Insatserna för att förbättra kvinnors arbetsmiljö fortsätter

2011-2014 hade Arbetsmiljöverket ett särskilt uppdrag från regeringen att synliggöra kvinnors hälsa i arbetslivet och att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. Det arbetet fortsätter nu.

Resultatet av våra insatser redovisar vi i en slutrapport och fyra filmer. Samtidigt har vi fått ett nytt uppdrag att vidareutveckla arbetet.

Organisationen gör skillnaden – sex filmer om våra erfarenheter

Filmerna ligger i en spellista och spelas upp efter varandra.

Slutsatser från uppdraget om kvinnors arbetsmiljö 2011-2014

Våra övergripande slutsatser från insatserna är att följande faktorer är centrala för att förklara varför kvinnor i högre utsträckning än män drabbas av arbetssjukdomar:

  • Det genusmönster som råder i samhället finns även i arbetslivet. Att kvinnors arbeten värderas lägre innebär att deras arbetsmiljörisker inte synliggörs och därför inte åtgärdas i tillräckligt hög grad. För att komma tillrätta med detta behövs ett genusperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
  • Den könssegregerade arbetsmarknaden bidrar i väsentlig grad till att kvinnor löper större risk att drabbas av belastningsskador.
  • Många arbetsgivare och arbetstagare saknar tillräckliga kunskaper för att förebygga belastningsskador i sin verksamhet.

Under uppdragstiden har vi bland annat:

  • tagit fram verktyg som hjälper inspektörer och arbetsgivare att bedöma riskerna för belastningsskador
  • inspekterat över 4 000 arbetsställen
  • utvecklat en ny metod för att kunna jämföra arbetsmiljön och arbetsvillkoren för kvinno- och mansdominerade verksamheter
  • under tre år i anslutning till den internationella kvinnodagen samtalat med arbetsgivare om hur de med ett genusperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet kan få en mer heltäckande bild av risker och brister i arbetsmiljön för både kvinnor och män
  • genomfört fyra konferenser för att sprida våra erfarenheter.
  • publicerat två kunskapssammanställningar

Inspektioner med genusperspektiv

Tre år i rad, 2012-2014, genomförde våra inspektörer en informationsinsats om genus och arbetsmiljö. Vid redan inplanerade inspektioner eller uppföljningar under vecka 10 och 11 diskuterade de med arbetsgivare hur arbetsmiljön kan bli bättre med ett genusperspektiv.

Statistiken visar att sjukfrånvaron minskar i jämställda organisationer och flera forskarrapporter pekar på att kreativiteten och lönsamheten ökar. Syftet med informationsinsatsen vid inspektionerna var att synliggöra kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor för arbetsgivare och skyddsombud. Med ett genusperspektiv kan arbetsgivare upptäcka fler risker och brister i arbetsmiljön, vilket leder till en bättre arbetsmiljö för både kvinnor och män.

Arbetsmiljön inom en mansdominerad och en kvinnodominerad kommunal verksamhet

För att granska och jämföra arbetsmiljöförhållanden och organisatoriska förutsättningar inom en kvinno- och en mansdominerad kommunal verksamhet genomfördes en nationell tillsynsinsats av kommunal hemtjänst och enheter inom teknisk förvaltning 2013-2014.

I princip är det lika stor relativ risk att skadas för kvinnor inom hemtjänsten som för män inom teknisk förvaltning. Genom att inspektera två verksamheter med ett genusperspektiv ville vi jämföra likheter och olikheter i organisation, ledning och styrning av arbetsmiljöarbetet.

Genom inspektionerna ville vi bidra till ökad medvetenhet och kunskap om hur arbetsgivare i kommunal verksamhet kan arbeta för att både kvinnor och män ska få en bra arbetsmiljö. I denna tillsyn besökte Arbetsmiljöverket minst 59 kommuner över hela landet.

Kvinnors och mäns arbetsmiljö inom hemtjänsten och teknisk förvaltning, faktablad om arbetsmiljöstatistik nr 2/2013, pdf, öppnas i nytt fönster

Inspektioner av kvinno- och mansdominerad kommunal verksamhet, hemtjänst och teknisk förvaltning (RAP 2014:3), rapport, pdf, öppnas i nytt fönster

Inspektioner med fokus på belastningsergonomi – manuell hantering och repetitivt arbete

Under programtiden 2012 till 2014 inspekterade vi cirka 1 700 företag och organisationer inom bland annat livsmedelsindustrin, hotell, tvätterier, tillverknings- och fordonsindustri med kvinnors belastningsergonomi i fokus. Gemensamt för arbetsplatserna var manuell hantering och repetitivt arbete.

Vi ville uppmärksamma arbetsgivarna på att det finns bra och enkla metoder för att bedöma risker för belastningsskador. Med hjälp av metoderna kan arbetsgivarna minska risken för att medarbetarna får problem i framtiden samtidigt som de skapar bra förutsättningar för att medarbetarna ska hålla sig friska på jobbet.

Sju av tio arbetsgivare fick någon typ av anmärkning för brister i arbetsmiljön. I snitt ställdes tre krav per arbetsställe.

Metoderna som användes i denna tillsyn finns beskrivna i flera rapporter, broschyrer och en checklista.

Inspektioner med fokus på belastningsergonomi – personförflyttningar

2013-2014 genomförde vi nationella inspektioner på arbetsställen inom vård och omsorg, där framförallt kvinnor arbetar och där många belastningsskador uppstår.

