Forskning om säkerhetskultur

Här hittar du ett antal artiklar om forskning kring säkerhetskultur.

Det finns ju inte bara ett sätt att arbeta för en god säkerhetskultur, utan flera. Har du ett tips? Mejla det gärna till oss på sakerhetskultur@av.se

E-post till säkerhetskultur

Göteborgs universitet, "Bra säkerhetskultur börjar med cheferna" 

Se en filmad intervju med Marianne Törner

"Bra säkerhetskultur börjar med cheferna", Youtubes webbplats, öppnas i nytt fönster

Lagar, regler, föreskrifter och instruktioner är nödvändiga för att skapa säkra arbetsplatser, men räcker inte hela vägen. En god säkerhetskultur är ett måste för att kunna navigera i alla de situationer då instruktionerna inte är heltäckande. Och den chef som vill lyfta säkerhetskulturen gör bäst i att börja med att syna sitt eget och andra chefers beteende.

Det menar Marianne Törner, forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborgs universitet och gästprofessor vid Högskolan Väst i Trollhättan. Hon har forskat om säkerhetskultur och säkerhetsklimat och brukar dela med sig av sina kunskaper genom att föreläsa för organisationer och företag i vitt skilda branscher.

Marianne Törner liknar lagarna, reglerna och föreskrifterna vid själva skelettet för säkerhetsarbetet. Det bidrar med struktur och stabilitet.

– Men det är omöjligt att skriva instruktioner för varje tänkbar situation och fånga upp allt, säger Marianne Törner. Det är inte ens möjligt för de enklaste momenten – det finns alltid avvikelser. Inom detta system opererar människor som fattar egna beslut. Säkerhetskulturen bildar ett slags ”säkerhetsgel” av mänskligt beslutsfattande.

BBS är inte tillräckligt – man måste jobba på djupet

Det mänskliga beteendet kan betraktas ur flera olika synvinklar. Enligt en individorienterad tolkning anpassar individen sitt beteende utifrån vad som belönas och bestraffas. Det finns säkerhetsarbeten som tar avstamp i denna tanke, bland annat Beteende Baserad Säkerhet (BBS). Men Marianne Törner menar att utgångspunkten är otillräcklig för den som vill arbeta med säkerhetskulturen på djupet, även om hon betonar att det finns företag som faktiskt har lyckats få till stånd säkerhetsklimatförändringar med hjälp av uthålligt arbete med BBS.

– Människan är en social varelse. Det är viktigt för oss att tillhöra och vara accepterad i gruppen. Tillit och socialt kapital underlättar arbetet och bidrar till vår motivation att ta ansvar för organisationen som helhet, inte bara vår egen specifika uppgift. Vi blir lite mer av medborgare i organisationen. Det sociala samspelet sker inte bara mellan den enskilde och chefen utan mellan alla i hela gruppen.

Det är alltså fruktsammare att se en organisations säkerhet som ett resultat av kultur och gruppdynamik snarare än bara som ett utfall av belöningar och bestraffningar.

Säkerhetsklimatet påverkar säkerhetskulturen

Forskningen gör en distinktion mellan säkerhetskultur och säkerhetsklimat. Marianne Törner liknar säkerhetsklimatet vid de yttre lagren av säkerhetskulturen. Människor iakttar vad som händer och sker i organisationen, det vill säga vad människor uttrycker och gör. Utifrån detta skapar gruppen en gemensam tolkning av vad som är värderat på arbetsplatsen – av chefer såväl som av gruppen. Kulturen är djupare och mer trögrörlig och ändras inte i en handvändning, men genom att påverka säkerhetsklimatet är det möjligt att påverka kulturen på längre sikt. 

Forskningen visar också på ett tydligt samband mellan bra säkerhetsklimat och en lägre frekvens av arbetsolyckor. Och här har chefen, ledningen och andra betydelsefulla personer inom företagen en särskilt viktig roll att spela. Att de chefer som befinner sig ute i produktionen är motiverade för säkerhetsarbetet är särskilt viktigt, eftersom de dagligen har direktkontakt med medarbetarna och därmed har stor inverkan på säkerhetsklimatet. 

– Chefer på högre nivå är viktiga eftersom de bestämmer över förutsättningarna för de underställda cheferna och andra medarbetare.

Initiativet ligger hos ledningen

Ett vanligt misstag bland företag som vill börja arbeta med sin säkerhetskultur, är att enbart fokusera på de enskilda medarbetarnas beteenden och attityder.

– Delvis beror det på en ovana att arbeta med kultur och att beteenden är lättare att observera. Dessutom är det nog som beslutsfattare i organisationen bekvämare att se behovet av att andra förändras, och ställa krav på dem längre ner i organisationen än att se behovet av förändring hos sig själv.

Men den som vill ta sitt säkerhetskulturarbete på allvar måste börja högst upp och i första hand syna chefers och andra betydelsefulla personers beteenden. 

