Så här arbetar olika företag med säkerhetskultur

Här hittar du intervjuer med företrädare för olika företag om deras arbete med säkerhetskultur. Syftet är att inspirera till idéer och fortsatt arbete.

Det finns ju inte bara ett sätt att arbeta för en god säkerhetskultur, utan flera. Har du ett tips? Mejla det gärna till oss på sakerhetskultur@av.se

E-post till säkerhetskultur

Fortum mäter säkerhetskulturen med Arbetsmiljöverkets enkätverktyg, stormöten och bikupor

Alla ska vara med! När energibolaget Fortum Värme tar tempen på sin säkerhetskultur med Arbetsmiljöverkets enkätverktyg får samtliga 700 medarbetare tycka till.

– Det bestämde vi direkt; det här ska ut till alla, säger Fredrik Rosengren, arbetsmiljöchef på Fortum Värme.

– För oss är det viktigt med delaktighet och att kartläggningen visar en så sann bild som möjligt. Vi ska vara en lärande organisation som hela tiden arbetar med förbättringar.

Bra säkerhetstänkande kan bli bättre

Fortum har en lång tradition av säkerhetstänkande. En koncern med kraft- och värmeproduktion, högspänningsel och stora bygg- och anläggningsprojekt kräver ett mycket högt säkerhetsfokus och en bra arbetsmiljökultur.

Men man kan ju alltid bli bättre. Så när Fredrik Rosengren läste ett nyhetsbrev om Arbetsmiljöverkets interaktiva enkätverktyg för att utvärdera säkerhetskulturen, nappade han. I oktober 2013 pågick kartläggningen för fullt.

– Vi skapar sändlistor som ska gå ut till alla medarbetare. Vi vill ta ett helhetsgrepp och det upplever man som positivt i organisationen, säger Fredrik Rosengren.

Inget stönande över nya enkäter som tar tid?

– Nej, inte alls. Det går väldigt snabbt att besvara de 32 frågorna.

– Och inga oklarheter om vad som avses eller hur man gör. Det var väldigt tydligt från början, i och med att vi fått den generella bruksanvisningen, som ligger på Arbetsmiljöverkets hemsida.

– Där fanns ju också mer detaljerad information om bakgrunden, som att verktyget bygger på ett nordiskt forskningssamarbete och mycket annat. Ett bra upplägg.

Fortum Värme tog tempen på säkerhetskulturen

Fortum Värme är indelat i olika funktioner, bland annat projekt, inköp, produktion och distribution, där cheferna har ett tydligt ansvar.

– Utifrån de funktionerna har vi börjat kartläggningen, för att se om det föreligger några brister hos oss och i så fall var. Vi har helt enkelt tagit tempen på organisationens säkerhetskultur, säger Fredrik Rosengren

Ett stort område inom Fortum Värme är den nordvästra regionen, där bland annat kraftvärmeverken i Hässelby och Brista ingår. När enkätsvaren därifrån hade kommit in, stämde Fredrik Rosengren av resultatet med platschefen och platsens miljö- och arbetsmiljöansvarige.

Sedan hölls ett stormöte med samtliga medarbetare, där man presenterade utfallet och alla delades in i mindre grupper, så kallade bikupor.

– Bikuporna var tvärfunktionella grupper med bland andra skyddsombud, chefer, ingenjörer och drift- och underhållstekniker, säger Fredrik Rosengren.

– Grupperna diskuterade utfallet och drog sina slutsatser i en prioriteringslista: "Det här bör vi fokusera på."

När vi talas vid, i mitten av oktober, har Fredrik Rosengren just varit ute på Hässelbyverket. Ett andra möte hade ordnats för att börja arbetet med de förbättringsområden som man identifierade vid stormötet.

– Vid det andra mötet hade vi en mindre tvärfunktionell grupp som började arbeta med en handlingsplan, alltså åtgärder för att korrigera prioriterade områden, till exempel varför vi ibland tar risker i arbetet och vad det kan bero på, säger Fredrik Rosengren.

Något som var mindre bra med enkätverktyget?

– Nej, det funkade bra, det var lätt att få det sammanställt. Och länkarna som genereras när man skapar en sändlista, de var jättebra.

Ledningen måste visa vägen

Vad är viktigast för att få en bra säkerhetskultur?

