Rutiner för hantering av prov från patienter med befarad Sars eller influensa A H5N1

Bakgrund
Informationen nedan som tagits fram i samarbete med Smittskyddsinstitutet (SMI), kan ligga till grund för arbetsgivaren när han/hon gör sin riskbedömning av vilka åtgärder som kan behövas för att uppfylla kraven i Arbetsmiljöverkets föreskrifter på området. Det är som alltid arbetsgivarens skyldighet att göra en riskbedömning, som i det här fallet ska vara skriftlig och ligga till grund för arbetsgivarens beslut om åtgärder för att hindra exponering för smittämnet.

Fågelinfluensa orsakad av influensavirus H5N1 kan smitta från fåglar till människor vid nära kontakt med smittade fåglar. Fågelinfluensa av typen H5N1 hos människa är förklarad som allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagstiftningen. Våren 2003 förekom utbrott av svår akut respiratorisk sjukdom (Sars) framför allt i Asien. Sars spreds också mellan människor, främst till sjukvårdspersonal och anhöriga. Sars, som orsakas av ett coronavirus, har ingen känd spridning längre men är ändå klassad som allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom.

Fågelinfluensa A/H5N1 är så allvarlig att man innan mer är känt bör tillämpa försiktighetsprincipen och betrakta smittämnet som en riskklass 3 organism. SARS-CoV är klassificerad som riskklass 3. Odling liksom hantering av kulturer eller förfaranden som innebär koncentration av misstänkta riskklass 3 organismer kräver tillstånd från Arbetsmiljöverket enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. Det ska också finnas särskilda rutiner för provtagning och hantering av prov från människa eller djur. AFS 2005:1 gäller vid allt arbete med biologiska agens och i alla arbetsmiljöer där man kan utsättas för kontakt med sådana agens.

Vägledning
Följande är en vägledning för hur föreskrifterna om mikrobiologiska arbetsmiljörisker kan tillämpas vid hantering av prov från patient med misstänkt eller sannolik Sars, som definieras i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, eller fågelinfluensa H5N1.

Det är viktigt att hantera alla kroppsvätskor såsom luftvägssekret, vävnadsprov, blod, avföring och urin som misstänkt smittförande. Var särskilt försiktig vid arbetsmoment som kan ge upphov till stänk eller aerosol. Tänk på att inte utsätta övrig personal för smittrisk.

1. Hantering som bedöms innebära ingen eller ringa smittrisk, till exempel:
• Mikroskopering av fixerade vävnadsprov
• PCR undersökning av nukleinsyra-preparation
• Elektronmikroskopisk undersökning av glutaraldehyd-fixerade preparat
• Packa ett prov som redan ligger i ytdesinfekterad primärbehållare i slutytterförpackning som diagnostiskt prov för vidarebefordran till diagnostiskt laboratorium

Hanteringsrutiner
God mikrobiologisk praxis, som finns beskrivet i AFS 2005:1, bilaga 3 B.

2. Hantering som kan innebära smittrisk men som ändå kan utföras i laboratorium på skyddsnivå 2 och med vissa arbetsrutiner som för skyddsnivå 3. Tillträdet begränsas så långt praktiskt möjligt. Tillstånd krävs normalt inte för denna verksamhet.
Exempel:
• Provtagning, packning av prov i primärbehållare och uppackning av prov
• Fördelning och spädning av prov , avsugning av serum
• Preparation för tester som inte kräver anrikning, t.ex.
- mikroskopering
- preparation av nukleinsyra för PCR serologisk analys av obehandlade prov
- kemisk analys av blod, urin, luftvägssekret m.m.
• differentialdiagnostik med bakterieodling av agens som inte bedöms vara riskklass 3 (pneumokocker, GAS etc.)

Exempel på hanteringsrutiner
• Mikrobiologisk säkerhetsbänk klass I eller II används i laboratorium
• Vid centrifugering:
- använd centrifug med säkerhetskoppar
- ladda och plocka ur säkerhetskopparna i säkerhetsbänk
• Följande personliga skyddsutrustning används alltid, som komplement till noggrann handhygien och -desinfektion:
- väl täckande skyddskläder
- skyddshandskar av vinyl eller nitrilgummi
• Vid moment som inte kan utföras i mikrobiologisk säkerhetsbänk kompletteras den personliga skyddsutrustningen med:
- andningsskydd med P3-filter (t.ex FFP3) och
- ett effektivt stänkskydd, t.ex. visir

Avfall och använt material
Avfall autoklaveras eller skickas som smittförande avfall enligt särskilda rutiner. Socialstyrelsen har gett ut föreskrifter om hantering av smittförande avfall.
Flergångsmaterial autoklaveras före disk.
Tvätt autoklaveras eller läggs i särskild upplösbar tvättsäck för smittförande tvätt.

Förutsättningar och instruktioner
Laboratoriet bedömer om det har förutsättningar att tillämpa ovanstående rutiner. Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner för dessa rutiner ska finnas. Instruktionerna ska även omfatta åtgärder om oönskade händelser inträffar. Om laboratoriet bedömer att förutsättningar inte finns för att ta hand om prov skickas det till regionalt laboratorium efter överenskommelse.

3. Hantering som kräver tillstånd, exempel:

Virusodling av prov från patient med misstänkt eller sannolik Sars, som definieras i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, eller från patient med misstänkt eller sannolik fågelinfluensa H5N1 kräver tillstånd från Arbetsmiljöverket.

Smittskyddsinstitutet (SMI) har ett tillstånd som täcker hantering av prov för diagnostik av SARS-CoV och influensavirus H5N1. Prov för sådan diagnostik (luftvägssekret såsom upphostningar, bronkoalveolärt lavage (BAL) nasofarynxsekret, trakealsekret) skickas till SMI.

Hanteringsrutiner
• Enligt villkor för tillståndet

4. Transport av prov
• Prov från patient skickas som diagnostiskt prov.
• Kulturer från prov, som efter uppodling misstänks kunna vara SARS-CoV eller influensavirus H5N1, skickas som smittförande ämne till Smittskyddsinstitutet.

Smittskyddsinstitutet har information om transport av prov, ”Packa provet rätt”, på sin webbsida.

Relaterade länkar

* Smittskyddsinstitutet
* Socialstyrelsen