Olyckan då Tommy dog - företagsbot

På företaget SA tillverkades grundelement i en viss typ av maskin.

Maskinerna var försedda med ett avskärmningsskydd i form av gallerväggar runt om rörliga maskindelar. I gallerväggarna på varje maskin fanns fyra servicedörrar, som var stängda med kontaktdon – om någon av dörrarna öppnades skulle elströmmen till maskinen brytas och maskinens rörliga delar stoppas. När de fungerade som de skulle uppfyllde maskinerna de säkerhetskrav som finns i lagar och föreskrifter.

Men arbetstagaren Tommy klämdes ihjäl i en av dem. På grund av dödsolyckan upptäcktes det att säkerhetsbrytarna till några dörrar på ett par av maskinerna hade varit ur funktion i flera månader. Tommy hade lutat sig in genom en av de öppna servicedörrarna för att kontrollera något i maskinen medan den var i arbete. Tommys bröstkorg klämdes så illa mellan en rörlig maskindel och en dörrkarm att han dog.

Källa: Alingsås tingsrätts dom 2011-04-26, B 830-09, Arbetsmiljölagen 2 kap. 5 § och 7 § första stycket (AFS 2006:4) Användning av maskinutrustning, 5 § första stycket (AFS 1993:10) Maskiner och vissa andra tekniska anordningar med bilaga 1

Anmälan

Eftersom en arbetstagare hade dött på grund av en allvarlig olycka måste arbetsgivaren genast anmäla olyckan

  • till Arbetsmiljöverket i det distrikt där arbetsplatsen ligger och
  • till Försäkringskassan.

Allvarliga olyckor och tillbud måste alltid anmälas på detta sätt.

  • Som allvarliga olyckor räknas olycksfall som lett till svårare personskador eller när någon dött eller flera samtidigt skadats i en olycka.
  • Även tillbud som inneburit allvarlig risk för människors liv eller hälsa måste anmälas, exempelvis om tunga föremål har tappats när man lyft dem.

Källa: 2 § arbetsmiljöförordningen, s. 8, 18 i AV:s Varför hände det?

Utredning och förundersökning

När arbetsgivaren hade anmält olyckan till Arbetsmiljöverkets distriktskontor kom verkets  arbetsmiljöinspektörer till olycksplatsen för att utreda olyckan. Utredningen gjordes först i samarbete med företaget SA. Inspektörerna förstod snart att olyckan nog berodde på ett arbetsmiljöbrott och därför gjorde de en polisanmälan. Även polisen kom snabbt fram till att det hade begåtts ett brott och inledde en förundersökning.

Förundersökning och offentlig försvarare

Genom förundersökningen utreder polis och åklagare misstänkta brott. Ibland är det endast polisen som sköter förundersökningen, men andra gånger kopplas en åklagare in redan från början och leder brottsutredningen. Annars tar åklagaren över mot slutet av förundersökningen.

Förundersökningen går ut på att klargöra om något brott har begåtts, vem som kan misstänkas vara skyldig till brottet och vad det finns för bevisning om händelsen. Man förhör dem som kan ha sett något av händelsen och sådana personer som kanske känner till vad som orsakat den. Man samlar också in annan bevisning. Det händer att polisen tar hjälp av arbetsmiljöinspektörerna i utredningen för att få fram hur en olycka eller ett tillbud har gått till.

Alla som kallas till polisen för att förhöras måste infinna sig och svara på frågor om händelsen. Men ofta används telefon vid förhör.

Alla förhör spelas in, skrivs ut och redovisas tillsammans med andra fynd i ett förundersökningsprotokoll.

Polis och åklagare är skyldiga att ta fram även sådan bevisning som talar till misstänktas fördel. Ett företag som riskerar företagsbot har rätt att få information om vad som sker i utredningen.

Ett företag som riskerar att straffas med företagsbot har samma rättigheter som en person som misstänks för brott. Företaget kan redan under förundersökningen få hjälp av en försvarare. Den som är misstänkt för brott har rätt att anlita en försvarare, som kan vara en advokat eller annan kunnig jurist. Om man är misstänkt för allvarliga brott har man rätt till en offentlig försvarare, vars arbete ersätts av staten. Man begär hos tingsrätten eller hos åklagaren att få en offentlig försvarare. Även åklagaren kan begära detta för en misstänkts räkning.