– Att den högsta ledningen tar frågorna på allvar – och visar det i handling. Det är ju lätt att säga att arbetsmiljö och säkerhet är viktigast och inget vi kompromissar med. Men att avsätta tid för frågorna på hög nivå är inte lika enkelt.

– Ofta har ledningsgrupperna begränsat med tid och de har krav på sig från många håll. Då är det lätt att delegera frågan till andra och inte göra det som krävs för att bygga en bra säkerhetskultur, säger Fredrik Rosengren.

– Men det är ju ledningsgruppen som är fanbärarna, de som ska visa vägen. Och det gör man inte bara genom att prata utan genom aktiv handling.

– Inom Fortum tycker jag att de här frågorna i högsta grad tas på allvar och det finns en tydlig vilja och ambition från personer i ledande befattningar att skapa en säker arbetsplats. 

NCC, "Det finns en enorm potential i att arbeta med säkerhetskulturen" 

Olycksstatistiken har länge varit på skarp nedåtgång i NCC, men i mitten av 2000-talet planades nedgången ut. Nu tar byggföretaget krafttag för bättre säkerhet – och säkerhetskulturen spelar en nyckelroll i arbetet.

– Om man ser på hur det ser ut hos oss och i andra företag, så är minst 80 procent av olyckorna kopplade till att man inte har följt rutinerna. Så det finns en enorm potential i att arbeta med säkerhetskulturen, säger arbetsmiljöingenjör Lars-Gunnar Larsson.

Även om det är för tidigt att tala om ett trendbrott, menar han att företaget nu har skapat förutsättningarna för tydliga förbättringar. NCC har historiskt sett, likt många byggföretag, varit en decentraliserad organisation med "företag inom företaget". 

– Nu finns en mer enhetlig policy kring arbetsmiljöfrågor, och ramarna sätts centralt. Vi har skapat en process där vi hanterar arbetsmiljö i ett tidigare skede, dessutom har vi höjt kompetensnivån och förbättrat samarbetet mellan olika enheter inom NCC. Nu har vi chansen att ta ett nytt krafttag – och då är ledningsstödet grundläggande.

Att uppmärksamma säkerhetsarbetet gav stort gensvar

NCC undersöker hur ledningen kan ge ytterligare stöd, till exempel har man försökt stärka  arbetsmiljöfrågornas ställning genom att ge dem en mer framträdande och strukturerad roll på ledningsmöten. 

I år provade man ett nytt grepp för att vitalisera säkerhetsarbetet: Awareness day, en dag i september då hela bolaget i samtliga länder stannade upp för att reflektera över arbetsmiljö och säkerhetsfrågor. Satsningen blev väldigt lyckad och gensvaret var stort. Mängder av reflektioner och idéer strömmade in. 

– Nu ska NCC ge feedback på reflektionerna ute i organisationen och många av förslagen ligger till grund för de kommande satsningarna. Säkerhetsdagen kommer att bli ett stående inslag varje år och är en del av vår satsning på säkerhetskultur.

I övrigt börjar satsningen på säkerhetskultur i toppen av organisationen. 

– Vi börjar med den högsta ledningen och vandrar neråt. Under våren 2012 pågår ett utbildningsprogram för chefer i mindre grupper. Moderatorer arbetar med cheferna för att ge dem insikt om var de står i dagsläget och vad de kan förbättra.

Information och utvärdering är ledord

Parallellt med detta pågår flera aktiviteter som är direkt riktade mot byggarbetsplatserna. De som arbetar ute i produktionen ska nås av mer information om säkerhetsfrågor och fler utbildningsinsatser. Dessutom ska arbetsplatserna utvärderas och revideras.

– Det är viktigt att vi är tydliga med vad som gäller på arbetsplatsen. Vi har därför vässat till regelverket så att det är supertydligt.

Utöver detta ska NCC:s säkerhetskultur utvärderas. Insikten om var NCC står ska staka ut den fortsatta färdriktningen, både på organisations-, grupp- och individnivå.

Förändringsarbete måste få kosta och ta tid

Att förändra en säkerhetskultur är mödosamt och tar lång tid, understryker Lars-Gunnar Larsson. I en komplex bransch som byggbranschen är fem år en rimlig tidshorisont. Företag som vill nå resultat måste arbeta med konsekvenshantering och vara tydliga med att det blir varningar och konsekvenser för dem som bryter mot regler och rutiner. Det kan vara tufft för ledning, chefer, ledare och produktionspersonal, men det är en fas som man måste passera. 

