Snickare lutade sig mot en skyddsställning som gav vika

En snickare lutade sig mot ett räcke på en byggnadsställning, ramlade ner från ett tak och skadade sig. Två arbetskamrater till honom hade lossat en ställningsspira på ställningen för att det skulle gå att lossa tegelpannor från en kranbil. De återställde inte ställningen och det var därför snickaren föll. De två arbetskamraterna dömdes till 60 dagsböter för arbetsmiljöbrott.

Olyckan

En snickare lutade sig mot en skyddsställning som gav vika. Han föll till marken och fick livshotande skador.

Anmälan

Eftersom det hade skett en allvarlig olycka som gjorde att en arbetstagare fick svåra skador efter ett fall måste arbetsgivaren genast anmäla olyckan

  • till Arbetsmiljöverket i det distrikt där arbetsplatsen ligger och
  • till Försäkringskassan.

Allvarliga olyckor och tillbud måste alltid anmälas på detta sätt.

  • Som allvarliga olyckor räknas olycksfall som lett till svårare personskador eller när någon 
    dött eller flera samtidigt skadats i en olycka
  • Även tillbud som inneburit allvarlig risk för människors liv eller hälsa måste anmälas, 
    exempelvis om tunga föremål har tappats när man lyft dem.

Källa: 2 § arbetsmiljöförordningen, s. 8, 18 i AV:s Varför hände det?

Utredning och förundersökning

Snickaren skickades till med ambulans till sjukhus för sina skador och vårdades där en tid.

Eftersom arbetsgivaren anmält olyckan till Arbetsmiljöverkets distriktskontor kom verkets arbetsmiljöinspektörer till olycksplatsen för att utreda olyckan. Inspektörerna förstod snart att någon kanske hade gjort sig skyldig till ett brott och därför gjorde de en polisanmälan. Även polisen kom snabbt fram till att det hade begåtts ett brott och inledde en förundersökning.

Förundersökning och offentlig försvarare

Genom förundersökningen utreder polis och åklagare misstänkta brott. Ibland sköter polisen själva 
förundersökningen, men ibland kopplas en åklagare in redan från början och leder brottsutredningen.

Förundersökningen går ut på att reda ut om något brott begåtts, vem som kan misstänkas vara 
skyldig till brottet och vad det finns för bevisning om händelsen. Det händer att arbetsmiljöinspektörerna och polisen tillsammans utreder en olycka för att få fram hur olyckan gått till. Man förhör dem som varit inblandade i olyckor och samlar in annan bevisning.

Alla förhör spelas in, skrivs ut och redovisas tillsammans med andra fynd i ett förundersökningsprotokoll.

Polis och åklagare är skyldiga att ta fram även sådan bevisning som talar till de misstänktas fördel.

Om man är misstänkt för brott kan man redan under förundersökningen få hjälp av en försvarare. Den som är misstänkt för brott har rätt att anlita en försvarare, som kan vara en advokat eller annan kunnig jurist. Om man är misstänkt för allvarligare brott har man rätt till en offentlig försvarare, vars arbete ersätts av staten. Åklagaren kan också föreslå att den misstänkte ska få en offentlig försvarare.

Både den misstänkte och åklagare vänder sig till tingsrätten med sin begäran. Det är tingsrätten som bestämmer att en offentlig försvarare ska förordnas. Om ingen bestämd advokat föreslagits väljer tingsrätten en lämplig advokat som är specialist på brott och straff.

Staten betalar som sagt ersättningen för en offentlig försvarares arbete enligt en särskild taxa. Men 
om man blir fälld för brott och straffad kan man bli skyldig att betala tillbaka en del av ersättningen 
till staten.

Under förundersökningen om snickaren som föll förhörde polisen de misstänkta, vittnen från arbetsplatsen och snickaren själv. Alla som kallas till polisen för att förhöras måste infinna sig och svara på frågor om händelsen. Men ofta används telefon för förhör.

Polisen samlade också in annan bevisning, som till exempel ett rättsintyg från läkare om snickarens skador, 
foton och andra fynd från olycksplatsen med mera.

När förundersökningen om olyckan hade kommit så långt att

  • det började stå klart att orsaken till fallet kunde vara ett arbetsmiljöbrott och
  • vem som hade begått det,

fick de två arbetskamraterna en underrättelse från åklagaren om att det var de som misstänktes för brott. De begärde och fick offentlig försvarare.

OSÄKER: De misstänkta fick då veta vad som hade kommit fram under förundersökningen. De och deras försvarsadvokater hade möjlighet att begära att polisen skulle förhöra andra personer som vittnen eller samla in mer annan bevisning.

