Jämställdhet i arbetsmiljön

En bra arbetsmiljö är viktigt för att kvinnor och män ska få möjlighet att kunna arbeta längre och utan risk för ohälsa. Idag har kvinnor högre sjukfrånvaro än män, medan män råkar ut för fler dödsolyckor.
Kvinna och man pratar med sina kor

Det finns mycket du som arbetsgivare kan göra för att både män och kvinnor ska få en bra arbetsmiljö. Ökad jämställdhet och ett genusmedvetet systematiskt arbetsmiljöarbete kan bidra till en bättre arbetsmiljö för alla.

Fler kvinnor blir sjuka av sina arbeten och fler män råkar ut för dödsolyckor

Arbetsmiljöverkets officiella statistik visar att kvinnor i högre grad blir sjuka av sina arbeten medan män oftare drabbas av olyckor med sjukfrånvaro och dödsfall på jobbet.

År 2016 anmäldes: kvinnor män
34 600 arbetsolyckor med sjukfrånvaro 14 400 20 300
64 700 arbetsolyckor utan sjukfrånvaro 35 300 29 500
11 800 arbetssjukdomar 7 500 4 300
45 arbetsolyckor med dödlig utgång, varav 37 var sysselsatta 4 33

Under 2016 minskade antalet anmälningar av arbetssjukdomar. Minskningen var större bland män (8 procent), än bland kvinnor, där nivån i stort sett var oförändrad jämfört med 2015. För män är belastningsfaktorer den vanligaste orsaken till anmälda arbetssjukdomar medan organisatoriska eller sociala faktorer är den vanligaste orsaken till kvinnors anmälda arbetssjukdomar. 

Se mer i våra statistikrapporter.

Verktyg för att göra arbetsmiljön mer jämställd

Genom att arbeta genusmedvetet kan du som arbetsgivare höja kvaliteten i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ta gärna hjälp av de verktyg vi tagit fram för att göra arbetsmiljön mer jämställd.

Få igång en diskussion om jämställda arbetsvillkor med hjälp av ett test

Arbetsvillkoren skiljer sig ofta åt i kvinnodominerade och mansdominerade verksamheter. Med hjälp av vårt test kan du synliggöra, jämföra och reflektera kring förutsättningarna för en god arbetsmiljö i olika verksamheter.

Organisera för en jämställd arbetsmiljö

Frågorna i testet handlar om

  • verksamhetens uppdrag
  • medarbetarnas arbetsvillkor
  • kommunikation, ledning och styrning
  • krav och resurser

Skriv ut testresultaten och ta upp det och reflektionsfrågorna på en arbetsplatsträff eller i en samverkansgrupp. När ni reflekterat, diskuterat och kommit fram till vad som behöver åtgärdas ka ni använda resultatet som en del i ert systematiska arbetsmiljöarbete. Att skapa jämställa organisationer kan kräva många olika typer av insatser på flera nivåer.

Testet har tagits fram i samarbete med Annika Härenstam, professor i arbetsvetenskap. I denna första version av testet fungerar tyvärr inte lyssna-funktionen så det går inte att få texterna upplästa.

Använd frågor för att få syn på ojämställdhet

I foldern Genuskollen finns ett antal frågor grupperade under sex huvudfrågor:

  • Hur många män och kvinnor arbetar i organisationen?
  • Vad arbetar de med?
  • Finns det könsuppdelad statistik?
  • Finns det skillnader i den känslomässiga belastningen i olika arbeten?
  • Finns det skillnader mellan kvinno- och mansdominerade arbetsuppgifter vad gäller hur arbetsplatsen är fysiskt utformad och fysisk belastning?
  • Finns det skillnader mellan kvinno- och mansdominerade verksamheter i hur arbetet är organiserat eller i arbetsvillkoren?

Genuskollen, en folder om hur genusperspektiv kan hjälpa dig att se risker i arbetsmiljön, pdf, öppnas i nytt fönster

Du kan också ta hjälp av de 12 frågor som vi tagit upp med arbetsgivare i våra inspektioner.

12 frågor att ställa under inspektion, pdf, öppnas i nytt fönster 

I broschyren ”Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män?” finns ännu fler frågor som kan hjälpa dig att identifiera och bedöma risker och brister i arbetsmiljön för alla dina anställda.

Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män (ADI 685), broschyr

Bra arbetsmiljö är en jämställdhetsfråga

En slutsats av vårt regeringsuppdrag om kvinnors arbetsmiljö 2011-2016 är att arbetsmiljön i Sverige är ojämställd och att det krävs ett genusmedvetet arbetsmiljöarbete för att synliggöra strukturerna som driver den arbetsrelaterade ohälsan. Detta är ytterligare några slutsatser:

  • I kvinnodominerat arbete är förutsättningarna sämre, riskerna för ohälsa större och risken högre att arbetstagare slutar till följd av ohälsa eller missnöje.
  • Alltför hög fysisk och emotionell belastning i kvinnodominerat arbete är följder av brister i arbetsmiljön som drabbar både kvinnor och män – det är inte en fråga om biologi utan om vilken belastning man utsätts för.
  • De högsta sjuktalen är relaterade till organisatoriska och sociala faktorer i arbetsmiljön. De måste därför hanteras på organisatorisk nivå och inte på individnivå.
  • De värderingar och normer som ligger bakom att arbetsvillkor och arbetsmiljö är ojämställda måste ifrågasättas. Ansvaret för att förändra arbetsvillkor och arbetsmiljön ligger hos de parter som verkar på arbetsplatserna. 

Läs mer i rapporterna om uppdraget och i vitboken om kvinnors arbetsmiljö.

En vitbok om kvinnors arbetsmiljö, rapport 2017:6, pdf, öppnas i nytt fönster

Kvinnors arbetsmiljö, (RAP 2015:6) slutrapport till regeringen, pdf, öppnas i nytt fönster

Arbetsmiljöverkets rapport om särskilt förebyggande insatser i kvinnodominerat arbete, pdf, öppnas i nytt fönster

Organisationen gör skillnaden

En viktig lärdom från uppdraget är att skillnaderna i arbetsmiljö och ohälsa mellan kvinnor och män inte har biologiska orsaker. När kvinnor och män har samma arbetsuppgifter drabbas de som regel av samma besvär. Istället beror det på att arbetet är organiserat på olika sätt och att fördelningen av resurser ser olika ut.

Se våra filmer om vad som gör skillnad i kvinnors och mäns arbetsmiljö. Filmerna ligger i en spellista och spelas upp efter varandra.

Kunskapssammanställningar om kvinnors och mäns arbetsmiljö

I flera av våra kunskapssammanställningar kan du ta del av aktuell forskning om jämställdhet och arbetsmiljö. I ”Genusperspektiv på olycksfall och dödsolyckor i arbetslivet” framkommer det bland annat att maskulina kulturer i mansdominerade branscher kan påverka arbetssätt och risktagande.

”Kvinnors och mäns arbetsvillkor” visar att alltför höga krav och begränsade resurser i arbetet generellt hänger samman med lägre arbetstrivsel, en ökad vilja att säga upp sin anställning samt sämre psykisk och fysisk hälsa. Den visar också att en större andel kvinnor än män jobbar deltid, har skiftarbete och anger höga krav och lägre resurser.

”Belastning, genus och hälsa i arbetslivet” visar att organisationen av arbetet på en arbetsplats har stor betydelse för uppkomsten av belastningsbesvär. Kvinnor drabbas mer än män och den främsta förklaringen är att kvinnor och män i samma yrke arbetar med olika uppgifter, där kvinnors arbetsuppgifter är mer repetitiva och handintensiva. Det är alltså inte kvinnors fysiologi, utan hur arbetet är organiserat, som leder till ojämställd hälsa. 

”Under luppen” visar bland annat att genuskunskaper och ledningens engagemang är viktiga för att få hållbara förändringar vid utvecklingsarbete.

Genusperspektiv på olycksfall och dödsolyckor i arbetslivet (RAP 2017:4), kunskapssammanställning

Kvinnors och mäns arbetsvillkor (RAP 2016:2), kunskapssammanställning

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet (RAP 2013:9), kunskapssammanställning

Under luppen - genusperspektiv på arbetsorganisation (RAP 2013:1), kunskapssammanställning

Skillnader i arbetsmiljön inom en mansdominerad och en kvinnodominerad kommunal verksamhet

I en inspektionsinsats jämförde vi arbetsmiljön inom den mansdominerade tekniska förvaltningen med den kvinnodominerade hemtjänsten i fler än 60 kommuner.