– Men när en kultur väl har vänt så sitter den i väggarna och då har du ett försprång gentemot andra företag. Lyckas du ger det dessutom ett garanterat utslag i olycksstatistiken.

Lars-Gunnar Larsson vill förstärka insikten om att arbetsmiljön måste få kosta pengar. Arbetsmiljösatsningarna ger störst resultat när insatserna sätts in i ett så tidigt skede som möjligt. Dels är det kostnadseffektivt och skapar bättre förutsättningar för effektiv produktion, dels minskar produktionsstörningarna. Samtidigt påpekar han att det är fel att se ett motsatsförhållande mellan lönsamhet och god arbetsmiljö.  

– Projekt som har bra struktur, klarar av sina milstolpar och når lönsamhet har ofta även bra arbetsmiljö. 

Svensk Kärnbränslehantering (SKB), "Upp på tå för en bättre säkerhetskultur" 

Det största hotet mot säkerheten på arbetsplatsen är hemmablindheten. Att slå sig till ro är ett säkert recept för att sänka nivån. På Svensk Kärnbränslehanterings anläggning utanför Oskarshamn uppmanas hela företaget att leta efter fel och brister.

Svensk Kärnbränslehantering (SKB) bildades av kärnkraftsindustrin på 1970-talet för att ta hand om de svenska kärnkraftverkens radioaktiva avfall. Utanför Forsmark finns ett slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall. Kortlivat i de här sammanhangen betyder trots allt 500 år, så framförhållning är ett måste.

Flera anläggningar finns också utanför Oskarshamn. En av dem är mellanlagret Clab, och här under marken förvaras använt kärnbränsle i väntan på slutförvaring.

Strålningen är inte den främsta arbetsmiljörisken

I anläggningarna bär medarbetarna särskilda kläder för att förhindra att strålningen sätter sig i personalens egna kläder. Dessutom bär de mätare som registrerar all strålning de utsätts för. På så vis säkerställs att ingen får i sig strålning som överstiger den tillåtna årsdosen.

– Men egentligen är inte strålningen den främsta arbetsmiljörisken, säger Annika Wahlström, som är ansvarig för företagets säkerhetskulturarbete. De huvudsakliga riskerna liknar dem inom den vanliga industrin.

Det kan röra sig om tunga lyft, men även om brandrisk, som är extra allvarlig när den sker under marken och riskerar att tömma anläggningen på syre, blockera utrymningsvägar eller slå ut viktiga system.

– Brandrisken är en säkerhetskulturfråga som vi arbetar med benhårt. Det ska inte få finnas brännbart material på fel ställen i anläggningen, och dörrar måste hållas stängda.

Kontinuerligt arbete minskar riskerna

Förståelsen är en viktig hörnsten, betonar Annika Wahlström. Medarbetarna ska ha en överblick över verksamheten och förstå motiveringen bakom säkerhetsreglerna.

– Anläggningens konstruktion ska tåla fel och misstag – ja, till och med flera misstag – utan att de leder till allvarliga konsekvenser, säger Annika Wahlström. Detta är också en viktig del av riskstyrningen. Det gäller att utbilda personalen och öka riskmedvetenheten. För vissa befattningar och uppgifter måste det också ske en tydlig kompetenssäkring.

Riskstyrningen är en viktig grund för det systematiska arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet. SKB har ett omfattande skyddsrondsarbete och bedömer kontinuerligt risker i arbetsmiljön. Medarbetarna uppmuntras aktivt att anmäla riskobservationer, tillbud och olycksfall 

– Alla som är verksamma på SKB:s anläggningar – även entreprenörer och inhyrda – får denna möjlighet som är viktig för säkerhetskulturen, säger Annika Wahlström. Genom SKB:s intranät är det enkelt att göra en första anmälan som sedan utreds i en skyddsrapport tillsammans med berörda för att minimera risken för en upprepning. I våra anläggningar anmäls det mångdubbelt flera riskobservationer och tillbud än inträffade olycksfall.

Många olika insatser fångar upp problemen

Förutom de regelbundna arbetsmiljöronderna, kartlägger externa konsulter SKB:s säkerhetskultur var tredje år med hjälp av enkäter, intervjuer och en genomgång av olika dokument. De senaste åren har Clab dessutom haft två säkerhetsdagar för såväl anställda som konsulter.En annan av säkerhetsaktiviteterna på Clab kallas för ”Upp på tå”. Grupper delas in för att gå igenom anläggningen och dokumentera brister och fel noggrant. Därefter utses arbetsgrupper som ska åtgärda dem så snart som möjligt.

