner för trä, pdf, öppnas i nytt fönster

Checklista för CNC-maskiner, pdf, öppnas i nytt fönster

Checklista för flerspindliga hyvlar, pdf, öppnas i nytt fönster

Kontaktperson: Gun Fridfeldt, avdelningen regler och expertstöd

Sveriges bowlinghallar säkrade från brister

I en inspektion av Sveriges alla bowlinghallar har så gott som alla hallägare – 96 procent – åtgärdat sina säkerhetsbrister. Det visar resultaten från en insats som Arbetsmiljöverket genomförde från juni 2011 till hösten 2014. Totalt genomfördes 271 inspektioner.

– Genom att vi har inspekterat alla hallar i Sverige har vi höjt säkerhetsmedvetandet bland hallägare och Sveriges bowlinghallars förbund. Det kommer att skydda både personal och kunder från att fara illa, säger Monica Torgrip, enhetschef på Arbetsmiljöverket.

Före inspektionsinsatsens start uppfyllde inga av Sveriges bowlingmaskiner de gällande säkerhetskraven. Dessa krav kommer från direktiv och är desamma i hela EU. Inspektionsinsatsens syfte var att garantera en säker arbetsmiljö för dem som arbetar med bowlingmaskiner i bowlinghallar.

Det största problemet var att rörliga maskindelar saknade skydd och kunde orsaka allvarliga skador och olyckor med dödlig utgång. Olycksrisken gällde bland annat kägelhissen, kägel- och klotreturen, och högt placerad tillträdesväg till maskinen. Främst gällde dessa risker drifts- och underhållspersonal. Även allmänheten kunde utsättas för risker, då det saknades hinder för att de skulle komma i kontakt med maskinen. Bowlingmaskinerna har orsakat flera dödsolyckor i Europa.

– Till en början var ägarna till bowlinghallarna negativa till vår insats. Men våra krav på förebyggande underhåll har fått hallägare att inse att bowlingmaskinerna krånglar mindre och får färre stopp med bättre underhåll, säger Monica Torgrip.

Arbetsmiljöverket har även skrivit drygt 30 marknadskontrollrapporter där brister påtalats. Dessa är riktade mot både leverantörer av bowlingmaskiner och de som levererar säkerhetslösningar.

Arbetsmiljöverket har dessutom lagt försäljningsförbud mot en av de stora leverantörerna av bowlingmaskiner och krävt att de åtgärdar problemen i de redan sålda maskinerna.

Ansvaret för att arbetsplatserna i Sverige är säkra ligger under Arbetsmiljöverket. Men vi ansvarar även för att endast de maskiner som uppfyller grundläggande säkerhetskrav kommer ut på marknaden. När det gäller maskiner har vi ansvaret för både arbetstagare och konsumenter.

Slutrapporten om inspektionen av bowlingmaskiner, pdf, öppnas i nytt fönster

Kontaktpersoner på Arbetsmiljöverket: Magnus Henriksson, arbetsmiljöinspektör och projektledare, och Urban Olsson, sektionschef.

Marknadskontroll av fordonslyftar

Arbetsmiljöverket har genomfört två marknadskontroller av fordonslyftar de senaste åren, båda i samarbete med Tullverket.

Marknadskontroll av fordonslyftar importerade från land utanför EES

Arbetsmiljöverket har genomfört marknadskontroll riktad mot företag som importerar fordonslyftar från andra länder än EES-länder. Projektet var en del av ett större samverkansprojekt mellan Arbetsmiljöverket och Tullverket. Syftet har varit att dels informera importörer om gällande regler, dels få bort farliga maskiner som eventuellt upptäcks från marknaden.

Totalt har 49 importörer och andra intressenter fått informationsbladet om gällande regler och det pågående projektet.

Åtta företag som importerat fordonslyftar till Sverige från annat land än EES-land under 2011 har kontaktats med en begäran att skicka in dokumentation till Arbetsmiljöverket om totalt 21 olika modeller av fordonslyftar.

Sju företag har kommit in med information som dock varierat mycket i omfattning och kvalitet.

Tre företag eller privatpersoner har sannolikt importerat för eget bruk och fem företag har sannolikt importerat för att sälja vidare.

