Så här arbetar olika branschorganisationer med säkerhetskultur

Här hittar du exempel på hur ett antal olika branschorganisationer arbetar med sin säkerhetskultur. Syftet är att inspirera till idéer och fortsatt arbete.
Två kvinnor och två män diskuterar vid ett sammanträdesbord.

Det finns ju inte bara ett sätt att arbeta för en god säkerhetskultur, utan flera. Har du ett tips? Mejla det gärna till oss på sakerhetskultur@av.se

E-post till säkerhetskultur

Sveriges kommuner och landsting (SKL), "Patientsäkerhet och arbetsmiljö går hand i hand"

Genom att koppla arbetsmiljön till patientsäkerheten vill Sveriges Kommuner och Landsting skapa en bättre säkerhetskultur på arbetsplatsen. Ett stort förändringsarbete pågår över hela landet, och det finns många goda exempel.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) finns inom ett brett spektrum av verksamheter som sjukhus, storkök och skola. Pia Gellerstedt har arbetat med frågor som rör arbetsmiljö och systematiskt arbetsmiljö¬arbete sedan 1994. 

– Det finns alltid saker som kan bli bättre, man blir aldrig färdig. Det är det som gör att det är så roligt att arbeta med frågorna, säger hon.

På SKL arbetar man på en rad olika sätt med säkerhetskultur, och ofta kopplat till patientsäkerhet.

– Jag har till exempel ett samarbete med vård- och omsorgsavdelningen kring patientsäkerhet och arbetsmiljö. En framgångsfaktor hos oss har varit att koppla arbetsmiljön till patientsäkerheten. Kan man få dessa saker att hänga ihop kan det ge stora vinster, säger Pia Gellerstedt.

På SKL:s webbsida finns ett digert material om hur man kan arbeta för en bra patientsäkerhets-kultur. För att ta tempen på patientsäkerheten mäter man denna i regelbundet i alla landsting.

– Landstingen har historiskt legat lite före kommunerna i arbetet med säkerhetskultur. 

Patientsäkerheten prioriteras mer

En viktig del i Pia Gellerstedts arbete är att stötta kommuner och landsting i deras arbetsmiljöarbete.

– Jag har en stark känsla av att man prioriterar patientsäkerheten högre och högre. Det sker mycket utbildning på området för att skapa en arbetsmiljö där tillbud anmäls på ett systematiskt sätt, säger hon

Arbetet med säkerhetskultur sker på bred front. Inte minst handlar det om att få med sig politikerna på tåget.

– Det är de som bestämmer om förbättringar, därför är det extra betydelsefullt att de tycker att det är att viktigt att arbeta med säkerhetskultur. Ett sätt är att ordna med utbildningar i systematiskt arbetsmiljö¬arbete och säkerhetskultur, säger hon.

Hon menar att en nyckel till ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete är bra upparbetade rutiner. Som att man till exempel flyttar frågorna uppåt i organisationen om resurserna inte räcker till. 

– Det är viktigt att frågorna får komma upp på bordet, till exempel om tiden inte räcker till för att klara arbetet, säger hon. 

Goda exempel inspirerar

Det finns goda exempel på säkerhetsarbete från en rad platser runt om i landet som Örebro och Helsingborg. Eller i Leksand där kommunen driver ett projekt om hållbar hemtjänst.

– Jag har vid så många tillfällen blivit oerhört imponerad av hur bra arbetsmiljöarbetet är på många ställen. 

Och lägstanivån är hög menar Pia. 

– I dag bryr sig alla kommuner och landsting om sin säkerhetskultur, även om alla gör det utifrån sina speciella förutsättningar. Det har definitivt blivit en viktig fråga.

Det märker hon inte minst på de samtal och frågor hon får från olika representanter runt om i landet. Just nu är en hel del föranledda av den omfattande skoltillsyn som pågår till 2016.

– Vi försöker samla upp de frågor som skolorna har för att kunna stötta dem på bästa sätt.

Rent generellt pågår ett omfattande utvecklingsarbete över hela landet. Pia Gellerstedt är entusiastisk.