– I grupperna ingår personer som normalt inte arbetar på arbetsstället, säger Annika Wahlström. Det motverkar risken för hemmablindhet. Sakkunniga följer dock alltid med för att beskriva arbetssätt och visa hur arbetsutrustningen ska hanteras.

Olyckor beror ofta på missförstånd

Annika Wahlström utreder tillbud och olycksfall tillsammans med SKB:s arbetsmiljöråd. I arbetsmiljörådet ingår en arbetsmiljöingenjör och sakkunniga representanter inom arbetsmiljöområdet från SKB:s samtliga anläggningar. En gemensam nämnare är att tillbuden och olycksfallen ofta inträffar för att en medarbetare missförstått situationen. I andra fall kan det vara så att säkerhetsinstruktionerna inte är tillämpbara i en viss situation och att arbetsgruppen därför satt i system att frångå protokollet men ännu inte dokumenterat att instruktionen förändrats.

– Gräver man djupare i tillbuds- och olycksfallen brukar det stå klart att det oftast inte är individen som är problemet. Vanligtvis handlar det om systemfel. Och det är fel som kan åtgärdas. 

Visst kostar det att underhålla en hög säkerhet och en god säkerhetskultur. Men alternativet är så mycket värre.

– Tycker man att det är dyrt med en bra säkerhetskultur – pröva med en olycka, säger Annika Wahlström. Då talar vi om otroliga kostnader.

SKB:s pedagogiska modell för säkerhetskultur

SKB arbetar utifrån en pedagogisk modell för säkerhetskultur som består av tre delar:

Riskstyrning instruktioner, regler, säkerhetsgranskning, arbetsplatsens konstruktion
Förståelse 
förståelse för den enskildes betydelse för säkerheten, bakgrunden till olika regler, attityder till säkerhet, kunskap och kompetens
Beteende 
handlingssätt i praktiken, vilka ledningsbeslut som fattas och hur reglerna efterföljs

Skanska, "Säkrare arbetsplatser med samverkan" 

Med cirka 10 000 anställda enbart i Sverige tillhör Skanska en av de stora byggjättarna. Till 2015 vill man ha fått bort tre av fyra olyckor. På längre sikt har Skanska en nollvision.

– Ledningen är glasklar med att arbetsmiljö och säkerhet är en prioriterad fråga. Ett exempel på det är att Skanska som första rikstäckande bygg- och anläggningsföretag under hösten 2011 certifierat sitt arbetsmiljöarbete enligt OHSAS 18001-2007, Occupational health and safety assessment series. Vi arbetar också tillsammans med de andra i branschorganisationen Sveriges Byggindustrier för att få en samsyn på hur vi i branschen ska jobba med säkerhetsfrågorna, säger arbetsmiljöutvecklare Christina Bylund.

Gemensamma system ska minska antalet olyckor

Tillsammans med Peab, NCC och Svevia har Skanska arbetat fram ett koncept för utbildning inom schaktningsarbete. Utbildningen som riktar sig till de som ansvarar för schaktningsarbeten på arbetsplatsen kommer att drivas genom Entreprenörskolan, Sveriges Byggindustriers utbildningsverksamhet.

Under första halvåret 2012 kommer Skanska att gå in i AFA:s gemensamma rapporteringssystem för tillbud och olyckor inom byggbranschen. Målet är att kunna dela informationen med andra aktörer i branschen för att skapa en större spridning och tydligare fokus på farliga arbetsmoment. Skanska hoppas att andra aktörer i branschen också väljer att använda systemet inom kort, eftersom delad information leder till effektivare lösningar kring säkerhetsfrågor, tror Christina Bylund. 

– Samverkan och öppenhet inom branschen är en viktig väg för att förbättra säkerheten, säger hon.

Skyddsutrustningen är obligatorisk

Skanskas vanligaste olyckor och tillbud är relaterade till lyft och lyfthjälpmedel, fordon och trafik, fallande föremål samt handhållna maskiner. Ett olycksfall definieras som en olycka som resulterar i minst åtta timmars frånvaro från arbetet. Under 2008 skedde 10,8 olyckor per miljon arbetade timmar. År 2009 var den siffran 7, och 2010 var den 6 stycken. År 2011 beräknas olycksfrekvensen bli 5,7 vilket innebär att den nästintill halverats på tre år.

