Jämställdhet i arbetsmiljön
Det finns mycket du som arbetsgivare kan göra för att både män och kvinnor ska få en bra arbetsmiljö. Ökad jämställdhet och ett genusmedvetet systematiskt arbetsmiljöarbete kan bidra till en bättre arbetsmiljö för alla.
Fler kvinnor blir sjuka av sina arbeten och fler män råkar ut för dödsolyckor
Arbetsmiljöverkets officiella statistik visar att kvinnor i högre grad blir sjuka av sina arbeten medan män oftare drabbas av olyckor med sjukfrånvaro och dödsfall på jobbet.
| År 2016 anmäldes: | kvinnor | män |
| 34 600 arbetsolyckor med sjukfrånvaro | 14 400 | 20 300 |
| 64 700 arbetsolyckor utan sjukfrånvaro | 35 300 | 29 500 |
| 11 800 arbetssjukdomar | 7 500 | 4 300 |
| 45 arbetsolyckor med dödlig utgång, varav 37 var sysselsatta | 4 | 33 |
Under 2016 minskade antalet anmälningar av arbetssjukdomar. Minskningen var större bland män (8 procent), än bland kvinnor, där nivån i stort sett var oförändrad jämfört med 2015. För män är belastningsfaktorer den vanligaste orsaken till anmälda arbetssjukdomar medan organisatoriska eller sociala faktorer är den vanligaste orsaken till kvinnors anmälda arbetssjukdomar.
Se mer i våra statistikrapporter.
Verktyg för att göra arbetsmiljön mer jämställd
Genom att arbeta genusmedvetet kan du som arbetsgivare höja kvaliteten i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ta gärna hjälp av de verktyg vi tagit fram för att göra arbetsmiljön mer jämställd.
Få igång en diskussion om jämställda arbetsvillkor med hjälp av ett test
Arbetsvillkoren skiljer sig ofta åt i kvinnodominerade och mansdominerade verksamheter. Med hjälp av vårt test kan du synliggöra, jämföra och reflektera kring förutsättningarna för en god arbetsmiljö i olika verksamheter.
Organisera för en jämställd arbetsmiljö
Frågorna i testet handlar om
- verksamhetens uppdrag
- medarbetarnas arbetsvillkor
- kommunikation, ledning och styrning
- krav och resurser
Skriv ut testresultaten och ta upp det och reflektionsfrågorna på en arbetsplatsträff eller i en samverkansgrupp. När ni reflekterat, diskuterat och kommit fram till vad som behöver åtgärdas ka ni använda resultatet som en del i ert systematiska arbetsmiljöarbete. Att skapa jämställa organisationer kan kräva många olika typer av insatser på flera nivåer.
Testet har tagits fram i samarbete med Annika Härenstam, professor i arbetsvetenskap. I denna första version av testet fungerar tyvärr inte lyssna-funktionen så det går inte att få texterna upplästa.
Använd frågor för att få syn på ojämställdhet
I foldern Genuskollen finns ett antal frågor grupperade under sex huvudfrågor:
- Hur många män och kvinnor arbetar i organisationen?
- Vad arbetar de med?
- Finns det könsuppdelad statistik?
- Finns det skillnader i den känslomässiga belastningen i olika arbeten?
- Finns det skillnader mellan kvinno- och mansdominerade arbetsuppgifter vad gäller hur arbetsplatsen är fysiskt utformad och fysisk belastning?
- Finns det skillnader mellan kvinno- och mansdominerade verksamheter i hur arbetet är organiserat eller i arbetsvillkoren?
Du kan också ta hjälp av de 12 frågor som vi tagit upp med arbetsgivare i våra inspektioner.
12 frågor att ställa under inspektion, pdf, öppnas i nytt fönster
I broschyren ”Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män?” finns ännu fler frågor som kan hjälpa dig att identifiera och bedöma risker och brister i arbetsmiljön för alla dina anställda.
Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män (ADI 685), broschyr
Bra arbetsmiljö är en jämställdhetsfråga
En slutsats av vårt regeringsuppdrag om kvinnors arbetsmiljö 2011-2016 är att arbetsmiljön i Sverige är ojämställd och att det krävs ett genusmedvetet arbetsmiljöarbete för att synliggöra strukturerna som driver den arbetsrelaterade ohälsan. Detta är ytterligare några slutsatser:
- I kvinnodominerat arbete är förutsättningarna sämre, riskerna för ohälsa större och risken högre att arbetstagare slutar till följd av ohälsa eller missnöje.
- Alltför hög fysisk och emotionell belastning i kvinnodominerat arbete är följder av brister i arbetsmiljön som drabbar både kvinnor och män – det är inte en fråga om biologi utan om vilken belastning man utsätts för.
- De högsta sjuktalen är relaterade till organisatoriska och sociala faktorer i arbetsmiljön. De måste därför hanteras på organisatorisk nivå och inte på individnivå.
- De värderingar och normer som ligger bakom att arbetsvillkor och arbetsmiljö är ojämställda måste ifrågasättas. Ansvaret för att förändra arbetsvillkor och arbetsmiljön ligger hos de parter som verkar på arbetsplatserna.
Läs mer i rapporterna om uppdraget och i vitboken om kvinnors arbetsmiljö.
En vitbok om kvinnors arbetsmiljö, rapport 2017:6, pdf, öppnas i nytt fönster
Kvinnors arbetsmiljö, (RAP 2015:6) slutrapport till regeringen, pdf, öppnas i nytt fönster
Organisationen gör skillnaden
En viktig lärdom från uppdraget är att skillnaderna i arbetsmiljö och ohälsa mellan kvinnor och män inte har biologiska orsaker. När kvinnor och män har samma arbetsuppgifter drabbas de som regel av samma besvär. Istället beror det på att arbetet är organiserat på olika sätt och att fördelningen av resurser ser olika ut.