Forskning visar att det är vid just förflyttningar av människor som många arbetstagare skadar sig. Det är ett svårt problem att komma till rätta med – men det finns olika lösningar som leder till att såväl individen som arbetsplatsen och organisationen vinner på det.

Vi inspekterade vård- och omsorgsenheter inom landsting och kommuner (inklusive privata vård- och omsorgsenheter). Totalt besökte vi 1 200 arbetsgivare. Inspektörerna tittade framförallt på risker för belastningsbesvär vid personförflyttningar.

Exempel på riskfyllda personförflyttningar är:

  • förflyttning mellan säng och rullstol
  • toalettbesök
  • transport av vårdtagare som ska hjälpas in i bil.

Kunskapssammanställningar om kvinnors arbetsmiljö

Vi har tagit fram fyra kunskapssammanställningar inom ramen för vårt uppdrag att förbättra kvinnors arbetsmiljö och haft kunskapsseminarier med ett genusraster som byggde på en kunskapssammanställning som redan var påbörjad.

Kvinnors och mäns arbetsvillkor

 

Kvinnors och mäns arbetsvillkor – betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall (RAP 2016:2), kunskapssammanställning

Belastningsergonomi

I februari 2012 presenterades en kunskapssammanställning som beskriver den aktuella forskningen kring belastningsergonomiska interventioner och åtgärder i ett systemperspektiv. Översikten tar upp kunskapsläget om effekterna av att åtgärda belastningsergonomiska problem på en arbetsplats.

Belastningsergonomiska studier utifrån ett produktions- och systemperspektiv (RAP 2012:1), kunskapssammanställning

Under luppen – genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation

I mars 2013 presenterades en kunskapssammanställning om arbetsmiljö och arbetsorganisation ur ett genusperspektiv. Den bygger på svensk och internationell forskning. Den visar bland annat att genuskunskaper och ledningens engagemang är viktiga för att få hållbara förändringar vid utvecklingsarbete.

Under luppen - genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation (RAP 2013:1), kunskapssammanställning

Belastning, genus och hälsa

Kvinnor drabbas mer än män av belastningsskador. Den främsta förklaringen är att kvinnor och män i samma yrke arbetar med olika uppgifter, där kvinnors arbetsuppgifter är mer repetitiva och handintensiva.

  • Det är alltså inte kvinnors fysiologi, utan hur arbetet är organiserat, som leder till ojämställd hälsa. Det finns inget starkt stöd för att biologiska skillnader mellan könen kan förklara att kvinnor drabbas mer av belastningsskador. För att komma tillrätta med ojämställdheten i arbetshälsa, måste arbetsgivarna se till så att kvinnor och män får samma sorters arbetsuppgifter och att arbetsstationer och verktyg är anpassade för både kvinnor och män, säger professor Svend Erik Mathiassen, professor, en av författarna till rapporten

Den könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige, alltså att kvinnor och män arbetar i olika yrken, är en annan viktig förklaring till kvinnors högre ohälsotal. Kvinnor arbetar främst i yrken inom vård, omsorg och service, som innehåller många moment som är tunga, repetitiva, handintensiva och innehåller mycket kontakt med människor.

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet (RAP 2013:09), kunskapssammanställning

Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö – kunskapsinhämtning och kunskapsspridning, rapport 2015:1, pdf, öppnas i nytt fönster 

Seminarium om att organisera för ett hållbart arbetsliv

Hösten 2014 genomförde vi fyra dialogkonferenser för att föra våra erfarenheter av regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö vidare. Tre heldagskonferenser hölls i Umeå, Malmö och Stockholm följt av en halvdagskonferens i Göteborg. Målgruppen var politiskt förtroendevalda, chefer, skyddsombud samt arbetsmiljö- och jämställdhetsstrateger, främst i landets kommuner.

Syftet med konferenserna var att den kunskap vi har samlat på oss genom inspektionsinsatser och forskarrapporter skulle överföras till berörda målgrupper. Konferensens innehåll var utformat för att belysa vikten av att skapa ett arbetsliv som är hållbart fram till pensionen för både kvinnor och män. Programmet för konferensen hade också som mål att sprida information om att detta kräver medvetenhet och kunskap om organisationens betydelse. Med ett genusperspektiv på arbetsmiljöarbetet och arbetsorganisationen kan man förebygga belastningsproblem och skapa positiva effekter för verksamheten.

I konferensprogrammet ingick såväl korta redovisningar av våra inspektionsinsatser som information från närliggande forskning. Vid varje konferens deltog representanter från en kommun med ett lärande exempel.

Bland talarna fanns professor Svend Erik Mathiassen, Centrum för belastningsskadeforskning, Gävle högskola; professor Annika Härenstam, Arbetsvetenskap, Göteborgs universitet och fil.dr. Tina Kankkunen, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet och representanter från Arbetsmiljöverket.

Här finns länkar till deras presentationer:

Genusperspektiv på personlig skyddsutrustning

Intervju med Dorothy Wigmore, Occupational Health Specialist, Winnipeg, Kanada, om vikten av att skyddsutrustningar även är anpassade för kvinnor.​

Kontaktpersoner 

Vill du veta mer om vårt arbete för att synliggöra och förbättra kvinnors arbetsmiljö?

Kontakta:

Vår svarstjänst, telefon 010-730 90 00 

Boel Callermo 
Huvudansvarig för regeringsuppdragen om kvinnors arbetsmiljö 
telefon 010-730 92 87

Minke Wersäll 
projektledare för regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö 2015 
telefon 010-730 97 45

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2016-06-29