Den personliga skyddsutrustningen har varit i fokus under perioden. Hjälm, varselkläder, skor med tåhätta, handskar och skyddsglasögon är obligatoriska på Skanska arbetsplatser.

Alla ska med – medarbetare, chefer och kunder

Skanska arbetar även aktivt med säkerhetskulturen. Bland annat har företaget utökat säkerhetsperspektivet under ledarskapsutbildningarna, där man betonar chefernas egen påverkan och ansvar. Cheferna får även kommunikationsträning enligt Beteende Baserad Säkerhet (BBS) om hur de ska föra en effektiv dialog om säkerhet för att nå fram till medarbetarna, förstärka riskmedvetenheten samt lyssna och förstå vilka problem som medarbetarna upplever.

Skanska har tagit fram en modell med workshopar som ska genomföras på arbetsplatserna, "Säkra beteenden – det börjar med mig". Det är ett praktiskt verktyg för att skapa dialog och skapa en gemensam målbild för arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet.

Även kunder och underleverantörer deltar i workshopen, och Christina Bylund betonar vikten av brett samarbete för att garantera en hög säkerhet och god arbetsmiljö. Ackordsystem och korta byggtider kan inverka negativt på säkerheten, men samverkan med kunder och beställare är ett sätt att lösa problemen.

Lika viktig är samverkan inom branschen. 

– Samverkan och öppenhet gentemot branschen är en viktig väg för att förbättra säkerheten, säger Christina Bylund. Vi anlitar samma entreprenörer, och genom att gå samman får vi en större effekt.

Eka Chemicals, "Mätbart bättre i kemikaliefabrik" 

Eka Chemicals fabriker i Bohus producerar kemikalier för främst massa- och papperstillverkning, men även för vattenrening, läkemedelsproduktion och annan industri. Sedan 2003 har mätningar visat att säkerhetsklimatet förbättrats på alla punkter. Peter Kemi, säkerhetssamordnare på Eka Chemicals, har dessutom varit med och tagit fram ett verktyg åt andra företag som vill mäta nivån på sitt säkerhetsklimat.

En stor del av de cirka 500 anställda i Bohus kommer dagligen i kontakt med kemikalier i produktionen. Men ändå är det knappast där riskerna finns. I år har anläggningen haft en olycka med personskada där kemikalier var inblandade. Risken för fall och att bli påkörd av passerande fordon utgör en större del av riskbilden.

Säkerhetsklimatet har förbättrats på alla nivåer

Under 2003 inledde Eka Chemicals i Bohus ett samarbete med Göteborgs universitet för att utvärdera sitt säkerhetsklimat. 

– Säkerhetsklimatet var inte dåligt tidigare heller, men mätningarna mellan 2003 och 2004 och 2010 visade att vi förbättrat oss på alla nivåer: som individer, grupp och även när det gäller chefer och ledarskap. Cheferna har sett nyttan av att arbeta med dessa frågor, säger Peter Kemi. 

Peter Kemi ger flera förklaringar till framgången. Att ledningen prioriterar frågan är grundläggande. Säkerhet ska värdesättas och de som arbetar med frågorna ska ha hög status i organisationen. Lika viktigt är det att frågan är ett stående inslag på möten. 

– Säkerhetsfrågor ska inte sorteras in under övriga frågor, utan ha en lika självklar ställning som ekonomi eller att personalen mår bra. Och alla ska få möjlighet att uttrycka sin åsikt.

I Bohus finns flera fabriker, men säkerhetsfrågor drivs gemensamt för dem alla. Säkerhetsfrågor och säkerhetskultur ska inte vara omgärdade av murar vid varje avdelning. Det gäller att ha ett helhetsperspektiv på hela anläggningen. 

Rapporterna måste ge resultat

En annan viktig förklaring är bred delaktighet, poängterar Peter Kemi. Skyddsombuden och skyddsområdesansvariga är viktiga när man ska ta fram och utarbeta gemensamma mål. Ett år var ett av målen att varje anställd skulle rapportera minst ett tillbud. Det är också viktigt att målen alltid följs upp. 

För att de anställda ska fortsätta att vara motiverade att rapportera, måste rapporterna resultera i utredningar och feedback. Ser man inte tydliga resultat upphör rapporteringsviljan. Just tillbudsrapporteringen är en nyckelfaktor, framhåller Peter Kemi. 