– Det finns så många goda exempel som jag lyfter i de olika nätverk där jag samverkar. Det är fantastiskt roligt, säger hon

Prevent, "Säkerhetsvisaren tar tempen på säkerhetsarbetet"

Arbetsmiljöföreningen Prevent har tagit fram ett unikt webbverktyg där företag och myndigheter kan ta tempen på arbetsplatsens säkerhetskultur. Sedan november 2013 kan alla som vill testa enkäten på nätet.

Prevent är en ideell arbetsmiljö¬förening som ägs av svenskt Näringsliv, LO och PTK. Föreningen tar fram informationsmaterial, anordnar seminarier och skriver läroböcker inom ramen för arbetsmiljöfrågor. Initiativen kan lika gärna komma från medlemmarna som från Prevents sida. I vissa fall är de branschöverskridande, men inte alltid.

– I fallet med Säkerhetsvisaren valde Prevent ut trä-, bygg- och möbel¬industrin där olycksfalls-statistiken var relativt hög, säger Britt-Marie Larsson, projektledare på Prevent.

Efter en förstudie mejslades webbverktyget fram under en process som har tagit några år.

– Resultatet har blivit en webbenkät som tar temperaturen på arbetsplatsens säkerhetskultur och som också blir ett diskussionsunderlag som involverar hela arbetsplatsen, säger Britt-Marie.

Målet har varit att skapa ett verktyg som är så lättbegripligt att det inte kräver någon utbildning. 

Det ska vara lätt att se förbättringarna

Tanken är att man på arbets¬platsen inleder med att göra testet individuellt och sedan fortsätter med gemensamma diskussioner kring begreppet säkerhetskultur. Därefter kan man göra testet på nytt för att se om det har skett några förbättringar.

– Vi har valt ut åtta delområden, till exempel deltagande och ansvar. När man har svarat färdigt får man en procentsiffra för varje delområde. Utifrån procentsiffran ges ett betyg på en tregradig skala.

– Jag tycker det är bättre att titta på procentsiffran än betyget. Även om man förbättrar sig procentuellt så är det ju inte säkert att betyget blir högre, säger hon.

Anonymiteten är viktig

Frågor kring arbetsmiljö och säkerhet kan vara känsliga kapitel på en arbetsplats.

– Det har varit viktigt för oss att kunna garantera anonymitet. Det ska inte gå att missbruka enkäten. Det ska till exempel inte gå att skilja ut enskilda personers svar. Därför måste man vara minst tio på en arbetsplats som gör testet. En arbetsgivare ska alltså inte kunna skicka länken till testet till en person på en arbetsplats och sedan kunna se hur hon eller han har svarat.

För arbetsplatser där antalet anställda är färre än tio rekommenderar Britt-Marie att man gör enkäten tillsammans.

– Men då krävs det att man har ett öppet och tillåtande klimat på arbetsplatsen.

Sedan enkäten släpptes förra året har drygt 90 personer i månaden genomfört den.

– Vi ska börja titta på statistiken för att se vilka branscher det är som har använt enkäten. Den feedback vi har fått hittills har varit väldigt positiv, säger hon. 

Säkerhetsarbetet måste definieras och prioriteras

Begreppet säkerhetskultur uppfattas ofta som luddigt, men egentligen är det inte det. Det handlar om hur vi handlar och om att leva som vi lär. Det är däremot lätt att hamna i att: ”man ska bara…” eller att man struntar i något som man redan känner till, till exempel skyddsutrustning. 

– Sker det olyckor på en arbetsplats försöker vi påminna om att verktyget finns, säger hon. 

Nu hoppas Britt-Marie på att verktyget ska uppskattas även internationellt. Nästa år hålls en forskningskonferens som arrangeras av Internationella arbetsmiljökommissionen (ICOH) i Seoul. 

– Vi hoppas få möjlighet att visa upp Säkerhetsvisaren och berätta om hur vi har arbetat med den, säger hon. 

På nationell nivå har gruvbranschen visat intresse för att arbeta mer med verktyget. 