– Alla har ett ansvar för säkerheten, men initiativet ligger hos ledningen. Medarbetarna drar slutsatser kring hur säkerheten prioriteras utifrån hur ledningen agerar, inte vad den säger. Det är viktigt att det ledningen säger och det den faktiskt gör överensstämmer. Att säga att säkerheten är prioriterad men inte agera därefter kan vara direkt kontraproduktivt. Då kan man i stället känna sig manipulerad vilket kan ha allvarliga konsekvenser för tillit och socialt samspel.

Dialog och bollplank underlättar säkerhetsarbetet

Kommunikation och interaktion är de medel som står till buds för att förbättra säkerhetskulturen.

– Cheferna måste vara lyhörda och vara beredda på att ändra sitt eget beteende. Arbetet kräver dialog med medarbetarna, och cheferna kan uppleva det som att de befinner sig ute på hal is. 

Den som behöver stöd i processen kan i många fall finna den i företagshälsovården eller i andra delar av organisationen där det finns beteendevetarkompetens och säkerhetskompetens. En stabsfunktion som har säkerhet som en uttalad uppgift kan ge chefer det stöd de kan behöva i säkerhetsarbetet.

– Ansvaret ligger i linjeorganisationen men kompetens och bollplank i säkerhetsarbetet kan underlätta mycket, säger Marianne Törner.

Ett sätt att börja arbeta med sin säkerhetskultur är att skaffa sig en bild av nuläget i den egna organisationen. Marianne Törner tipsar om Nordic Occupational Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50), ett enkätinstrument med 50 frågor som tagits fram genom ett nordiskt samarbete. Verktyget är gratis att använda och ger en bild av det egna företagets säkerhetsklimat.

– Det här verktyget är prövat i en mängd olika branscher och länder, och brukar fungera väl, säger Marianne Törner. Genom en sådan undersökning kan man också få en fingervisning om var bristerna ligger.

Transportøkonomisk institutt, "Bakgrunden till Arbetsmiljöverkets enkätverktyg"

Poängen med begreppet säkerhetskultur är att man ser på det egna företagets säkerhet i relation till farliga olyckor och händelser – utan att dessa olyckor nödvändigtvis har inträffat. Genom att vara uppmärksam på kulturen och klimatet kan man alltså agera och förbättra säkerheten även om inga olyckor har inträffat den senaste tiden, säger Torkel Bjørnskau. 

Forskningsledare Torkel Bjørnskau och fil dr. Thor-Olav Nævestad vid Transportøkonomisk institutt i Norge, har i uppdrag av Arbetsmiljöverket, tagit fram ett lämpligt verktyg för att mäta säkerhetskultur i olika typer av verksamheter. Detta är dokumenterat i rapporten Syna säkerheten på din arbetsplats.

Syna säkerheten på din arbetsplats, rapport, pdf, öppnas i nytt fönster

Verkets webbenkät har sitt ursprung i aktuell forskning. Frågorna som använts är en förkortad version av NOSACQ 50. Man har minskat antalet frågor som ursprungligen var 50 frågor till 32.

Om NOSACQ 50

I webbenkäten används ett frågebatteri som är en förkortad version av NOSACQ 50. Vi har minskat antalet frågor som ursprungligen var 50, till 32 av praktiska skäl och den förkortade versionen är inte testad. Det ursprungliga instrumentet har utvecklats i ett nordiskt forskarsamarbete med ekonomiskt stöd från Nordiska Ministerrådet som också äger instrumentet.

Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50): A new tool for diagnosing
occupational safety climate, engelsk artikel, öppnas i nytt fönster

Det ursprungliga frågebatteriet, presentation, National Research Centre for the Working Environment, webbplats, öppnas i nytt fönster

Kunskap och trygghet är viktiga pusselbitar

Begreppet säkerhetskultur gjorde sitt intåg på 80-talet. År 1986 inträffade Tjernobylolyckan och samma år exploderade den amerikanska rymdfärjan Challenger. Den gemensamma nämnaren för olyckorna var att det fanns föreskrifter som skulle ha förhindrat dem, men att de inte följdes. Olyckorna som inträffade med bara några månaders mellanrum underströk vikten av en god säkerhetskultur.

– Om man förstår varför föreskrifterna finns är det lättare att följa dem, säger Torkel Bjørnskau. 

Inom forskningen finns flera olika ingångsvinklar till att betrakta säkerhetskultur, men gemensamt är att man betonar ledningens engagemang. Det är också något som understryks i webbverktyget.

En av de ledande forskarna är James Reason. Hans forskning framhåller vikten av en god rapporteringskultur, och det är en annan utgångspunkt för verktyget.

– Om de anställda är rädda för att bli bestraffade rapporterar de inte felaktigheter som då lever vidare. Det banar vägen för större, allvarliga olyckor.

En förutsättning för god rapporteringskultur är att ledningen reagerar på rapporterna genom snabb feedback och genom att åtgärda bristerna.

– Det stärker organisationen och ger en bättre säkerhetskultur och säkrare organisation, säger Torkel Bjørnskau. 

