Handlingsplan för att hantera sjuka-hus-problem

Vägledning för handläggning inom Arbetsmiljöverket 
fastställd januari 1999, uppdaterad januari 2001.

Sjuka-hus-syndromet 

Sjuka-hus-syndromet (SBS, Sick Building Syndrome) kan ge en rad olika symptom orsakade av faktorer som finns i inomhusmiljön som den drabbade människan vistas i. Detta syndrom är kopplat till icke industriella arbetsplatser som offentliga lokaler, kontor, skolor, daghem, bostäder. I WHO Euro reports 1983 har man beskrivit SBS som nedan angivna symptom. 

• Ögon-, näsa-, halsirritation.
• Känsla av torr hud eller torra slemhinnor. 
• Hudrodnad. 
• Mental trötthet. 
• Huvudvärk. 
• Hög frekvens av luftvägsinfektioner och hosta. 
• Heshet, pipande andning och överkänslighet som är svår att säga vad den beror på.
  Illamående och yrselkänslor.  

Sjuka-hus-syndromet kan uppträda antingen som ett symptom eller som flera symptom samtidigt. Människor från samma inomhusmiljö kan uppvisa olika symptom eller kombinationer av symptom. 
Dessa symptom är inte specifika för sjuka-hus-syndromet utan allmänna symptom som människor kan få när de stressas av olika faktorer. Det kan därför vara svårt att utifrån symptomen avgöra orsakssambanden. En helhetssyn är därför nödvändig för att komma tillrätta med de hälsoproblem som orsakas av inomhusmiljön.

Sjukt hus

Vid en förhöjd frekvens av ovan nämnda symptom i en byggnad där man inte vet orsaken till symptomen betraktar man byggnaden som ett sjukt hus. WHO har föreslagit att man definierar en byggnad som ett sjukt hus när 15-20 % av människorna i byggnaden har sjuka-hus-symptom.

Orsaker

Orsakerna till den ohälsa som karakteriseras som SBS har varit föremål för diskussion och forskning under lång tid. Några tydliga samband mellan specifika faktorer och SBS har inte kunnat visas. Det råder dock enighet om att det finns ett par orsakssamband som ofta spelar en grundläggande/framträdande roll vid uppkomsten av sjuka-hus-problem. 

- Vatten- och fuktskador i byggnader är ofta ett grundläggande problem. Detta kan bl.a. medföra mögelväxt och avgång av flyktiga kemiska nedbrytningsprodukter från byggnadsmaterial.
- Ventilationsproblem p.g.a. dålig funktion och brist på underhåll.

Dessutom kan bristande eller felaktig städning ha betydelse för uppkomsten av sjuka-hus-problem.

Komplexiteten med sjuka-hus-problem illustreras av att många andra faktorer har diskuterats som bidragande till eller förvärrande av hälsoproblem inomhus.

Fysikaliska: Temperatur, buller, belysning.
Kemiska: Formaldehyd, ammoniak, ftalater/mjukgörare, tobaksrök, flyktiga organiska ämnen (VOC), m.m.
Biologiska: Mögel, toxiner, flyktiga organiska ämnen från mögelsvampar och andra mikroorganismer (MVOC) m.m.
Medicinska: Anlag för att utveckla överkänslighet (atopiker), allergi.
Psykosociala: Arbetsklimat, arbetsorganisation, mobbning.

Enskilda ämnen och organismer har ibland av olika aktörer lyfts fram och tillmätts avgörande betydelse för människors ohälsa i sjuka-hus. Fokusering på olika biologiska eller kemiska faktorer har periodvis av denna anledning varit orsak till en intensiv mätverksamhet. Vid mätningar av totalhalt mögelsporer och andra mikroorganismer i inomhusluften har man inte kunnat se en koppling mellan totalhalt och upplevda besvär. Forskare har nyligen gjort en genomgång av mätningar av kemiska ämnen i sjuka-hus och har då kommit fram till att man inte heller här har kunnat se en koppling mellan totalkoncentrationen av VOC (TVOC) och hälsotillståndet. Mätningar av totalhalt biologiska eller kemiska ämnen i sjuka-hus kan därför anses ha ett mycket begränsat värde. 

