Riskbedömning för tillfälliga och rörliga arbetsplatser

De flesta dödsolyckor i arbetet sker på arbetsplatser som är tillfälliga eller rörliga.

Exempel på rörliga arbetsplatser finns inom byggbranschen, transportnäringen och skogsavverkningen. Det har visat sig att arbetsgivare ofta brustit i sina riskbedömningar vid dessa olyckor.

På tillfälliga och rörliga arbetsplatser är förutsättningarna för arbetet ofta nya eller förändras hela tiden. Arbetsledningen finns inte alltid på plats. Det ställer stora krav på både arbetsgivare och arbetstagare när det gäller det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

Arbetsgivaren behöver, så långt det är möjligt, förutse alla farliga situationer som kan uppstå och göra en riskbedömning för dessa. Åtgärderna ska i första hand syfta till att eliminera riskerna för olycksfall och ohälsa genom att ta bort riskkällan. De risker som inte kan elimineras helt kräver åtgärder där riskerna hanteras på olika sätt. Sådana åtgärder kan till exempel vara att ta fram instruktioner som dels beskriver hur vissa arbetsuppgifter ska utföras säkert och dels vad arbetstagare ska göra vid olika situationer som kan uppstå. Arbetstagarna måste känna till och följa instruktionerna.

Vad är tillfälliga och rörliga arbetsplatser?

Tillfälliga arbetsplatser är arbetsplatser där arbetet bedrivs under en avgränsad period, exempelvis en byggarbetsplats.

Rörliga arbetsplatser finns i branscher där arbetet är rörligt, exempelvis transportnäringen.

Vissa arbetsplatser är både tillfälliga och rörliga.

Vad ska arbetsgivaren göra?

Riskbedöm alla moment

Arbetsgivaren ska i sitt systematiska arbetsmiljöarbete alltid undersöka vilka risker som finns i arbetsmiljön, på alla arbetsplatser. När arbetsplatserna är tillfälliga eller rörliga finns fler förhållanden för arbetsgivaren att beakta. Det gäller för arbetsgivaren att förutse de förhållanden som kan finnas och de risker som kan uppstå.

För tillfälliga och rörliga arbetsplatser behöver arbetsgivare ofta göra olika riskbedömningar för olika arbetsmoment, utifrån den variation som arbetet innebär. Riskbedömningar ska göras regelbundet och vid förändringar, exempelvis när det uppstår nya förutsättningar för arbetet, när man använder ny utrustning eller nya metoder.

Åtgärd och instruktioner

Arbetsgivaren ska i första hand försöka ta bort riskerna för olycksfall och ohälsa helt. De risker som inte kan undvikas ska arbetsgivaren åtgärda, exempelvis genom att ta fram instruktioner för hur arbetstagare ska hantera de situationerna. Åtgärder kan också vara tekniska eller organisatoriska, som att använda en viss utrustning eller planera arbetet på ett annorlunda sätt.

Instruktioner för hur de riskfyllda situationerna ska hanteras behöver vara på en så detaljerad nivå att arbetstagarna undviker riskerna om de följer instruktionen. Instruktionerna behöver ta upp vem arbetstagaren ska kontakta när denna inte kan följa den givna instruktionen eller känner sig osäker på en situation. Vid arbete där inte arbetsledningen finns på plats, är det särskilt viktigt att arbetstagaren vet när och hur arbetsledningen ska kontaktas. Det är viktigt att arbetstagarna medverkar när instruktionerna tas fram, så att instruktionerna kan följas i praktiken.

Instruktionerna måste också förmedlas till arbetstagarna, och det kan göras på olika sätt, till exempel genom utbildningstillfällen och genomgångar. Arbetsgivaren behöver försäkra sig om att arbetstagarna har förstått instruktionerna. Är riskerna allvarliga ska det alltid finnas skriftliga instruktioner.

Arbetsgivaren behöver löpande kontrollera att arbetstagarna följer instruktionerna och att åtgärderna och instruktionerna verkligen innebär att riskerna undviks.