– De vill ha ett kompletterande och mer fördjupat material, och det är något som jag ska börja arbeta med nu, säger Britt-Marie Larsson. 

Enkäten som kan användas på de flesta arbetsplatser hittar du här:

Prevents webbplats, öppnas i nytt fönster

IF Metall, "Bättre säkerhetskultur kan rädda liv"

Arbetsplatsolyckor, vibrationer, buller och belastningsskador orsakar problem för många av medlemmarna i fackförbundet IF Metall. För att förbättra arbetsmiljön i svensk industri satsar fackförbundet på säkerhetskultur.

– Fördelen med att tala om säkerhetskultur är att det ger en helhetssyn på organisationen, säger Stefan Wiberg, ombudsman på IF Metall. Det är ett mer komplicerat synsätt och kanske svårare än att bara peka ut brister hos enskilda individer. Men i längden tror vi att det är ett mer effektivt arbetssätt för att förbättra arbetsmiljön. 

Förra året omkom åtta personer i dödsolyckor på arbetsplatser där IF Metall har kollektivavtal – en fler än året dessförinnan. 

– Det är åtta för många och det krävs förbättringar. Det är tillräcklig motivation för oss att arbeta med säkerhetskulturfrågor. Arbetsplatsolyckor, vibrationer, buller och belastningsskador orsakar problem för många av våra medlemmar. 

Skyddsombuden har en viktig roll 

Under 2011 deltog 200 av förbundets regionala skyddsombud i ett seminarium om säkerhetskultur där professor Marianne Törner föreläste. Tanken var att skyddsombuden skulle ta med sig kunskapen tillbaka till företagen och där vara pådrivande för att öka arbetsgivarnas engagemang för frågan.Feedbacken på seminariet har varit positiv, men flera skyddsombud har kommenterat att det kan vara trögt att lyfta frågan i mindre företag. I större företag underlättas arbetet av att det finns fler personal och större resurser för arbetsmiljöfrågor. 

Samtidigt framhåller Stefan Wiberg att det finns ett tydligt intresse bland företagen att arbeta med säkerhet och säkerhetskultur. 

– Det finns en generell vilja att förbättra arbetsmiljön. Samverkan mellan skyddsombud och arbetsgivare är oftast ingen stridsfråga. 

Arbetet med säkerhetskulturen måste vara långsiktigt 

Stefan Wiberg efterlyser att tillbudsrapporteringen utvecklas. Det kan fånga upp problem och brister innan de orsakar olyckor. Han menar också att det i många fall kan räcka med en diskussion inom företagen. 

– Jag tror att man ibland gör saker och ting för komplicerade. Börja på ett enkelt sätt och starta en kontinuerlig diskussion. Säkerhetsarbetet handlar inte enbart om skyddsronder – det ska pågå hela tiden. 

I slutet av maj och i mitten av november ska även skyddsombuden erbjudas möjlighet att få en mer djuplodande utbildning om säkerhetskultur vid Runö folkhögskola. 

– Vår satsning på säkerhetskultur är ett långsiktigt strategiskt arbete för att förbättra säkerheten på arbetsplatserna och syftar till att få ner arbetsplatsolyckorna, minska dödsolyckorna till noll och skapa bättre arbetsmiljö i allmänhet, säger Stefan Wiberg. 

Säkerhetskulturnätverket SÄKU, "Öppna diskussioner om säkerhetskultur"

En mötesplats för öppna och ödmjuka samtal om säkerhetskultur. Så fungerar nätverket SÄKU, en ideell förening för att utveckla Sveriges säkerhetskultur. Och alla är välkomna.

– Vem som helst kan komma på våra föredrag och workshops, man behöver inte vara medlem, säger Niclas Grahn, sekreterare för Säkerhetskulturnätverket (SÄKU). Däremot finns det fördelar med att vara medlem, till exempel att kunna se inspelade föredrag i efterhand och få tillgång till sammanfattningar och referat. Och organisationer kan skicka i princip hur många anställda som helst på en och samma årsavgift.