– Vi brukar säga att vi gillar tillbud, säger han. Det är ju en händelse som skulle kunna leda till en olycka, och om de rapporteras kan de åtgärdas i tid.Peter Kemi tycker att företaget är bra på att ge feedback på rapporterna, men menar att det finns utrymme att ge mer återkoppling till dem som alltid arbetar på ett säkert sätt. Ett annat område som kan förbättras är arbetet med entreprenörerna som utför arbeten på fabriksområdet. Här handlar det om att vara tydligare med kommunikationen om hur viktig säkerheten är, samtidigt som entreprenörerna i större utsträckning ska uppmuntras att rapportera tillbud och synpunkter.

Bra verktyg fungerar över branschgränserna

Peter Kemi sitter även med i skogsindustrins branschorganisations (SSG) säkerhetskommitté. Kommittén har utvecklat en enkät för att utvärdera säkerhetsklimat. Genom att besvara frågorna på webben får man en uppskattning om hur det egna företaget ligger till och får även förslag på förbättringar. Även om enkäten främst är framtagen för skogsindustrin menar Peter Kemi att det även kan användas av andra industrier. 

– Verktyget är gratis att använda. Om det kan hjälpa till att förebygga olyckor tjänar vi alla på det. 

Stena Recycling "Lär gamla hundar sitta" 

Efter en satsning som Stena Recycling påbörjade 2010 har de förbättrat säkerheten och lyft sin säkerhetskultur. Att säkerhetskultur kräver ständigt underhåll kan Glenn Wernäng intyga. 

– Under de senaste två åren har vi inte haft en enda olycka som orsakat sjukfrånvaro på den här anläggningen, säger Glenn Wernäng, platschef vid Stena Recyclings filial för farligt avfall i Skarvikshamnen Göteborg. 

Satsningen inom återvinningsföretaget inleddes med att ledningen lyfte frågan på dagordningen med målet att förebygga fler olyckor. Cheferna fick gå en tvådagars utbildning och de anställda en endagsutbildning.

Besök och inspektioner ingår i säkerhetsarbetet

En gång i månaden inspekterar all produktionspersonal verksamheten och registrerar upptäckta säkerhetsbrister i ett digitalt system. Den närmsta chefen läser rapporterna som även synas av vd:n veckovis. Om det inträffar en arbetsolycka som orsakar sjukfrånvaro, besöker vd:n och regionchefen personligen den berörda anläggningen.

Det har även skett fysiska förändringar i anläggningen, mycket för att undvika fordonsolyckor. Vägbulor sänker hastigheten, trafiken har blivit enkelriktad och man har anlagt övergångsställen. 

Utöver medarbetarnas inspektioner, utför man en skyddskontroll fyra gånger per år där platschefen och anläggningsskötare går igenom anläggningen för att kontrollera 100 säkerhetspunkter såsom brandsläckare och utrymningsvägar. Även detta registreras digitalt. Vidare utför Stena Recycling två årliga skyddsronder.

Attityden är en stor del av säkerhetskulturen

Även säkerhetskulturen har förbättrats de senaste åren, berättar Glenn Wernäng. 

– En del har jobbat här i 30 år. Förr i världen fanns inte så mycket fokus på säkerhetsfrågor. 
Hemmablindhet är farligt och machoattityder kunde förhindra att man använde extra hjälm och ansiktsmask. När vi arbetat med kulturfrågor har vi fokuserat på de äldre, eftersom de yngre lär sig av dem. Får man de äldre att alltid bära skyddsutrustningen, kan man vända kulturen. 

Men är det möjligt att lära gamla hundar att sitta? 

– Det är möjligt men tar tid, säger han.

Besökare och entreprenörer omfattas också av säkerhetskraven. Den som besöker anläggningen får en folder med säkerhetsinstruktioner och måste skriva under att de följer föreskrifterna. Skyddsväst, skyddsskor och hjälm är obligatoriska på området. Underleverantörer som inte följer reglerna – exempelvis inte bär hjälm – blir tillsagda. Om det upprepas informerar Stena Recycling underentreprenörens arbetsgivare. 

– Vi tillämpar nolltolerans på detta område, säger Glenn Wernäng, som understryker att säkerhetskultur kräver ständigt underhåll. 

