Checklistan är till för granskning av rutiner och anordningar för att åstadkomma ”Säkra stopp” vid arbete inne i automatiserade arbetsutrustningars riskområde.

Checklistan kan du se här 

Fråga 1: Finns anordning för säker brytning av energin (el, luft, olja etc.) genom frånskiljare?

Frågan avser kravet på frånskiljare som ger möjlighet till ett säkert stopp för samtliga energier. Det kan gälla hela eller delar av en automatiserad arbetsutrustning beroende på utrustningens storlek och riskens art. Undantagna från ovanstående krav kan gälla vissa kretsar som kan förbli anslutna till sina kraftkällor, till exempel för att hålla delar eller gods på plats, skydda information eller lysa upp interiörer. I sådana fall ska särskilda åtgärder vidtas för att upprätthålla säkerheten. Viktigt är också att anordningarna för frånskiljning är lätta att identifiera.

En god vägledning avseende maskinsäkerhet för förhindrande av oväntad start finns i standarden SS-EN 1037. För större automatiserade produktionsanläggningar, där behov av sektionering kan finnas, ger standarden SS-ISO 111 61 ytterligare vägledning.

Fråga 2: Finns rutiner för frånskiljning och låsning av automatiserad arbetsutrustning?
 
Frågan avser allmänna rutiner vid arbete inne i den automatiserade arbetsutrustningens riskområde. Känner berörd personal till principen för frånskiljning och låsning?

Frågorna 3-5: Finns instruktioner för maskinoperatörer som beskriver hur automatiserad arbetsutrustning stoppas säkert eller säkras på annat sätt vid arbete i riskområden?          
Finns instruktioner för underhålls- och servicepersonal avseende frånskiljning, låsning, skyltning och återstart?
Finns instruktioner för hur säkerheten upprätthålls vid felsökning och programmering då energitillförseln måste hållas obruten?

Säkerhetsrutiner som tillämpas vid arbeten inne i arbetsutrustningars riskområden benämns ofta ”Bryt och Lås”. Rutinerna omfattar vanligtvis de åtgärder som personal - företrädesvis underhållspersonal - ska utföra före och efter underhålls- eller reparationsarbeten. Oftast saknas motsvarande rutiner för maskinoperatörer, trots att även de har till uppgift att utföra arbeten inne i riskområden.

Det får inte råda något tvivel om hur arbetsutrustningen stoppas på ett säkert sätt. Många gånger tror operatören att produktionsstoppet ger ett säkert stopp vilket inte alltid är fallet. Ett produktionsstopp styrs numera ofta via en dators programvara (mjukvara). Ett sådant stopp uppfyller normalt inte kravet på ett säkert stopp.

Det måste vara enkelt att åstadkomma ett säkert stopp. Risken finns annars att operatören underlåter att stoppa utrustningen. Det får heller inte finnas risk att utrustningen i samband med stopp till exempel aktiveras via en givare eller att återstarts-funktionen som kan finnas inprogrammerad i programvaran inte blockeras vid stoppet.

Ett startkommando får inte aktiveras om det uppstår ett fel i säkerhetsrelaterade delar i en styrsystemsutrustning. Undersökningar visar att det är just maskinoperatörerna som drabbas mest av olyckor vid arbete inne i riskområden. 

Fråga 6: Kan man åstadkomma ett säkert stopp utan att manuellt bryta och låsa energierna till automatiserad arbetsutrustning?

Frågan avser tillförlitligheten på de säkerhetsrelaterade delarna i styrsystemet. Speciellt vid upprepade kortvariga ingrepp som maskinoperatören gör i riskområdet i samband med driftstörningar, kan det upplevas som besvärligt och arbetskrävande att manuellt behöva bryta energierna till frånkopplingsanordningar, ventiler och eventuella spärrar. Kravet på ett säkert stopp är dock lika viktigt vid alla typer av ingrepp i riskområdet.

En riskbedömning kan verifiera om befintliga skyddsanordningar, till exempel skyddsgrindar och ljusbommar, ger ett säkert stopp eller om utrustningen måste stängas av på annat sätt vid kortvariga ingrepp i riskområdet.

Fråga 8: Görs fortlöppande tillsyn och periodiskt underhåll av nyckelbrytare på förreglade grindar?

Det har inträffat arbetsolyckor och flera tillbud i Sverige vid dörrar som har förreglats med en mekanisk brytare. Felen har inneburit att stoppfunktion uteblivit. Den vanligaste lösningen idag är en brytare med en "nyckel" som monterats på dörrbladet. Denna nyckel har en form som gör att endast den kan aktivera brytaren på dörrkarmen. När dörren öppnas dras kontakterna i brytaren tvångsmässigt isär av att nyckeln dras ur brytaren. I de fall där endast en mekanisk brytare används på en grind innebär felet direkt risk för allvarliga olyckor. Det finns också en stor risk för att operatören inte upptäcker att brytaren har gått sönder eftersom man ofta går in till en farlig maskin för att den har stannat för att rätta till något. Om då stoppfunktionen inte har fungerat och man rättar till en detalj som i sin tur påverkar en givare som ger klarsignal till start av maskin, då är risken för olyckor mycket stor.

Generellt minskas risken för utebliven stoppfunktion genom att använda två brytare, så inkopplade att skyddsfunktionen kvarstår och detekteras vid fel på en brytare eller genom att använda en beröringsfri säkerhetsgivare.

De gjorda erfarenheterna understryker bland annat att det är mycket viktigt att nyckelbrytare underkastas fortlöpande tillsyn och periodiskt underhåll.  

Fråga 9:  Kontrolleras efterlevnaden av givna instruktioner?

Kontroll av att instruktioner följs och att säkerhetssystemen inte kringgås bör göras regelbundet, till exempel vid skyddsronder.