Tunga lyft och påfrestande arbetsställningar

Tunga lyft och påfrestande arbetsställningar är exempel på belastningsergonomiska påfrestningar som systematiskt ska bedömas och förebyggas.

Belastningsbesvär står för nästan två tredjedelar av samtliga anmälda arbetssjukdomar för såväl kvinnor som män. Skador i muskler, senor och leder är en av de vanligaste orsakerna till att människor är sjukskrivna.

Arbetsmiljöverkets mål är att de arbetsrelaterade belastningsbesvären minskar för arbetstagarna. 

Nacke, skuldror och rygg

En tredjedel av belastningssjukdomarna drabbar nacke och skuldror och en femtedel ryggen.
Till det belastningsergonomiska området hör bland annat tunga lyft, ensidigt och upprepade moment i arbetet, samt kombinationen stress och fysisk belastning.

Andelen män som lyfter tungt har ökat enligt den senaste arbetsmiljöundersökningen, medan de tunga lyften har minskat något bland kvinnorna. Värkande leder och muskler beror inte bara på traditionellt kroppsarbete med tunga lyft och påfrestande arbetsställningar, utan orsakas också av ensidigt arbete.

Risken för ensidig belastning finns inom alla arbeten där specialiseringen är stor och några få arbetsmoment upprepas en stor del av arbetspasset.

Stress är en förvärrande faktor

Forskning har visat att fysisk belastning i kombination med stress ökar risken för belastningsbesvär. Psykisk belastning leder till ökad muskelspänning, som ofta stannar kvar även efter arbetet.

Informationsmaterial

Läs mer om risker med förflyttning av patienter. Mycket av den riskbedömning som görs i den här broschyren går även att använda inom omsorgen. ABC för riskbedömning av förflyttningar i vården, ADI 581 (PDF) 

Ämnessida
Ergonomi – med information utifrån gällande regler

Broschyr
ADI 447 - Belastningsskador - Nej tack (PDF) 

Arbetsmiljöverkets regler 
AFS 1998:1 - Belastningsergonomi (PDF) 
AFS 2000:1 - Manuell hantering (PDF)