Sandvik "Strävar efter gemensam säkerhetskultur i 130 länder" 

Sandvik har försett industrin med material, verktyg och maskiner i 150 år. Företaget är sedan länge multinationellt och har 47 000 anställda fördelade på 130 länder. Nu strävar man efter en gemensam säkerhetskultur.

Teknikförbättringar och kulturförändringar i samhället har gett Sandvik draghjälp i att förbättra arbetsmiljön i sina verksamheter. Men mycket handlar om ett långsiktigt arbete och engagemang, säger Ida Lindh som arbetar med miljö, arbetsmiljö, risk och säkerhet på Sandvik Machining Solutions i norra och centrala Europa. 

Teknik och kultur påverkar arbetsmiljön

Trenden för arbetsolyckorna är positiv och har sjunkit sedan andra halvan av 2010. Allt bättre och pålitligare teknik gör det lättare att skapa en säkrare arbetsmiljö. Dessutom har det skett gynnsamma kulturförändringar i samhället i stort, säger Ida Lindh. För tio år sedan bar få skidåkare hjälm, men i dag syns många fler hjälmar i skidbacken. Ett annat exempel är användningen av mobiltelefon i samband med bilkörning. När mobiltelefonerna kom såldes speciella hållare till dem – i dag är det förbjudet att tala i mobiltelefon i samband med bilkörning i många länder. 

– Säkerhetsmedvetenheten är större i dag än för tio år sedan, konstaterar hon. 

Sandvik har arbetat aktivt med sin egen säkerhetskultur. Den senaste nedgången av arbetsolyckor förklarar Ida Lindh framförallt med ett ökat fokus på säkerhet och intern kommunikation. 

– Produktionsanläggningarna måste rapportera kvartalsvis – ibland även månadsvis – om vad som inträffat kring arbetsmiljön. De har även en skyldighet att rapportera om brister till företagets globala nätverk som arbetar med säkerhet. 

Riskanalyser motverkar olyckor 

Ida Lindh lyfter särskilt fram Sandviks riskanalyser som utförs innan ett nytt projekt eller ny verksamhet påbörjas. 

– Detta gör det möjligt att bygga bort risker innan man ens påbörjat arbetet. Skyddsombud, projektansvariga och medarbetare analyserar riskerna tillsammans. När många är inblandade stärks säkerhetskulturen i företaget. Jag ser de gediget utförda analyserna dels som en följd av hög säkerhetskultur, dels som något som upprätthåller kulturen. 

Certifieringsarbetet enligt OSHAS 18001, som påbörjades 2006, har varit en viktig del i satsningen. Det innebär bland annat att alla nyanställda får en fyra timmar lång utbildning om arbetsmiljö och eventuella risker som finns på den egna arbetsplatsen. Framförallt har den medfört att företagets produktionsanläggningar återkommande utvärderas när det gäller säkerhet, av såväl interna som externa revisorer. 

– Genomgången gör att vi kan arbeta mer med best practice – att införa högsta nivå överallt inom företaget, säger Ida Lindh. I ett internationellt företag är det viktigt att arbeta för att en gemensam säkerhetskultur ska gälla i hela företaget, oavsett var en produktionsanläggning finns. 

Säkerhetskulturen måste genomsyra hela verksamheten 

Även om revisionen inte i första hand är fokuserad på säkerhetskulturfrågor utan rutiner och fysisk miljö har den även vitaliserat säkerhetskulturen, menar Ida Lindh. 

– Den sänder starka signaler om att säkerhet är prioriterat vilket även har påverkat kulturen positivt. 

Även ledningens signaler och agerande är viktigt för säkerhetskulturen, framhåller Ida Lindh. Ledningen har egna mål och aktiviteter, exempelvis kan en platschef ha som mål att regelbundet kontrollera att alla medarbetare på anläggningen bär skyddsutrustning. 

– Att alla ser att platschefen engagerar sig i säkerheten sänder tydliga signaler, konstaterar Ida Lindh. 

Ida Lindh betonar också att säkerhetsarbetet måste vara en del av allt arbete, inte någonting som sker vid sidan av den ordinarie verksamheten. 

– När ett arbete utförs som innefattar mallar eller checklistor, försöker vi se till att väva in punkter om arbetsmiljön. Ju mer man integrerar säkerhetsarbetet i den vardagliga verksamheten och produktionen, desto högre säkerhet skapar man. 