När förundersökningen var klar och åklagaren hade fått fram så mycket bevisning att åklagaren var övertygad om att de två arbetskamraterna skulle kunna fällas för brott, väckte åklagaren åtal vid tingsrätten. 
(Inget om åtalsunderlåtelse el nedlagd fu)

Källa: FRÅGOR: vad styr inspektörernas arbete med utredningen? skyldighet för inspektörer att polisanmäla? 20, 22, 23 kap RB

Åtal

När åklagaren hade fått fram så mycket bevisning att åklagaren var övertygad om att de två arbetskamraterna skulle kunna fällas för brott, väckte åklagaren åtal. Åklagaren skickade då in en ansökan om stämning till den tingsrätt inom vars område brottet hade skett.

Stämningsansökningen innehöll:

  • namn, adress, personnummer på de tilltalade, det vill säga de två arbetskamraterna,
  • uppgifter om deras försvarare,
  • namn och adress på målsäganden, det vill säga snickaren som skadats i fallet,
  • vilket brott åklagaren ansåg att de tilltalade gjort sig skyldiga till, arbetsmiljöbrott,
  • en hänvisning till lagar och andra bestämmelser som de tilltalade hade brutit mot,
  • en gärningsbeskrivning, det vill säga en beskrivning av hur brottet gått till, enligt vad som kommit fram under förundersökningen,
  • uppgifter om vilken bevisning åklagaren stödde sig på: vittnen, till exempel arbetsmiljöinspektörer, rättsintyg, foton och andra föremål och handlingar, en sakkunnig rättsläkare
  • samt det skadestånd målsäganden ville ha för sina skador och lidande.

Stämning 

Det är genom åklagarens stämningsansökan som rättegången i tingsrätten börjar.

När tingsrätten får en stämningsansökan, skickar domstolen ut den till bland annat dem som åklagaren åtalar, det vill säga de tilltalade, tillsammans med en stämning. Med stämningen skickas ett delgivningskvitto som de tilltalade ska underteckna och skicka tillbaka till tingsrätten. I samma kuvert skickas också oftast en kallelse till huvudförhandling, då domstolen ska pröva åtalet och döma i målet.

I stämningen uppmanas de tilltalade att svara på åtalet. De uppmanas också att uppge vilken bevisning de vill ha för att försvara sig. Tilltalade kan åberopa egna vittnen. De måste lämna vittnenas namn och adress, så att tingsrätten kan kalla dem till förhör vid huvudförhandlingen inför domstolen. Om det finns handlingar eller föremål de tilltalade vill visa upp som bevisning, måste de också meddela det. Sådana bevis ska helst skickas in till tingsrätten före huvudförhandlingen.

Källa: 19 kap, 45 kap RB, 16, 24 §§ delgivningslagen (2010:1932)

Huvudförhandlingen 

Huvudförhandlingen är ett sammanträde inför tingsrätten som vanligen brukar kallas rättegång. Tingsrätten kallar alla som ska delta till sammanträdet – de som kallas är tvungna att komma. I kallelsen förelägger tingsrätten ett vite på xxxx kr och om man inte kommer blir man tvungen att betala vitet. Det är bara om man oväntat och plötsligt blivit så sjuk att man inte kan komma som man slipper vitet. Man måste kunna visa upp ett läkarintyg som talar om att man är så sjuk att man inte har kunnat komma. Om man uteblir flera gånger kan man hämtas av polis till tingsrätten.

De som kallas till tingsrättens huvudförhandling är

  • den eller de tilltalade
  • de tilltalades försvarare
  • åklagaren
  • målsäganden
  • vittnen

När huvudförhandlingen ska börja kallas alla in i rättssalen för att tingsrätten ska kontrollera att alla finns på plats. Men sedan får vittnena vänta utanför salen tills de ska förhöras, för att deras minnesbilder inte ska påverkas av vad andra berättar om brottet. Ibland, när en huvudförhandling beräknas pågå i flera timmar eller dagar, kallas vittnen och andra till senare tidpunkter.

Personerna som sitter i domstolen och dömer, tingsrättens ledamöter, är

  • ordföranden, en jurist, som sitter i mitten
  • tre nämndemän, som inte är jurister.

Oftast har de med sig en protokollförare, som antecknar, kallar in vittnen och spelar in förhör på video???

Hur en huvudförhandling går till, i vilken ordning saker och ting sker, är noggrant bestämt i lagen. Men det är ordföranden som bestämmer i rättssalen och till exempel talar om vems tur det är att säga saker. 
När huvudförhandlingen är över, lämnar alla utom rättens ledamöter rättssalen.

