Kränkande särbehandling, mobbning

Kränkande särbehandling är handlingar som syftar till att utesluta en individ ur gemenskapen. Det kan till exempel bestå av att man behandlas annorlunda på grund av sin hudfärg, kön, handikapp eller sexuella läggning.

Mobbning definieras så här av forskaren Dan Olweus: en person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer.

Skada eller obehag

En negativ handling är när någon orsakar en annan person skada eller obehag. Sådana handlingar kan utföras muntligt, vid fysisk kontakt, genom att skada någons personliga egendom eller indirekt genom utfrysning och isolering.

Kränkande särbehandling är handlingar som syftar till att utesluta en individ ur gemenskapen. Det kan till exempel bestå av att man behandlas annorlunda på grund av sin hudfärg eller sitt kön, men det kan också vara knuffar, slag, glåpord, sexuella trakasserier, sabotage av personlig egendom eller andra exempel på ovänligt bemötande.

Skolledningen har ansvar

Kränkande handlingar och beteenden kan aldrig accepteras oavsett mellan vem det är, lärare - elever - rektorer. Detta ska klargöras på ett tydligt sätt i verksamheten. Skolledningen har ansvaret för att visa, tillsammans med t.ex. elevskyddsombuden, att man på skolan inte tolererar att någon kränks eller mobbas.

Rektor, lärare, elever och övrig personal måste gemensamt skapa det arbetsklimat och de normer som ska gälla på skolan. Värderingar och förhållningssätt behöver vara tydliga och uttryckas i både målsättningar, regler och praktiskt handlande. Skolan måste agera snabbt vid signaler om kränkning och mobbning och vidta åtgärder för att stödja den mobbade och se till att det inte sker igen.

Skolledning och lärare kan genom sitt beteende skapa en pålitlig grund för ömsesidigt samtal och ärlig vilja till problemlösning på skolan. Detta kan minska risken för att konflikter blir så allvarliga eller svårlösta att de ger upphov till kränkningar.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kränkande särbehandling

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet ( AFS 1993:17 ) definieras kränkande särbehandling som återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot en enskild person på ett kränkande sätt och som kan leda till att denna ställs utanför skolans gemenskap. Till kränkande särbehandling hör mobbning, psykiskt våld, social utstötning och trakasserier (även sexuella trakasserier).

Föreskrifterna ställer krav på att arbetsgivaren ska planera och organisera verksamheten så att kränkande särbehandling förebyggs. Den som utsätts för kränkande särbehandling ska snabbt får stöd och hjälp.

Skollagen om kränkande behandling

Även i skollagen behandlas kränkande behandling. Lagen anger att verksamheten i skolan ska utformas i enlighet med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt "aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden".

Enligt läroplanen för den obligatoriska skolan m.m. ska ingen i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier ska aktivt bekämpas. Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilde individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Rektorn har ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och värdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden.

Skolverket kommer under hösten 2004 med allmänna råd för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling.

Reglerna kompletterar varandra

De olika regelsystemen står inte i strid med varandra. Snarare kan de sägas komplettera varandra. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns en vidare definition genom begreppet "kränkande särbehandling" jämfört med begreppet "mobbning" i Skollagen. Å andra sidan är begreppet "kränkande behandling" i Skollagen vidare än begreppet "kränkande särbehandling". Till detta kommer Skollagens skrivning om att "verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar".

Sammantaget ställer de båda regelsystemen krav på planering och organisation, handlingsprogram och rutiner för att förebygga och motverka mobbning och alla former av kränkande behandling samt att ge den som utsätts för mobbning hjälp och stöd.

Handlingsplan mot mobbning

Alla skolor ska ha en handlingsplan mot mobbning. Det är bra om elever och vuxna på skolan gör den tillsammans. All personal och alla elever ska känna till handlingsplanen. Det får aldrig vara oklart vem som har ansvaret och vart man ska vända sig. Att alla på skolan lär sig om mobbning är en förutsättning för arbetet mot mobbning. För hur ska elever och vuxna inom skolan själva kunna märka om någon mår dåligt, om man själv inte vet vad mobbning är och hur man stoppar den? Här är det viktigt att påpeka att även du som elev eller lärare har stora möjligheter att minska mobbning genom att ta aktiv ställning mot mobbningen när någon blir utsatt för det.

Förebyggande arbete

Det är viktigt att inte bara tänka på hur man ska stoppa mobbningen utan även hur man på skolan ska göra för att mobbning inte ska uppstå. Det kan man uppnå genom ett bra förebyggande arbete.

Dan Olwéus har forskat om mobbning i skolan. Enligt honom finns det inga "mobbningsäkra" skolmiljöer: "När flera individer är tillsammans, särskilt om de inte själva fått välja medlemmarna i gruppen, måste man räkna med att det kan uppstå tendenser till mobbning ". Olwéus förslag till åtgärdsprogram utgår från några nyckelprinciper baserade på forskning som rör utveckling och förändring av problembeteenden, i synnerhet av aggressivt beteende.

• En god skolmiljö utmärks av värme, intresse och engagemang från vuxna.

• En god skolmiljö utmärks även av tydliga gränser mot icke önskvärda beteenden.

• Om en elev bryter mot det överenskomna regelsystemet bör man konsekvent använda någon form av icke-fysisk och icke-fientlig negativ sanktion.

• Vuxna i hem och skola förväntas fungera som auktoriteter i vissa avseenden.

Myndigheten för Skolutveckling har tagit fram en rapport om kränkande behandling i skolan, "Olikas lika värde". Den förklarar olika begrepp, ger ett nuläge vad gäller kränkande behandling i skolan samt ger exempel på metoder för förebyggande arbete.

Läs mer

Du kan läsa mer om forskningen kring mobbning i skolan i Skolverkets bok
"Skolan - en arena för mobbning".

I Strömsunds kommun har man tagit ett helhetsgrepp på värdegrundsarbete för att bl.a. motverka mobbning. Läs Arbetsmiljöverkets rapport här:
Rapport om värdegrundsarbete

Myndigheten för skolutvecklings rapport om kränkande behandling (Olikas lika värde).