Det är tingsrätten som bestämmer om en offentlig försvarare ska förordnas. Om ingen har föreslagit någon bestämd person väljer tingsrätten en lämplig advokat som är specialist på brott och straff.

Staten betalar som sagt ersättningen för en offentlig försvarares arbete enligt en särskild taxa. Men om företaget blir skyldigt att betala företagsbot kan det bli skyldigt att betala tillbaka hela eller en del av ersättningen till staten.

Under förundersökningen om dödsolyckan förhörde polisen vittnen från arbetsplatsen och andra som arbetade i företaget. 

Polisen samlade också in annan bevisning, som till exempel teknisk utredning av olycksmaskinen, ett rättsintyg från läkare om dödsorsaken och om Tommys skador, foton och andra fynd från olycksplatsen, uppgifter om företagets skyddsarbete med mera.

Polis och åklagare kom fram till att orsaken till dödsolyckan kunde vara ett arbetsmiljöbrott. Men det gick inte att säga bestämt vem som skulle kunna straffas för Tommys död – ingen i företagsledande ställning visste tillräckligt mycket om maskinens brister eller om vad som egentligen hade hänt och det hade inte funnits någon tydlig fördelning av uppgifterna i arbetsmiljöarbetet. Därför riktades brottsutredningen in på att utreda om företaget/arbetsgivaren borde betala företagsbot.

När förundersökningen om dödsolyckan hade kommit så långt att det började stå klart att orsaken till den kunde vara ett arbetsmiljöbrott fick ställföreträdaren för företaget – den eller de personer som är registrerade som företagets VD och/eller styrelse hos Bolagsverket – en underrättelse från åklagaren om att det kunde bli aktuellt med företagsbot. Tingsrätten förordnade en offentlig försvarare för företaget.

När förundersökningen var klar och åklagaren hade fått fram så mycket bevisning att åklagaren var övertygad om att företaget skulle dömas att betala företagsbot, väckte åklagaren åtal vid tingsrätten.

Källa:  3 kap 10 §, 20, 22, 23 kap RB, 36 kap 7-10a §§ RB, Åklagarmyndighetens Företagsbot, Rätts PM 2006:19, uppdaterad Maj 2011

Åtal och stämning

När åklagaren hade fått fram så mycket bevisning att åklagaren var övertygad om att företaget skulle dömas att betala företagsbot, väckte åklagaren åtal vid tingsrätten. Åklagaren skickade då in en ansökan om stämning till den tingsrätt inom vars område brottet hade skett.

Stämningsansökningen innehöll:

  • namn, adress och organisationsnummer på företaget,
  • uppgifter om den offentlige försvararen,
  • yrkande om företagsbot och det belopp åklagaren begärde av bolaget,
  • vilket brott åklagaren ansåg var begånget, det vill säga arbetsmiljöbrott,
  • en gärningsbeskrivning, det vill säga en beskrivning av hur brottet gått till, enligt vad som kommit fram under förundersökningen,
  • en hänvisning till lagar och andra bestämmelser som inte hade följts vid olyckan,
  • uppgifter om vilken bevisning åklagaren stödde sig på: vittnen, till exempel arbetsmiljöinspektörer, rättsintyg, teknisk utredning, foton och andra föremål och handlingar.

Det är genom åklagarens stämningsansökan som rättegången i tingsrätten börjar.

När tingsrätten fick in stämningsansökningen, skickades den till bland annat företrädarna för företaget tillsammans med en stämning. Med stämningen skickades ett delgivningskvitto som ställföreträdaren måste underteckna och skicka tillbaka till tingsrätten. I samma kuvert skickades också en kallelse till huvudförhandlingen, sammanträdet då domstolen ska pröva åtalet och döma i målet.

