Rivning saneringsarbete i fuktskadade byggnader

Exempel på tillvägagångssätt vid riskinventering och riskbedömning

Vi tänker oss att denna beskrivning i första hand gäller för byggnadsarbetare där en stor del av arbetsuppgifterna består av rivnings-/saneringsarbete i fuktskadade byggnader.
Arbetsmoment, till exempel 

1. Att ta bort ytlig påväxt av mögelsvamp på befintliga ytor.
2. Ingrepp i vägg, golv och tak, där det finns angripet material
3. Rivning av ventilationssystem
4. Hantering av byggavfall
5. Byggstädning efter ingrepp
 
Riskbedömning (enligt bilaga 1 i AFS 2005:1 om mikrobiologiska arbetsmiljörisker-smitta, toxinpåverkan, överkänslighet)

Riskidentifiering

1. Förekommer förhållanden som gynnar oönskad tillväxt av biologiska agens?
   Vid fuktiga förhållanden finns det alltid aktivitet av mikroorganismer, särskilt om det förekommer lämpligt organiskt material, till exempel visst byggnadsmaterial eller föroreningar.

2. Är det en typ av arbete där ohälsa eller olycksfall som har samband med biologiska agens är vanligt förekommande?
   Ja, det är rimligt att anta vid rivnings-/saneringsarbete i fuktskadade byggnader.

3. Förekommer biologiska agens i stor mängd, hög koncentration och/eller speciella agens?
   Skadans omfattning avgör. Synligt mögel kan vara en varningssignal. Vanligtvis är det snarare en fråga om höga halter än speciella agens.

4. Innebär vissa arbetsmoment större sannolikhet för exponering och/eller speciella risker?
   Ja. Ingrepp vid synlig förekomst av mikroorganismer som till exempel mögelsvamp, rivning och annan manuell hantering av mögelskadat material, som kan orsaka att det dammar. Torrsopning eller tryckluftsspolning vid byggstädning kan orsaka damm eller aerosolspridning.

5. Finns risk för långvarig eller ofta förekommande exponering på arbetsplatsen?
   Ja, i detta exempel förekommer regelbundet arbete med fuktskadat byggmaterial.

6. Förekommer det på arbetsplatsen ohälsa som kan tänkas vara en följd av exponering för biologiska agens?
   Jämför symtom ”sjuka hus” samt akuta problem med influensaliknande symptom av typ ODTS (Organic Dust Toxic Syndrome = Akut Toxisk Alveolit) eller kroniska såsom allergisk alveolit. I vissa fall kan personer utveckla överkänslighet mot speciella agens, vilket kan behöva utredas av företagshälsovården.

7. Kan många personer drabbas?
   Beror på hur arbetet är organiserat. Man kan överväga att utse vissa personer, som har fått särskild utbildning och utprovad personlig skyddsutrustning, att utföra vissa arbetsmoment.

8. Förekommer personalkategorier som behöver tas särskild hänsyn till?
   Tänkbara kategorier: personer som har blivit sensibiliserade, astmatiker och atopiker.

Exponeringens art

1. Infektionsdos, smittvägar, sjukdomens allvarlighet, möjlighet till behandling etc
   Gäller smittämnen. Vissa mögelsvampar, till exempel Aspergillus fumigatus, kan orsaka infektioner hos personer med nedsatt immunförsvar. Behandlas i särskild ordning om aktuellt.

2. Kunskap om sjukdomar som kan orsakas av förekommande biologiska agens, inklusive framkallande av överkänslighet och toxiska effekter
   Allergisk alveolit med nedsatt lungfunktion kan drabba den som under en längre tid har inandats mögelsporer. Sjukdomen har fått flera namn beroende på exponeringskällan: lantbrukslunga, justerverkssjuka, fliseldersjuka, trämögelsjuka med flera.
   ”Akut Toxisk Alveolit”: En toxisk reaktion med feber och frossa, muskel- och ledsmärtor samt allmänna influensaliknande symptom efter inandning av damm med högt innehåll av svampsporer, bakterier och endotoxiner. Allergisk astma och rhinit.

3. Förekommande biologiska ämnens motståndskraft mot uttorkning, värme, desinfektionsmedel etc.
   Mögelsvampsporer är relativt motståndskraftiga mot värme och desinfektionsmedel. Boracol är ett exempel på ett kemiskt medel som används vid sanering av mögelsvamp på ytor. Har även en viss långtidsverkande effekt. Det är viktigt att komma ihåg att även avdödade sporer kan ge överkänslighetsreaktioner. Mögelporer kan överleva i torrt tillstånd mycket länge och kan börja växa när det blir tillräckligt fuktigt. Flyktiga organiska föreningar, så kallad MVOC, bildas bara när mögelsvamparna växer.

4. Information om arbetsskador som kan sättas i samband med förekommade biologiska agens.
   Informationssystemet om arbetsskador kan eventuellt ge information, men rapporteringen och kodningen kan vara bristfällig. Det kan också finnas information om eventuella arbetsskador på den aktuella arbetsplatsen. Sökning i vetenskapliga publikationer kan också ge viss information.

Mätning/bestämning genom provtagning och analys

 
Om det behövs och är tekniskt möjligt skall mätning av biologiska ämnen göras för att fastställa arten och graden av exponering.
Vid denna typ av arbete är det knappast befogat med mätningar. Skyddsåtgärder sätts in i förebyggande syfte. Det är viktigt att tänka på om det behövs några åtgärder för att skydda andra, till exempel förhindra spridning genom avskärmning och/eller ventilationstekniska åtgärder. Luftföroreningar kan också spridas via ventilationssystemet till andra delar av byggnaden.