Standard Solutions Group "Radar upp goda exempel"

På SSG har en arbetsgrupp tagit fram ett batteri med dokument och presentationer kring hur man kan arbeta med säkerhetskultur i industrin. Dessa ligger öppet för alla att ta del av på nätet.

Standard Solutions Group AB (SSG) ägs av sex skogsindustribolag, men jobbar med all svensk industri. 
– Vårt uppdrag är att hitta gemensamma lösningar på problem som är mer eller mindre generella och finns på många håll inom industrin, säger Kristina Nilsson som är projektledare på SSG. 
SSG driver tio kommittéer inom olika områden där det sitter representanter från industrin. Kommittéerna utser sedan arbetsgrupper som går vidare med frågorna. I säkerhetskommittén arbetar man övergripande med arbetsmiljöfrågor, och i arbetsgrupp 11 är det fokus på säkerhetskultur. Där är Svenolof Karlsson ordförande.

Konkreta exempel

– Vi är ingen expertgrupp, utan har tagit fram en rad exempel på lösningar som vi vet fungerar i praktiken, säger han. 
Arbetsgruppen har fångat upp goda exempel, men också utvecklat egna dokument. Här finns till exempel råd om säkerhetskultur, förutsättningar och tips, ett självskattningsverktyg och processbeskrivningar som översiktligt visar hur man kan arbeta med säkerhetskultur.

Säkerhetskultur inget quick-fix

Svenolof Karlsson tycker inte att det är svårt att väcka intresse för säkerhetskulturarbetet. 
– Det finns generellt ett stort intresse för att arbeta med säkerhetskultur, samtidigt som många tror att det finns en ”quick-fix”. Det gör det inte, utan det handlar oftare om att skruva i rätt riktning och mängd på det som redan finns än att införa nya stora komplexa system, säger han.

Material tillgängligt för alla

På SSG:s webbsida kan man hitta en rad dokument och presentationer som arbetsgruppen har publicerat de senaste åren. Dessa är öppna för alla att läsa och ta del av. 
– Det finns en kontaktperson angiven vid varje dokument som kan berätta mer och förklara hur vi har tänkt. Bland annat finns ett självskattningsverktyg på webbsidan där man kan få en uppfattning om hur man ligger till på sin arbetsplats. 
– Om man gör om detta med jämna mellanrum skulle man kunna få en bild av hur arbetet med säkerhetskultur utvecklas, säger han.

Verktygen måste verksamhetsanpassas

Kristina Nilsson är noga med att understryka att det inte finns några verktyg som funkar utan att de först anpassas till verksamheten. Hon berättar också att arbetsgruppen kontinuerligt jobbar för att identifiera det som eventuellt saknas på webbsidan. 
– Vi ser också årligen över det som redan ligger där och gör revideringar utifrån nya erfarenheter, säger hon.

Trots det stora intresse som SSG ser finns för att arbeta med säkerhetskultur upplever hon ändå att det är svårt att få andra att hitta till webbsidan. I den enkät som ligger där har man till exempel fått relativt få svar. 
– Det är något vi brottas med och vi har diskuterat att ta fram en webbutbildning som komplement till det befintliga materialet.

Säkerställ perspektivet på säkerhetskultur

Kanske är det också viktigare än någonsin att arbeta med frågorna. Företagen är mer slimmade idag och kravet på att arbeta effektivt är högre. Utrymmet för att göra fel är mindre. Det behövs fokus på hur man beter sig på arbetsplatsen. – Vi har tagit fram ett process-schema över vad man behöver göra på ett företag för att säkerställa att man får med perspektivet säkerhetskultur, säger Svenolof Karlsson. Det kan bland annat användas vid förändringar i verksamheten. Det handlar till exempel om att engagera företagets ledning, hitta sätt att föra samtal kring beteenden på arbetsplatsen. 
– Hur kan man säkerställa att det kommer in rapporter om tillbud när dessa sker? Alla vet att man ska anmäla, men alla gör inte det. Man kanske skäms. 
– Det är viktigt att man blir uppmärksammad på vad ens eget handlande kan leda till. Det är lätt att bli fokuserad på det som är de direkta arbetsuppgifterna.

SSG:s webbplats, öppnas i nytt fönster

Gruppen vill gärna få kontakt med andra som har erfarenheter eller idéer som man vill dela med sig av eller arbeta vidare med. Mejla till sakerhetskultur@ssg.se.

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2016-06-29