I stämningen uppmanades företagets ställföreträdare att svara på åtalet och att uppge vilken bevisning företaget ville ha för att försvara sig. Företaget fick möjlighet att åberopa vittnen och annan bevisning. Om företaget vill åberopa egna vittnen måste det ange namn och adress till dem. Uppgift om vittnen och annan bevisning ska helst skickas in skriftligt till tingsrätten före huvudförhandlingen.

Källa: 19 kap, 45 kap RB, 16, 24 §§ delgivningslagen (2010:1932)

Huvudförhandlingen

Huvudförhandlingen är ett sammanträde inför tingsrätten som vanligen brukar kallas rättegång. Tingsrätten kallar alla som ska delta till sammanträdet – blir man kallad måste man för det mesta komma. I kallelsen förelägger tingsrätten ett vite på 2.000 kr eller mera. Om man inte kommer blir man tvungen att betala vitet. Bara om man exempelvis plötsligt blir så allvarligt sjuk, att man inte kan komma, slipper man att betala vitet. Man måste kunna visa upp ett läkarintyg som visar att man är så sjuk. Om man uteblir flera gånger utan giltiga skäl höjs vitet till 5 000 kr. Till slut kan man bli hämtad av polis till tingsrätten.

Ibland framgår av kallelsen att man inte är tvungen att komma till huvudförhandlingen. Då står det också vad som händer om man inte kommer – i vissa fall kan man bli dömd till straff enligt åtalet även om man inte är närvarande vid förhandlingen.

De som kallas till tingsrättens huvudförhandling är

  • åklagarens motpart (i detta fall företagsledningen i företaget SA)
  • den offentlige försvararen
  • åklagaren
  • vittnen

När huvudförhandlingen ska börja kallas alla närvarande in i rättssalen för kontroll av att alla finns på plats. Men sedan får vittnena vänta utanför salen tills de ska förhöras, för att deras minnesbilder inte ska påverkas av vad andra berättar om brottet. Ibland, när en huvudförhandling beräknas pågå i flera timmar eller dagar, kallas vittnen och andra till senare tidpunkter.

Personerna som sitter i domstolen och dömer är tingsrättens ledamöter. Det är

  • ordföranden, en jurist, som sitter i mitten
  • tre nämndemän, som inte är jurister.

Oftast har de med sig en protokollförare, som antecknar, kallar in vittnen och spelar in förhör på video.

Åklagaren sitter på ena sidan av rättssalen och den åtalade med försvarare mitt emot.

Hur en huvudförhandling går till, i vilken ordning saker och ting sker, är noga bestämt i lagen. Men det är ordföranden som bestämmer i rättssalen och till exempel talar om vems tur det är att yttra sig.

I fallet med arbetstagaren Tommy som klämdes ihjäl i en maskin där en säkerhetsanordning inte fungerade begärde åklagaren att företaget skulle betala en företagsbot på två miljoner kronor.

Företaget gick med på att betala 750 000 kronor. Företaget gick också med på att olyckan hade gått till precis så som åklagaren beskrev och att företaget brustit i sitt skyddsansvar enligt arbetsmiljölagen och genom slarv orsakat Tommys död.

På åklagarens begäran förhördes produktionschefen och företagets kvalitets- och miljösamordnare som vittnen. Åklagaren hänvisade även till skriftliga berättelser om undersökningar gjorda av olycksmaskinen, protokoll från skyddsronder och foton.

Företaget förevisade foton och handlingar som visade att man påbörjat och bedrev ett systematiskt arbetsmiljöarbete efter dödsolyckan.

Efter att alla vittnen hade förhörts och alla handlingar och foton gåtts igenom höll åklagaren och försvararen slutpläderingar.

Sedan var huvudförhandlingen slut. Alla utom rättens ledamöter lämnade rättssalen. Efter huvudförhandlingen höll ledamöterna överläggning och bestämde vad domen skulle bli.

Dom

Så småningom – ibland en stund efter huvudförhandlingen, ibland efter ett par veckor – kommer tingsrättens dom. Domen skickas per post till de tilltalade, men man kan också ringa samma dag domen meddelas och få veta hur det gick.