Arbetsmiljöverket kommer nu att kontakta vart och ett av de importerande företagen med syftet att de i framtiden ska få en bättre ordning på den dokumentation som enligt reglerna ska åtfölja maskinerna vid försäljning.

Arbetsmiljöverket kontrollerar fordonslyftar, informationsblad, pdf, öppnas i nytt fönster

Projektrapport, pdf, öppnas i nytt fönster

Sammanställning av inkomna dokument,  pdf, öppnas i nytt fönster

Marknadskontroll av fordonslyftar i samarbete med Tullverket

Arbetsmiljöverket kontrollerade fordonslyftar som importerats till Sverige från ett land utanför EU under 2011.

Vi kontrollerade i första hand att den dokumentationen som ska åtfölja fordonslyftarna uppfyllde kraven i reglerna för maskiner. Sedan 2009 gäller nya regler för maskiner. Reglerna finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner, AFS 2008:3.

Fordonslyft ska vara typprovad eller byggd enligt standard

Fordonslyftar är maskiner som lyfter fordon för att man ska kunna arbeta på fordonet underifrån. Lyftarna ska därför vara utrustade med lämpliga skyddsanordningar.

Enligt föreskrifterna om maskiner, AFS 2008:3, ska fordonslyftar genomgå typprovning eller vara utförda enligt den harmoniserade standarden SS-EN 1493, Fordonslyftar. Ett eventuellt typprovningscertifikat ska finnas med i den tekniska tillverkningsdokumentationen.

Informationsbladet Arbetsmiljöverket kontrollerar fordonslyftar, öppnas i nytt fönster

CE-märkning och produktsäkerhet (ADI 468), broschyr

Att köpa maskiner (ADI 523), broschyr

Säkra maskiner – om regler för maskiner (ADI 438), broschyr

Kontaktpersoner: Anders Åsen och Mikael Holst vid Arbetsmiljöverkets enhet Teknik och marknadskontroll.

Dåliga skyddshandskar och hörselskydd stoppade

Säljstopp av ett stort antal produkter, som inte uppfyller kraven. Det är resultatet av vår marknadskontroll av hörselskydd och olika typer av skyddshandskar, som säljs via nätet. Ett 60-tal företag berördes av granskningen.

Det är viktigt att produkter som utger sig för att skydda människor mot skador också gör det. Granskningen ledde till en självsanering av marknaden. Det gynnar en sund konkurrens och – i det här fallet – alla dem som vill vara säkra på att den skyddsutrustning de köpt håller måttet.

Dessa produkter kontrollerades:

  • skyddshandskar mot kemikalier
  • svetshandskar
  • hörselskydd

Totalt granskades 470 handskar. Drygt 10 procent av dessa uppfyllde inte kraven. I flertalet fall har dessa nu utgått ur sortimentet. Av cirka 650 kontrollerade hörselskydd har ett 50-tal produkter utgått.

Vilka krav ställs på skyddskläder och skyddsutrustningar?

Produkterna ska ha genomgått typprovning hos ett godkänt organ och ha intyg som bevisar att de uppfyller kraven. De ska dessutom vara försedda med CE-märkning och ha en bruksanvisning på svenska.

När en eller flera av dessa brister påpekades för återförsäljaren, rättades det antingen till eller så drogs produkten in.

Försäljningen via nätet ökar starkt, också av personlig skyddsutrustning. Det underlättar för kunden, men det innebär också att man går miste om den information som en erfaren försäljare i en specialbutik har.

På nätet saknas för det mesta kunskap om varorna och om de regler som gäller för vissa produkter. Arbetsmiljöverkets marknadskontroll fyller därför en viktig funktion för att rensa bort bristfälliga varor från marknaden.

Resultatet av den aktuella kontrollen, granskade varor och återförsäljare, finns i projektrapporten.

Projektrapport, pdf, öppnas i nytt fönster

Kontaktperson: Ann Sofie Kero

Marknadskontroll av hjullastare 

Arbetsmiljöverket kontrollerade mindre hjullastare på maskinmässor 2011. Vi granskade överrullningsskydd och skydd mot fallande föremål med mera.

