Vilka olyckor sker?

Många svåra olyckor händer vid användning av stegar. När anliggande stege används är den största risken att stegen glider. 
Hälften av alla olyckor beror på att stegen glider nertill rakt ut. Glidning i sidled i toppen är den näst vanligaste orsaken. För trappstegar är den största risken att de välter.
Fall från stege ger långa sjukskrivningar, i medeltal 50 dagar vid arbetsolyckor. Medeltalet för arbetsolyckor i allmänhet är 29 dagar. 

Se Korta arbetsskadefakta, Bärbara stegar  

Hur mycket olyckor sker? 

Enligt Arbetarsmiljöverkets statistik inrapporteras cirka 700 olyckor med stegar varje år från yrkeslivet. Dessa olyckor medför i medeltal 50 sjukdagar. Någon dödsolycka inrapporteras också varje år vid yrkesmässig användning av stegar.

Konsumentverket bedömer att år 2000 uppsökte 6000 personer sjukhus på grund av stegolyckor i hemmet eller på fritiden. Beräkningen bygger på uppgifter från skaderegistreringssystemet EHLASS (European Home and Leisure Accident Surveillance System). Av de skadade utgör männens andel 72 procent. Antar man att medelskadan vid stegolyckor är lika allvarlig som genomsnittsskadan vid samtliga hem- och fritidsolyckor i Sverige, skulle samhällskostnaden för stegolyckor uppgå till drygt en halv miljard kronor.

Undersökningar visar att för anliggande stege dominerar risken att stegen glider. Antingen i basen rakt ut eller i sidled i toppen. Dessa står tillsammans för en stor del (ca 75 procent) av olyckorna med anliggande stege. Att stegen går sönder står endast för en liten andel av olyckorna, ca 2 - 3 procent.

För fristående stegar, det vill säga trappstegar, har ca 30 procent av olyckorna sin orsak i att stegen välter/tippar i sidled. Cirka 11 procent av olyckorna beror på ojämnt underlag eller att underlaget ger vika.