  • Allra först i domen står namnen på alla inblandade parter.
  • Sedan följer själva domslutet – där talar tingsrätten om ifall någon döms för brott och vilket straff och andra påföljder som döms ut.
  • Därefter följer domskälen, som är tingsrättens förklaring av varför man dömt som man gjort.

Från den dag då domen blir offentlig har man tre veckor på sig att överklaga till hovrätten.

Företaget SA dömdes att betala två miljoner kronor i företagsbot – samma belopp som åklagaren hade begärt.

Tingsrätten slog först i sin dom fast att olyckan hade gått till precis som som åklagaren påstod. Eftersom företaget under lång tid hade misskött arbetsmiljöfrågorna på fabriken och detta hade slutat med en dödsolycka, såg tingsrätten mycket allvarligt på det som hade hänt. Därför blev företagsboten bestämd till ett så högt belopp som två miljoner kronor.

Tingsrätten ansåg att det var flera faktorer som gjorde företagets slarv så allvarligt.

  • En person hade dött i arbetet.
  • Det var inte bara den maskin där dödsolyckan skedde som var utan säkerhetsanordning, utan även en annan liknande maskin hade samma brist.
  • Arbetsgivaren hade inte sett till att maskinerna användes på ett säkert sätt.
  • Företagets ledning hade inte förstått att arbetsmiljöfrågorna är mycket viktiga.
  • Det hade inte funnits något systematiskt arbetsmiljöarbete som gjorde arbetsmiljön säker.
  • Ingen från företagsledningen hade deltagit i skyddsronder.
  • Trots att kvalitets- och miljösamordnaren många gånger påpekat brister i arbetsmiljön hade företaget inte utbildat arbetsledning eller personal om risker i arbetsmiljön.
  • Arbetsgivaren hade inte upplyst arbetstagarna om riskerna i arbetet eller utbildat arbetstagarna om hur de skulle undgå riskerna.

Dessutom visade det sig att företaget efter dödsolyckan hade fått igång ett effektivt skyddsarbete som fungerade bra. Företaget var stort – det ingick i en stor koncern med anställda i flera länder och fabriken där dödsolyckan skedde hade 90 anställda. Det borde ha funnits både kunskap, intresse och resurser att ta tag i arbetsmiljön mycket tidigare än som nu hade skett. Då hade man kunnat undvika den fruktansvärda olyckan.

Källa: 2 kap 5 §, 3 kap 2 a och 3 §§ arbetsmiljölagen, 3 kap 10, 7 §§, 36 kap 7-10 a §§ brottsbalken, Åklagarmyndighetens Företagsbot, Rätts PM 2006:19, uppdaterad Maj 2011.

Överklagande

Den som har dömts till företagsbot kan överklaga tingsrättens dom till hovrätten och det står sist i domen hur man gör för att överklaga. I bilagan om överklagande står också att det krävs prövningstillstånd. Det innebär att hovrätten bara tar upp överklaganden

  • om tingsrättens dom är mycket oklar,
  • om det är viktigt för att få vägledning för andra fall eller
  • om det finns ”synnerliga skäl”.

Det är alltså ganska ovanligt att hovrätten tar upp och prövar tingsrätternas domar.

Källa: Åklagarmyndigheten, Företagsbot, Rätts PM 2006:19, uppdaterad Maj 2011, Anvisningar för överklagande – Dom i brottmål, DV blankett 400

Rättegång och dom i hovrätten

Om hovrätten ger prövningstillstånd håller även hovrätten oftast en huvudförhandling dit åklagaren, de som överklagat och deras försvarare kallas. Däremot kallas sällan vittnen utan man spelar upp inspelningar av förhören istället. Även hovrättens rättegång avslutas med en dom.

Överklagande till Högsta domstolen

Den som är missnöjd med en hovrätts dom kan överklaga och söka prövningstillstånd hos Högsta domstolen. Det är den högsta instansen i mål om brott och straff och det är ännu mer ovanligt att Högsta domstolen tar upp ett mål till prövning. Det sker i stort sett bara om Högsta domstolen tycker att det behövs ett vägledande fall för att tolka lagen.

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2015-07-10