Sedan 2009 gäller nya regler för maskiner och de ställer högre krav på överrullningsskydd, ROPS, och skydd för fallande objekt, FOPS. Reglerna finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner, AFS 2008:3.

Bildillustration av en hjullastare
Överrullning och vältning medför allvarliga klämrisker för förare eller andra personer som transporteras med maskinen. Maskiner ska därför vara utrustade med lämpliga skyddsanordningar.

Om det finns risk för att föremål faller ned på föraren ska maskinen ha lämpliga skyddsanordningar så att föraren inte skadas.

Projektrapport om marknadskontroll av hjullastare, pdf, öppnas i nytt fönster

Maskiner, AFS 2008:3, föreskrifter

Säljstopp av sågskydd och hörselskydd

Byxor och skor med sågskydd och hörselskydd som inte håller måttet har rensats från den svenska marknaden efter genomförd marknadskontroll av Arbetsmiljöverket. Sammanlagt rör det sig om närmare hundratalet produkter.

Det är en framgång för vårt sätt att arbeta, att vi inte behövt ta till några tvångsmedel. Förbättringar på frivillig väg är att alltid att föredra. Men det visar också att det krävs en fortlöpande kontroll av produkter som kommer ut på marknaden.

Det kommer ständigt ut nya, som sägs ge skydd, men inte svarar mot kraven enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Personlig skyddsutrustning ska enligt föreskrifterna bland annat vara försedda med CE-märkning och svensk bruksanvisning.

I den genomförda kontrollen granskades 12 skydd för personlig sågskyddsutrustning (byxor och skor). Grov genomsågning inträffade vid provning av två produkter. Endast två uppfyllde alla krav i harmoniserade standarder för produkterna.

Vid granskning av hörselskydd som säljs via nätet påvisades brister hos 116 skydd. Flertalet av hörselskydden, bland annat 85 som saknade CE-märkning, säljs nu inte längre.

Projektrapport, pdf, öppnas i nytt fönster

Lyftstroppar marknadskontrollerade

Många olyckor kan ha orsakats av att lyftstroppar går av. Arbetsmiljöverket har därför genomfört marknadskontroll av lyftstroppar för att se hur de uppfyller kraven i föreskrifter och standarder. Några fabrikat har visat sig ha brister i märkning eller medföljande dokumentation.

Många olyckor och tillbud inträffar i samband med användning av lyftstroppar. Vid en stor andel av händelserna har lyftstropparna gått av. Att lyftstroppen brister kan då ha orsakats av överbelastning eller till exempel att lasten glider eller förskjuts.

Arbetsmiljöverket har saknat kunskap om hur väl produkterna uppfyller maskinföreskrifterna och standardens krav och har därför genomfört denna marknadskontroll.

Lyftstroppar för 2 eller 3 ton från 13 tillverkare har dels dragprovats och dels kontrollerats beträffande märkning och dokumentation.
Provserien från samtliga fabrikat uppfyller standardens krav på draghållfasthet.

Några fabrikat har sådana brister i märkning eller medföljande dokumentation att Arbetsmiljöverket kommer att ta kontakt med tillverkaren eller dennes representant. Endast två tillverkare uppfyller helt eller med små avvikelser föreskriften och standardens krav, Gunnebo Industrier AB och Lyft & Surrningsredskap AB.

Dragprovningen av provobjekten har utförts av Institutionen för hållfasthetslära, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Projektgruppen på Arbetsmiljöverket har bestått av Anders Åsén, projektledare, Carl Axel Sundström och Göran Lundmark.

Marknadskontroll av lyftstroppar, rapport, pdf, öppnas i nytt fönster

Sammanställning av märkning och dokumentation, pdf, öppnas i nytt fönster

Belastningsprovning av rundsling, Kungliga tekniska högskolan, pdf, öppnas i nytt fönster

Varning för vedklippar med bristfälliga skydd

Illustration på en vedklipp

Arbetsmiljöverket varnar för att använda en typ av vedmaskiner – så kallade vedklippar. Både företag och enskilda konsumenter använder maskinerna, vilket gör risken för allvarliga skador stor.