Se våra filmer om vad som gör skillnad i kvinnors och mäns arbetsmiljö. Filmerna ligger i en spellista och spelas upp efter varandra.
Kunskapssammanställningar om kvinnors och mäns arbetsmiljö
I flera av våra kunskapssammanställningar kan du ta del av aktuell forskning om jämställdhet och arbetsmiljö. I ”Genusperspektiv på olycksfall och dödsolyckor i arbetslivet” framkommer det bland annat att maskulina kulturer i mansdominerade branscher kan påverka arbetssätt och risktagande.
”Kvinnors och mäns arbetsvillkor” visar att alltför höga krav och begränsade resurser i arbetet generellt hänger samman med lägre arbetstrivsel, en ökad vilja att säga upp sin anställning samt sämre psykisk och fysisk hälsa. Den visar också att en större andel kvinnor än män jobbar deltid, har skiftarbete och anger höga krav och lägre resurser.
”Belastning, genus och hälsa i arbetslivet” visar att organisationen av arbetet på en arbetsplats har stor betydelse för uppkomsten av belastningsbesvär. Kvinnor drabbas mer än män och den främsta förklaringen är att kvinnor och män i samma yrke arbetar med olika uppgifter, där kvinnors arbetsuppgifter är mer repetitiva och handintensiva. Det är alltså inte kvinnors fysiologi, utan hur arbetet är organiserat, som leder till ojämställd hälsa.
”Under luppen” visar bland annat att genuskunskaper och ledningens engagemang är viktiga för att få hållbara förändringar vid utvecklingsarbete.
Genusperspektiv på olycksfall och dödsolyckor i arbetslivet (RAP 2017:4), kunskapssammanställning
Kvinnors och mäns arbetsvillkor (RAP 2016:2), kunskapssammanställning
Belastning, genus och hälsa i arbetslivet (RAP 2013:9), kunskapssammanställning
Under luppen - genusperspektiv på arbetsorganisation (RAP 2013:1), kunskapssammanställning
Skillnader i arbetsmiljön inom en mansdominerad och en kvinnodominerad kommunal verksamhet
I en inspektionsinsats jämförde vi arbetsmiljön inom den mansdominerade tekniska förvaltningen med den kvinnodominerade hemtjänsten i fler än 60 kommuner.
Sammanfattande jämförelse - medarbetare
| Hemtjänst | Teknisk verksamhet |
| Liten egenkontroll och handlingsutrymme i arbetet | Ganska bra kontroll och handlingsutrymme i arbetet |
| Svårt att hantera den höga pressen i arbetet | Kan hantera pressen i arbetet |
| Nästan alltid stressade | Ibland stressade |
| Arbetsmängd, bemanning och andra resurser ej anpassade till det som förväntas | Arbetsmängd, bemanning och övriga resurser ganska väl anpassade till det som förväntas |
Sammanfattande jämförelse - chefer
| Hemtjänst | Teknisk verksamhet |
| 73 procent av cheferna har fler än 30 medarbetare | 10 procent av cheferna har mer än 30 medarbetare |
| Tidsbrist, mycket administration, många relationsytor, svårt att vara närvarande i verksamheten och stödja medarbetarna | Ganska bra tid till att stödja medarbetarna, kan vara närvarande och hantera problem i den dagliga verksamheten |
| Mycket pressade chefer | Pressade chefer |
Insatsen visade bland annat att antalet medarbetare per chef inom hemtjänsten är många gånger högre. Hemtjänsten har generellt också sämre kommunikation med beslutsfattare, färre stödfunktioner, mindre resurser i form av utrustning och sämre tillgång till bilar än den tekniska förvaltningen.
Seminarier om att organisera för ett hållbart arbetsliv
Hösten 2014 genomförde vi fyra dialogkonferenser för politiskt förtroendevalda, chefer, skyddsombud samt arbetsmiljö- och jämställdhetsstrateger, främst i landets kommuner.
Konferensen handlade om hur vi kan skapa ett arbetsliv som är hållbart fram till pensionen för både kvinnor och män.
Bland talarna fanns professor Svend Erik Mathiassen, Centrum för belastningsskadeforskning, Gävle högskola; professor Annika Härenstam, Arbetsvetenskap, Göteborgs universitet och fil.dr. Tina Kankkunen, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet och representanter från Arbetsmiljöverket. Vid konferenserna deltog även kommuner med lärande exempel.
Här finns länkar till deras presentationer:
Vi är en av många myndigheter som arbetar med jämställdhet
Att ta fram regler och göra inspektioner som synliggör kvinnors och mäns olika arbetsmiljöförutsättningar innebär inte bara att vi som myndighet bidrar till de jämställdhetspolitiska målen i Sverige. Det är också en fråga om att säkra kvaliteten i vår verksamhet. Sedan några år tillbaka har vi fått ett särskilt uppdrag att jämställdhetsintegrera vår verksamhet.
Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2015-2018, pdf, öppnas i nytt fönster
Vid våra inspektioner tar vi alltid upp frågor om jämställdhet.
12 frågor att ställa under inspektion, pdf, öppnas i nytt fönster
Portalen Jämställ.nu fungerar som en plattform för att sprida resultat och erfarenheter från myndigheternas arbete.
Jämställ.nu, extern sida, öppnas i nytt fönster
Statistiska centralbyrån, SCB, ger vartannat år ut boken ”På tal om kvinnor och män”. Den innehåller lättillgängliga tabeller och diagram med aktuell statistik om kvinnor och män inom ett stort antal områden.
Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män? (ADI 685), broschyr
Senast uppdaterad 2017-09-12