Sammanfattande jämförelse - medarbetare

Hemtjänst Teknisk verksamhet
Liten egenkontroll och handlingsutrymme i arbetet Ganska bra kontroll och handlingsutrymme i arbetet
Svårt att hantera den höga pressen i arbetet Kan hantera pressen i arbetet
Nästan alltid stressade Ibland stressade
Arbetsmängd, bemanning och andra resurser ej anpassade till det som förväntas Arbetsmängd, bemanning och övriga resurser ganska väl anpassade till det som förväntas

Sammanfattande jämförelse - chefer

Hemtjänst Teknisk verksamhet
73 procent av cheferna har fler än 30 medarbetare 10 procent av cheferna har mer än 30 medarbetare
Tidsbrist, mycket administration, många relationsytor, svårt att vara närvarande i verksamheten och stödja medarbetarna Ganska bra tid till att stödja medarbetarna, kan vara närvarande och hantera problem i den dagliga verksamheten
Mycket pressade chefer Pressade chefer

Insatsen visade bland annat att antalet medarbetare per chef inom hemtjänsten är många gånger högre. Hemtjänsten har generellt också sämre kommunikation med beslutsfattare, färre stödfunktioner, mindre resurser i form av utrustning och sämre tillgång till bilar än den tekniska förvaltningen.

Kvinnors och mäns arbetsmiljö inom kommunal hemtjänst och teknisk förvaltning, faktablad om arbetsmiljöstatistik, pdf, öppnas i nytt fönster

Inspektioner av kvinno- och mansdominerad kommunal verksamhet, hemtjänst och teknisk förvaltning (RAP 2014:3), rapport, pdf, öppnas i nytt fönster

Seminarier om att organisera för ett hållbart arbetsliv

Hösten 2014 genomförde vi fyra dialogkonferenser för politiskt förtroendevalda, chefer, skyddsombud samt arbetsmiljö- och jämställdhetsstrateger, främst i landets kommuner.

Konferensen handlade om hur vi kan skapa ett arbetsliv som är hållbart fram till pensionen för både kvinnor och män.

Bland talarna fanns professor Svend Erik Mathiassen, Centrum för belastningsskadeforskning, Gävle högskola; professor Annika Härenstam, Arbetsvetenskap, Göteborgs universitet och fil.dr. Tina Kankkunen, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet och representanter från Arbetsmiljöverket. Vid konferenserna deltog även kommuner med lärande exempel.

Här finns länkar till deras presentationer:

Spröda kvinnor och starka gubbar? Om kvinnors och mäns arbetsrelaterade hälsa, presentation, pdf, öppnas i nytt fönster

Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö - vad har vi sett? Kersti Lorén och Minke Wersäll, presentation, pdf, öppnas nytt fönster

Inspektioner och jämförelse av arbetsmiljön i kvinno- och mansdominerad kommunal verksamhet, Christina Jonsson, presentation, pdf, öppnas i nytt fönster

Att synliggöra könssegregerade strukturer i arbetslivet; ett första steg till förändring, Annika Härenstam och Tina Forsberg Kankunen, presentation, pdf, öppnas i nytt fönster

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö - ett uppdrag från regeringen, broschyr, pdf, öppnas i nytt fönster

Vi är en av många myndigheter som arbetar med jämställdhet

Att ta fram regler och göra inspektioner som synliggör kvinnors och mäns olika arbetsmiljöförutsättningar innebär inte bara att vi som myndighet bidrar till de jämställdhetspolitiska målen i Sverige. Det är också en fråga om att säkra kvaliteten i vår verksamhet. Sedan några år tillbaka har vi fått ett särskilt uppdrag att jämställdhetsintegrera vår verksamhet.

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2015-2018, pdf, öppnas i nytt fönster

Vid våra inspektioner tar vi alltid upp frågor om jämställdhet.

12 frågor att ställa under inspektion, pdf, öppnas i nytt fönster

Portalen Jämställ.nu fungerar som en plattform för att sprida resultat och erfarenheter från myndigheternas arbete.

Jämställ.nu, extern sida, öppnas i nytt fönster

Statistiska centralbyrån, SCB, ger vartannat år ut boken ”På tal om kvinnor och män”. Den innehåller lättillgängliga tabeller och diagram med aktuell statistik om kvinnor och män inom ett stort antal områden.

På tal om kvinnor och män 2016

Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män? (ADI 685), broschyr

Omslagsbild ADI 685 - Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män
I den här foldern ger vi exempel på hur du som arbetsgivare kan förbättra arbetsmiljön om du har ett genusperspektiv. Fler kvinnor än män är nämligen sjukskrivna. Det finns också frågor som kan hjälpa dig att se brister.
Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. 

Har du en fråga, vill anmäla missförhållanden på en arbetsplats eller ge oss tips om arbetsplatser där arbetsmiljön inte är bra? Kontakta oss via vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2017-09-12