Vibrationer är en mekanisk svängningsrörelse hos fasta föremål och dess styrka kan anges i acceleration, m/s² (meter per sekund i kvadrat) som bäst visat sig beskriva vibrationernas inverkan på människor.

När vibrationer når kroppen förstärks de och dämpas i olika delar av kroppen. Skaderisken beror bland annat av hur starka vibrationerna är, hur länge vi utsätts för dem, vilken frekvens de har samt vilken del av kroppen som utsätts för vibrationerna.

Vibrationerna brukar därför delas upp i två huvudtyper, helkroppsvibrationer och hand- och armvibrationer.

Helkroppsvibrationer finns när någon står, sitter eller ligger på ett vibrerande underlag. Exempel där man utsätts för helkroppsvibrationer är i:

• Fartyg
• Flyg
• Tåg
• Skogsmaskiner
• Bussar
• Anläggningsmaskiner

Helkroppsvibrationer finns även när hela golv vibrerar.

Hand- och armvibrationer finns när någon håller eller stöder ett verktyg eller maskin med handen eller armen. Exempel där hand- och armvibrationer finns är arbete med:

• Slipmaskiner
• Mutterdragare
• Mejselhammare
• Motorsåg
• Gräsklippare

Hand- och armvibrationer överförs även genom reglage och ratt i arbetsfordon.

En arbetstagare kan vara utsatt för helkroppsvibrationer och hand- och armvibrationer samtidigt.

Några yrkesgrupper där vibrationer är vanliga:

• Snickare
• Montörer och mekaniker
• Reparatörer
• Plåtslagare
• Betongarbetare
• Maskinförare
• Fordonsförare

Läs Korta arbetsskadefakta nr 9/2009 som bland annat visar vilka yrken som anmält arbetsskador på grund av vibrationer.

Visste du att

• Vibrationsexponeringen bestäms av både vibrationernas styrka och av den tid man utsätts för dem.
• Genom att halvera vibrationernas styrka hos en maskin kan arbetstiden ökas fyra gånger innan man kommer upp i samma exponering.
• Du ska aldrig hålla i slagmejseln eller mutterhylsan vid arbete eftersom skaderisken då ökar avsevärt.
• Tillverkaren eller leverantören ska ange i bruksanvisningen hur mycket maskinen vibrerar.