En helhetssyn innebär att man även måste ta hänsyn till de psykologiska eller sociala faktorer som kan bidra till att människor får symptom som liknar SBS. Normalt avvaktar man med undersökningen av sådana förklaringsfaktorer tills alla rimliga orsaker knutna till själva byggnaden identifierats och åtgärdats. Finns dock särskilda skäl att antaga att problemen ej är relaterade till byggnaden, utan är av en psykologisk eller social natur, bör man redan i inledningsskedet utreda detta på arbetsplatsen. 

Handlingsplan

Bakgrund

Sjuka-hus-problemens karaktär gör att det ofta kan vara svårt att se vilken eller vilka åtgärder som är lämpliga att starta med. Ofta angrips problemet ensidigt eller på ett ostrukturerat sätt med aktiviteter som är kostnadskrävande och som inte leder till en lösning. Det är viktigt att man har en helhetssyn vid sjuka-hus-symptom och att man tar fram en plan för lämpliga åtgärder. 

Arbetsgivaren kan genom att upprätta en handlingsplan, enligt nedanstående uppläggning, få igång en process som på ett effektivt och systematiskt sätt leder till en förbättrad arbetsmiljö.

Uppläggning

Handlingsplanen inriktar sig på hur arbetsgivaren lägger upp och genomför arbetet med att lösa hälsoproblem på arbetsplatsen. Den är till för att underlätta identifiering och eliminering av sjuka-hus-problem. Idéen med planen är att snabbt få igång en process på arbetsplatsen. En teknisk utredning inleds samtidigt med att en läkare gör en preliminär bedömning av behovet och omfattningen av en hälsoundersökning. Hälsoundersökningen syftar dels till att ge en uppfattning om symptomens förekomst och karaktär, vilket är viktigt för handläggningen av problemen, dels till att upptäcka eller utesluta sjukdomar med annat ursprung som kan kräva särskild behandling. 

Ett åtgärdsprogram upprättas så snart man har identifierat problemen. Upptäckta fel åtgärdas snarast. 

Handlingsplanen är uppdelad i flera steg där varje steg utvärderas, sammantaget med resultat från tidigare steg.

Kontinuerligt ska en avstämning göras med berörda personer vad gäller åtgärder, handlingsplan och eventuella mätningar.

Utredningar, mätningar samt hälsoundersökningar bör utföras av personal som har erfarenhet av sjuka hus-problem.

Arbetsmiljöverket

Handlingsplanen är en beskrivning på hur arbetsgivaren bör göra för att åtgärda ett sjuka-hus-problem. Arbetsmiljöverkets roll är att kontrollera att för sjuka-hus-problem relevanta föreskrifter följs och vid behov ge vägledning och stöd enligt handlingsplanen. Arbetsgivaren ansvarar för utredningsarbetet, åtgärder och uppföljning.

Steg ett

Utredningsarbete
Arbetsgivaren skaffar sig en överblick över hur många människor som har misstänkt SBS. Arbetsgivaren rapporterar tidigt sina iakttagelser till företagshälsovård eller läkare. Läkaren gör en preliminär bedömning vilka medicinska undersökningar eller insatser som är nödvändiga samt på vilket stadium i utredningen dessa bör sättas in. 

Arbetsgivaren organiserar arbetet så att chef eller annan berörd arbetsledare aktivt deltar i utredningsarbetet tillsammans med drabbad individ och andra som berörs av utredningsarbetet som t.ex företagshälsovård, läkare, fastighetsägare samt eventuell extern konsult. 

Det är viktigt att utredningsarbetet utgår från de upplevelser som den eller de drabbade har.

Information
Arbetsgivaren ska informera alla personer på arbetsplatsen om de problem man har. Det är även lämpligt att informera andra personer som kan bli berörda av åtgärder och undersökningar. Informationen bör ange vad som kommer att göras för att lösa problemet och hur tidsplanen ser ut.