I Sverige säljs årligen minst 11 000 vedmaskiner som klyver ved och det finns minst 120 000 av dessa maskiner i bruk. De vedklippar som Arbetsmiljöverket varnar för kapar stockar och klyver dem i mindre vedbitar i samma moment. Problemet med vedklipparna är att de har för dåliga skydd.

– Det är helt öppet in mot maskinens farligaste delar. Vedklippen skär som en giljotin. Man ska inte kunna komma in till maskinens rörliga delar under drift. Sådana här brister skulle aldrig accepteras på maskiner inom industrin, säger Monica Torgrip, enhetschef på Arbetsmiljöverket.

Det sker många skador vid vedhantering. De senaste fem åren har det anmälts 225 arbetsskador inom ved- och träklyvningsyrken, cirka 45 skador årligen. Arbetsmiljöverkets statistik inkluderar inte skador på dem som använder maskinerna för privatbruk.

I en olycka fastnade en arbetstagare med handen mellan stock och skyddsplåt när personen skulle mata in ved i vedklippen. Två fingertoppar klövs sönder. Vedklipparna kan också orsaka skador som klämda fingrar, händer eller armar.

Utredningar av allvarliga händelser

Kontroll av stegar och ställningar på mässa

Arbetsmiljöverket har kontrollerat de stegar och ställningar som ställdes ut på Byggmaskinmässan i Göteborg i mars 2013.

Vi kontrollerade:

  • prefabricerade ställningar
  • kopplingar till rörställningar
  • stegar
  • arbetsbockar.

Typkontroll och certifikat

Ställningar, kopplingar, stegar och arbetsbockar ska vara typkontrollerade. Stegar kan även vara certifierade. Samtliga produkter ska vara märkta på föreskrivet sätt. Typkontrollintyg och certifikat ska kunna visas upp, och för ställningar ska även monteringsinstruktioner på svenska kunna uppvisas. Det finns även krav på att produkterna ska vara märkta.

Det är viktigt att påpeka att det inte är förbjudet att ställa ut produkter, som inte uppfyller kraven, på mässor. Se 3 kap 8 § i arbetsmiljölagen. Man måste då tydligt ange att kraven inte är uppfyllda och att produkten inte får släppas ut på marknaden eller avlämnas för att tas i bruk förrän den uppfyller kraven.

Resultat – 14 procent hade brister

De flesta utställare följde gällande krav. Sammanlagt visades 42 produkter – ställningar, kopplingar, stegar och arbetsbockar – varav 6 (ca 14 procent) var behäftade med brister. De vanligaste bristerna var att utställarna inte kunde uppvisa typkontrollintyg eller motsvarande för produkterna i montern och att produkterna inte var korrekt märkta.

Två av utställarna valde att sätta upp anslag om att produkterna inte uppfyllde kraven i det skick de visades. De andra två utställarna valde att ta bort produkterna ur montern till dess att bristerna avhjälpts.
Det är värt att notera att resultatet är en positiv förändring sedan tidigare byggmaskinmässor.

Genomförandet av kontrollen

Vi besökte samtliga utställare på mässan, som hade någon eller några av de produkterna. Vi kontrollerade att dokumentationen fanns på plats, och att produkterna var märkta på ett korrekt sätt. Om något dokument inte fanns på plats fick utställaren tid till dagen därpå att ta fram det. Om dokumenten inte kunde visas fick utställaren sätta upp anslag om att produkten inte uppfyller kraven. Samma gäller produkter som inte var märkta på ett korrekt sätt.

Arbetsmiljöverket tog även fram och delade ut exempel på anslag, som utställarna kunde fästa på de produkter som inte uppfyllde kraven.

Före mässan hade vi sänt ut information till samtliga utställare om:

  • att kontrollen skulle göras
  • vem som utför kontrollen
  • vilka produkter som skulle kontrolleras
  • vilken dokumentation som skulle kunna uppvisas vid kontrollen.

Kontrollen gjordes i samverkan mellan Arbetsmiljöverkets avdelning för regelarbete och expertstöd och Inspektionsavdelning Syd, Göteborgs distrikt.

Marknadskontroll av stegar och ställningar på mässan "Byggmaskiner 2013" i Göteborg, rapport, pdf, öppnas i nytt fönster 

 

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2016-09-23