Lunds universitet, "Lunds universitet kartlägger riskuppfattning"

Kan amerikanska polisers stressträning hjälpa svenska byggjobbare till en säkrare arbetsmiljö? Inte omöjligt. Psykologer i Lund sammanställer nu forskning om riskuppfattning, bland annat om förebyggande metoder.

Säkerhetskultur – En fråga om organisation

Säkerhetskultur är mycket en fråga om organisation, utbildning och ledarskap. Men i kritiska lägen tar den personen som är utsatt de avgörande besluten.  Individen. Hur uppfattar individen riskerna i arbetsmiljön? Varför underskattar man ofta riskerna? Och hur kan man förebygga sådana underskattningar?

Arbetsmiljöverket har beställt en forskningssammanställning om riskperception med fokus på tre branscher: skog, transporter samt bygg och anläggning.

– Det finns inte så många studier inom dom här branscherna, särskilt inte inom skogsbranschen. Och de som finns är ofta gamla, säger Magnus Lindén, fil dr i psykologi vid Lunds universitet.

– Inom flyget och sjukvården däremot hittar vi många studier.  Vi får göra en avvägning och ta med relevanta teorier, men ändå försöka få in de specifika branscherna.

Arbetsmiljöverkets kartläggning

Magnus Lindén gör kartläggningen tillsammans med Ilkka Salo, fil dr i psykologi vid Lunds universitet. 

– Vår ansats är att vi ska gå igenom branscherna var och en för sig, se vilka erfarenheter och goda exempel som finns och som kanske kan lyftas upp på en generell nivå, säger Ilkka Salo. Vi kommer att dela in kartläggningen i två delar: En översikt av teorier om riskperception knutna till arbetsmiljö samt en översikt av beprövade interventionsmetoder för bättre säkerhet.

Behavior Based Safetyv (BBS)

En metod som forskarna kommer att belysa är BBS (Behaviour Based Safety) eller beteendebaserad säkerhet. 

– BBS utgår från inlärningspsykologiska principer, en metod för att försöka modifiera beteenden hos individer, säger Magnus Lindén . Till exempel kan man låta en medarbetare granska hur en kollega beter sig på arbetsplatsen eller själv granska sitt eget beteende. I slutänden handlar det om att förändra ett riskabelt beteende och på så sätt skapa en säkrare arbetsplats. Inom områden som sjukvård, kemisk industri, byggen och transporter kan man hitta satsningar på beteendebaserad säkerhet.  

Träning av stressexponering

Kartläggningen kommer också att beskriva en metod som kallas stressexponeringsträning. Här handlar det om att öva upp de anställdas färdigheter i sitt yrke så att de kan arbeta säkrare även under stress och hög risk. Och sedan övar de under sådana förhållanden. 

– Oftast gör man enbart färdighetsträningen. Eller testar ”worst case scenarios”. Det är sällan man kombinerar färdighetsträningen med exponeringen för att lära sig hantera en risk när det verkligen gäller, säger Magnus Lindén.

Stressexponering är ett ganska nytt fält, men det finns en del studier, bland annat hos den federala polisen i USA. På FLETC (Federal Law Enforcement Training Centers) har polisstudenter testat att öva i ”skarpa” situationer; först färdighetsträning och sedan övningar under stress. 

– Metoden är kopplad till riskyrken, men man kan alltid extrahera viktiga slutsatser och tillämpa i andra sammanhang, säger Magnus Lindén. – Analyser av arbetsplatsolyckor visar att de oftast händer när någon som är stressad behöver göra en riskbedömning. Där tror vi att stressexponeringsträning kan spela en roll.

Occupational Health and Safety Management

En tredje metod är Occupational Health and Safety Management, som tar fokus utifrån ett ledningsperspektiv: Hur kan ledningen förbättra säkerheten?

– Här finns internationella studier inom flera branscher, bland annat sjukvården, som nog kan vara matnyttiga. Dessutom kommer vi att ta upp tips och metoder från en guru inom fältet, den brittiske psykologen James Reason, säger Magnus Lindén.

Egen forskning 

Kunskapsöversikten ska vara klar i mars 2015. Vi kommer då att kunna använda den i ett projekt som vi driver på Campus Helsingborg, en filial till Lunds universitet. 

– Vi undersöker safety management och risk på två arbetsplatser; rederiet Scandlines och operationsavdelningen på sjukhuset i Helsingborg, säger Ilkka Salo. Vi planerar bland annat en studie i riskperception på individnivå på operationsavdelningen. Vi kommer att intervjua personalen inom den kirurgiska verksamheten om hur de bedömer riskerna vid ingreppen. Förhoppningsvis kommer vi sedan att kunna jämföra svaren med utfallet av operationerna. 

– Det finns inga liknande studier i Sverige. Det ska bli väldigt intressant att följa upp, säger Ilkka Salo.

Forskarna har nyss börjat insamlingen av data, så det lär dröja minst ett år innan hela projektet är klart.

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2015-08-28