Byggnader och lokaler
- Byggnaden kontrolleras beträffande uppenbara brister i konstruktionen som kan sättas i samband med SBS.
- Funktionskontroll av ventilationen utförs med inspektion och enkla mätningar samt att resultaten från den obligatoriska funktionskontrollen (OVK) stäms av med den nya kontrollen.
- Okulär besiktning med enklare fuktmätningar genomförs för kontroll av om det förekommer fukt- och mögelskador.
- Uppgifter om tidigare läckage- eller fuktproblem samt vidtagna åtgärder efterforskas. 
- Kontroll om nyligen genomförda ombyggnationer eller reparationer kan ha samband med SBS.
- Kontrollera hur städningen utförs med avseende på uppenbara brister.
- Kontrollera om kontorsmöblerna, belysningens utformning och förekomsten av kontorsapparater kan ha något uppenbart samband med SBS. 

Åtgärder
I steg ett ska man även ha övervägt om det kommer att vara nödvändigt att temporärt flytta personer med symptom i samband med saneringsåtgärder. Uppenbara brister åtgärdas så fort som möjligt.

Steg två 

Steg två är en uppföljning av steg ett om symptom kvarstår och om man i första steget inte funnit någon orsak till problemen.

Steg två innebär att man grundligare följer upp de åtgärder och kontroller man gjorde under steg ett. Detta innebär att man genomför noggrannare undersökningar av:
- Ventilationens funktion.
- Förekomsten av fuktproblem.
- Byggnadens konstruktion. 

I de lokaler som kopplas ihop med sjuka-hus-problem undersöker man utförligare: 
- Om städningens utförande kan kopplas till SBS avseende på frekvens, teknik och resultat.
- Om kontorsmöblerna, belysningens utformning och förekomsten av kontorsapparater kan ha något samband med SBS. 

Dessutom kontrollerar man om det finns besvärande temperaturskillnader mellan fot- och huvudnivå för människan.

Tekniska undersökningar, förekomsten av besvär och eventuella hälsoutredningar sammanställs och analyseras.

Nya undersökningar och åtgärder stäms av med alla berörda.

Vid reparations- eller ombyggnadsarbeten ska man ha sett till att människor som vistas i anslutande utrymmen inte blir exponerade för luftföroreningar som ger ohälsa. 

Steg tre och vidare

Om symptom kvarstår och man inte har hittat något klart samband mellan symptom och orsak går man vidare med nya undersökningar. 

De följande stegen i handlingsplanen beror på vad man har fått fram i tidigare steg. 

Varje nytt steg är en undersökning som t.ex. kan innebära mätningar av de luftföroreningar som man kan misstänka finns på arbetsplatsen och som kan ge hälsoproblem. 

Frågeställning

Det är viktigt att man för varje nytt steg har ställt en klar fråga som man önskar få besvarad. Grunden till frågeställningen ska vara att undersökningen ska kunna ge ett resultat som kan leda till en åtgärd som förbättrar hälsoläget för den drabbade individen. 

Psykologiska, sociala, organisatoriska orsaker
Har man kommit till det läget att man inte kan finna någon rimligt samband mellan besvär och byggnad kan det vara lämpligt att man ser över den psykosociala situationen på arbetsplatsen. 

Avslut

Blir människor symptomfria finns det ingen anledning att fortsätta undersökningarna. Detta gäller även då man kan se att besvären har minskat markant och det finns tecken på att de håller på att försvinna. Det är inte heller meningsfullt att fortsätta med nya undersökningar om man inte kan misstänka någon rimlig orsak även om ett fåtal människor fortfarande har symptom. Man bör då istället inrikta sig på att hjälpa dessa personer med att skapa individuella lösningar. 

Uppföljning

Arbetsgivaren ska kontinuerligt följa upp resultatet av genomförda åtgärder. Nya åtgärder behöver vidtas om sjuka-hus-symptom återkommer. Erfarenheterna och kunskaperna från tidigare åtgärder bör ligga som grund för nya åtgärder.