Olyckor och tillbud - klara signaler

En olycka eller ett tillbud är en signal på att man inte har lyckats förebygga arbetsmiljöriskerna i arbetet. För att arbetsgivaren ska få insikt om vilka risker som finns är det viktigt att ha en väl fungerande rapportering av de olyckor och tillbud som inträffar. Att arbetsgivaren efterfrågar tillbuds- och olycksfallsrapporter från arbetstagarna är också angeläget för att främja en god säkerhetskultur. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare om risker och lämpliga åtgärder utgör en väsentlig del av arbetsmiljöarbetet.

Sammanfattning av arbetsgivarens skyldigheter:

Förutse situationer som innebär arbetsmiljörisker.
Bedöm hur allvarliga riskerna är.
Försök ordna arbetet så att riskerna undviks.
Ta fram åtgärder för de risker som inte kan undvikas helt, t ex. instruktioner.
Kommunicera vilka risker som finns, och hur de ska hanteras, till arbetstagarna.
Säkerställ att arbetstagarna förstår och följer instruktionerna.
Kontrollera att åtgärderna fungerar.

Läs mer om systematiskt arbetsmiljöarbete nedan.

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Vad är viktigt att arbetstagaren gör?

Arbetstagare ska följa de instruktioner som arbetsgivaren tar fram. Instruktionerna ska hjälpa arbetstagaren att vidta ”rätt” åtgärder för att förebygga riskerna. Arbetstagare bör ha som vana att alltid göra en kontroll av att förutsättningarna är som vanligt, innan man påbörjar ett arbetsmoment. Det är särskilt viktigt när det inte finns någon arbetsledning på plats som tar ansvar för det. Arbetstagare behöver alltid vara vaksamma på olika situationer som kan uppstå i arbetet och vad de kan medföra för risker.

Om instruktionerna inte fungerar att följa, eller om de tänkta åtgärderna inte förebygger risken, behöver arbetstagaren meddela arbetsgivaren det. Detsamma gäller om arbetstagaren upptäcker risker som det saknas instruktion eller åtgärd för. Arbetstagaren ska alltid kontakta arbetsgivaren när arbetstagaren känner sig osäker på en situation. Om arbetstagaren upplever att arbetet medför livsfara eller allvarlig hälsorisk har arbetstagaren rätt att vänta in arbetsgivarens bedömning om arbetet ska fortsättas eller inte. Se 3 kap. 4 § arbetsmiljölagen.

Om arbetstagare istället ges uppgiften att själv göra riskbedömningar och vidta de åtgärder som arbetstagaren anser nödvändiga, ska arbetsgivaren också säkerställa att arbetstagaren har de befogenheter, resurser och kunskaper som krävs.

Det är viktigt att alla rapporterar de olycksfall och tillbud som inträffar under arbetet. Rapportering är särskilt viktig när inte arbetsledningen finns på plats, så att arbetsgivaren får veta om det inträffar oönskade händelser, för att händelserna ska kunna utredas och förebyggas. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare om vilka åtgärder som är lämpliga är en annan väsentlig del i arbetsmiljöarbetet.

Ensamföretagare och familjeföretagare utan anställda

Med ensamföretagare menas den som ensam driver yrkesmässig verksamhet utan anställd. Som ensamföretagare omfattas man av arbetsmiljöreglerna då det handlar om teknisk anordning och ämne som kan leda till ohälsa eller olycksfall. Som ensamföretagare omfattas man av ytterligare regler om man bedriver verksamhet på en byggarbetsplats.

Som ensamföretagare behöver man likt arbetsgivare identifiera, undersöka och bedöma de risker som arbetet kan innebära för att kunna vidta åtgärder i förebyggande syfte för egen del. Ensamföretagare behöver också vidta åtgärder för att förebygga att man utsätter andra för risker om flera bedriver verksamhet på samma arbetsställe, till exempel på en byggarbetsplats.

Även som ensamföretagare kan det vara bra att ta fram instruktioner eller rutiner för vissa arbetsuppgifter eller situationer som kan innebära fara för en själv eller annan.

För den som gemensamt med familjemedlem bedriver yrkesmässig verksamhet utan anställd gäller samma regler som för ensamföretagare. Se 3 kap. 5 § arbetsmiljölagen.

Arbetsmiljölagen, riksdagens webbplats, öppnas i nytt fönster