I fallet med snickaren som föll började rättegången med att åklagaren läste upp beskrivningen av brottet ur sin stämningsansökan. Åklagaren redogjorde också för snickarens skadeståndskrav.

Sedan fick de tilltalade arbetskamraternas försvarare säga om arbetskamraterna erkände eller förnekade brott. De två gick med på att de hade lossat ställningsspiran, men mindes inte om de hade återställt ställningen eller ej. De ansåg inte att de hade gjort något brottsligt som de skulle straffas för. De menade att arbetsledningen på bygget inte hade fungerat och de sa också att snickaren själv hade varit medskyldig, eftersom han hade lutat sig mot räcket. Eftersom de ansåg att de inte begått något brott motsatte de sig snickarens skadeståndskrav.

Därefter redogjorde åklagaren i detalj för vad som kommit fram vid förundersökningen om olyckan. Åklagaren berättade och förevisade också intyg och andra bevis.

Sedan fick snickaren (målsäganden) berätta vad han mindes från händelsen. Både åklagaren och försvarsadvokaterna ställde frågor till honom.

Därefter fick de tilltalade arbetskamraterna berätta sin version. Både åklagaren och försvarsadvokaterna ställde frågor till dem för att reda ut händelseförloppet och vad de mindes.

Efter detta kallades först den sakkunnige läkaren in och sedan vittnena för att berätta och svara på frågor från åklagaren och försvararna. Även rättens ordförande ställde några frågor.

När hela händelsen hade gåtts igenom, fick de tilltalade snickarna lämna uppgifter om sina ekonomiska förhållanden, inkomster och om de hade några barn att försörja.

Därefter följde åklagarens och försvarsadvokaternas slutpläderingar.

Sedan var huvudförhandlingen slut. Alla utom rättens ledamöter lämnade rättssalen. Efter huvudförhandlingen höll ledamöterna överläggning och bestämde vad domen skulle bli.

Dom

Så småningom – ibland en kort stund efter förhandlingen, ibland efter ett par veckor – kommer tingsrättens dom. Domen skickas per post till de tilltalade, men man kan också ringa samma dag domen meddelas och få veta hur det gick.

I fallet med snickaren som föll dömdes de två arbetskamraterna för arbetsmiljöbrott att betala dagsböter, sammanlagt 9000 kr per person. De dömdes dessutom att tillsammans betala nästan 10 000 kr i skadestånd till snickaren.

Så här resonerade tingsrätten om varför de två arbetskamraterna skulle dömas till straff.

Det fanns vittnen, som tingsrätten trodde på, som hade berättat att arbetskamraterna hade lossat ställningsspiran men inte återställt den efteråt.

Snickaren hade lutat sig mot det lösa räcket, men det ursäktade inte arbetskamraterna, ansåg tingsrätten.

Arbetskamraterna hade ju skyllt fallet på att arbetsledningen var dålig. Tingsrätten skriver att det nog var så, men det friar inte arbetskamraterna från straff för det de gjort.

Det finns bestämmelser i arbetsmiljölagen som gör det direkt straffbart att utan giltigt skäl ta bort en skyddsanordning. Giltigt skäl kan vara att man avlägsnar ett skydd för att reparera det och sedan genast sätta tillbaka det, men så var det inte i det här fallet. Det är, skrev tingsrätten, aldrig ett giltigt skäl att ta bort en skyddsanordning för att förenkla för andra på arbetsplatsen.

Därför döms de två till straff och till att betala skadestånd.

Om de dömda arbetskamraterna inte överklagar domen kommer de att få inbetalningskort på böter på posten. Snickaren får själv kräva dem på skadeståndet.

Källor: 3 kap 10, 7 §§ brottsbalken, 8 kap 2 § 1 stycket 4 p arbetsmiljölagen

Överklagande

De två dömda arbetskamraterna kan överklaga tingsrättens dom till hovrätten och det står sist i domen hur man gör för att överklaga. I meddelandet om överklagande står också att hovrätten bara tar upp överklaganden för att tingsrättens dom är mycket oklar, om det är viktigt för att få vägledning för andra fall eller om det finns ”synnerliga skäl”. Det är alltså ganska ovanligt att hovrätten tar upp och prövar tingsrätternas domar.

Källa: Anvisningar för överklagande – Dom i brottmål, DV blankett 400

Prövningstillstånd och hovrätts dom

I de sällsynta fall som hovrätten tar upp ett fall till ny prövning håller även hovrätten en huvudförhandling dit åklagaren, de som överklagat och deras försvarare kallas. Däremot kallas sällan vittnen utan man spelar upp inspelningar med förhören istället.

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2015-07-10