Syftet med nätverket    

SÄKU startade som ett informellt nätverk år 2009. Från och med i år drivs det som ideell förening med stöd från Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse (ÅForsk). Syftet är att höja kompetens och kunskaper hos alla som vill förbättra och utveckla sin säkerhetskultur. Niclas Grahn, till vardags riskkonsult på ÅF, sköter kansliet tillsammans med lokala kontaktpersoner. 

– Vi står inte för någon enhetlig syn på begreppet säkerhetskultur, utan vi försöker ladda det med praktik och lärande och förmedla olika bilder av vad det kan betyda, säger Niclas Grahn.

Arrangerar seminarier 

Under de senaste två åren har SÄKU arrangerat tio event, framför allt om svårigheterna för olycksutredare att inse betydelsen av faktorer som är avlägsna i tid och rum och vikten av att utreda olyckor ur ett systemperspektiv. På ett seminarium introducerade en föreläsare begreppet Safety II, framsprunget ur forskning av bland andra Erik Hollnagel och Sydney Dekker, som anser att vi behöver ändra fokus på säkerhetsarbetet från vad som går fel till vad som går rätt i en verksamhet. 

Andra seminarier har bland annat handlat om genus, risk och säkerhet, om att mäta säkerhetskultur, om NCC:s program för säkerhetskultur, om FOI:s forskningsprogram Security och om säkerhetskulturen på Ringhals kärnkraftverk. Som mest kommer 50 – 60 personer. Rekordet har ett seminarium om varför vi utsätter oss för risker, där bland annat svenska Monica Haage från IAEA talade, en tid efter haveriet i Fukushima, Japan.  

Arbeta med säkerhetskultur

Generellt kommer deltagare med många olika perspektiv. Vi försöker blanda teori och forskning med praktiska erfarenheter ute i företagen, säger Niclas Grahn.

Idag är det upp till varje organisation om man vill arbeta med sin säkerhetskultur. Det finns inga lagkrav, som det finns på systematiskt arbetsmiljöarbete. Tanken är att SÄKU kan spela en viktig roll utanför myndigheternas och lagens ramar, i en zon där det inte finns några färdiga metoder eller tillvägagångssätt. – Vi försöker se till allas olika sammanhang och förutsättningar och diskutera över gränserna. Ingenting sopas under mattan utan alla är öppna och ärliga: ”De här riskerna har vi och vi vet inte hur vi ska hantera dem…”.

– Det handlar det inte om att sätta dit någon, eller att någon är bättre än någon annan, säger Niclas Grahn. Ett sådant synsätt har alla glädje av; arbetsgivare, arbetstagare och myndigheter.

Nätverket arrangerar träffar i olika städer

Hittills har SÄKU:s möten hållits i Stockholm, Göteborg eller Malmö för att locka så många som möjligt. Numera sänder vi föredragen via web, så man kan i princip sitta var som helst i världen och följa med, bara man har tillgång till Internet. 

– Det är populärt eftersom det är smidigt och enkelt, man kan lyssna och även ställa frågor utan att behöva resa långt. Ibland är det fler som deltar på webben än i rummet, berättar Niclas Grahn. 

– Men då missar man förstås möjligheten att träffa andra människor, nätverka och få kontakter som man kan ringa och bolla idéer med.

Vem kan bli medlem? 

Idag är ett 30-tal företag, myndigheter och organisationer med i SÄKU. Enskilda personer, till exempel studenter och forskare är också välkomna. 

– Vi växer konstant hela tiden, det är kul! Han beskriver en förening med en generös öppenhet kring idéer, synsätt och goda metoder. 

– Medlemmarna delar man faktiskt med sig, även till konkurrenter och till andra branscher. Det ligger ju i allas intresse att sprida kunskap kring de här frågorna. 

– Och då ska det inte vara ”hemliga recept” som man får betala dyrt för, utan alla delar med sig av sina erfarenheter. Det tycker jag att vårt nätverk visar.

Säkerhetskultur, presentation

Presentationsbild för presentationen Säkerhetskultur en introduktion
Den här presentationen ger en kort introduktion till begreppet säkerhetskultur.

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2015-08-28