Oönskade händelser och mikrobiologiska arbetsmiljörisker

(Utgår från AFS 2005:1, Mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet)
På alla arbetsplatser och i alla företag måste man ha en beredskap för hur man ska hantera oväntade mikrobiologiska arbetsmiljörisker. Mer om vilka problem som kan uppstå på olika arbetsplatser finns att läsa här.

Det kan bland annat röra sig om utbrott av smittsamma sjukdomar, men också om andra följder av mikrobiologiska faktorer, till exempel gasbildning eller syrebrist i samband med förruttnelse i slutna utrymmen. I AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet, kallas sådana risker för oönskade händelser – alla händelser som lett till eller skulle kunna ha lett till ohälsa eller olycksfall pga. biologiskt agens (till exempel bakterier, virus, mögel, endotoxin).

Vad kan en oönskad händelse vara?

Oönskade händelser kan vara sådana som främst berör den egna arbetsplatsen, men det kan också vara sådana som har mer vittgående konsekvenser. Ibland kan man vid en lokal händelse behöva hjälp från andra, till exempel räddningstjänst eller sjukvårdspersonal, som i sin tur kan behöva förbereda sig. Därför ska det då finnas en särskild beredskapsplan (se nedan) även om det alltid ska finnas en beredskap på alla arbetsplatser.

Börja förebyggandet med en riskbedömning

I alla slags verksamheter kan det förekomma mikrobiologiska arbetsmiljörisker. Därför måste man först göra en riskbedömning enligt 4 § och bilaga 1 i AFS 2005:1. Den riskbedömningen kan sedan ligga till grund för vilka åtgärder som behövs för att förebygga mikrobiologiska arbetsmiljörisker. Planeringen för att begränsa riskerna görs i en viss ordning, den så kallade ”åtgärdstrappan” enligt 6 §.

I 14 och 15 §§ finns krav på information och instruktioner. I vissa fall måste instruktionerna vara skriftliga. Exempel på när det kan behövas skriftliga instruktioner är vid användning av smittämnen, när det finns en risk för olyckor (till exempel utveckling av farliga gaser i slutna utrymmen), vid hantering av prov från djur och människor och annan verksamhet med smittrisk eller mögelsanering. Instruktionerna ska alltid innehålla de åtgärder som ska genomföras vid oönskade händelser. Det finns också krav på att informera andra än de egna arbetstagarna om mikrobiologiska arbetsmiljörisker.

I 16 § finns krav på att arbetstagare ska rapportera till arbetsledningen både oönskade händelser och ohälsa som kan ha samband med de biologiska agens som förekommer på arbetsplatsen. Där finns också krav på att arbetsgivaren ska ha rutiner för sådan rapportering och för dokumentationen, åtgärder för att begränsa följderna vid oönskade händelser, utreda orsakerna i samverkan med de berörda och undvika upprepning av specifika oönskade händelser.

Åtgärder vid oönskade händelser ska övas regelbundet. Övningarna ska varieras utifrån tänkbara händelser. Det är krav på att åtgärder vid oönskade händelser ska finnas med i de skriftliga hanterings- och skyddsinstruktionerna, men eftersom dessa händelser inte är en del av den vardagliga rutinen är det särskilt viktigt att öva utifrån tänkbara händelser. Det visar om instruktionerna fungerar i praktiken och att alla känner till vad de ska göra. Om övningen visar att instruktionerna är otydliga eller inte ändamålsenliga behöver de uppdateras.

En särskild beredskapsplan (se nedan) ska finnas för åtgärder vid händelser som kan medföra att smittämnen i riskklasserna 3 eller 4 orsakar allvarlig eller omfattande skada . Alla berörda ska informeras och åtgärder enligt planen ska övas minst årligen. Vid tillståndspliktig verksamhet ska uppgifter om beredskapsplanen lämnas i ansökan till Arbetsmiljöverket.

Allvarliga oönskade händelser – smitta

Olika tänkbara händelser

Riskbedömning

Vilka oönskade händelser med allvarliga smittrisker, som kan tänkas inträffa kan vara olika inom olika områden eller branscher, till exempel inom fjäderfäuppfödning, sjukvård/veterinärvård, räddningstjänst, post, tull etc. Därför är det viktigt att varje arbetsgivare gör sin egen riskbedömning utifrån tänkbara scenarier och tillgänglig kunskap.
En utgångspunkt skall vara 4 § och bilaga 1 i AFS 2005:1. Hur denna genomgång görs, i vilken ordning man ställer frågorna etc. behöver anpassas till de egna förutsättningarna, den typ av verksamhet det är fråga om och vilka händelser som kan vara aktuella (till exempel en influensapandemi, ett brev med pulver som kan vara mjältbrandssporer eller en explosion i ett säkerhetslaboratorium).

Särskild beredskapsplan

I verksamheter där det kan tänkas inträffa oönskade händelser av sådant slag att smittämnen i riskklass 3 eller 4 kan orsaka allvarlig eller omfattande skada, måste det finnas en beredskapsplan enligt 16 §. Om man har tänkt igenom vilka oönskade händelser som kan inträffa i den egna verksamheten, har en beredskap för vad man ska göra och har etablerat kontakter med andra berörda, är man också bättre förberedd om det inträffar händelser som man inte har förutsett.

Den planering av riskbegränsande åtgärder som man ska göra för sin verksamhet enligt § 6 är kanske inte relevant i den akuta situationen, utan där får man utgå från vad som behöver göras för att begränsa skadan just då. Det är därför det behövs särskilda instruktioner för detta. Det är också nödvändigt att öva olika slags händelser för att upprätthålla kunskapen och för att se till att det fungerar i praktiken.

Där sådana allvarliga händelser som kräver beredskapsplan kan inträffa måste alla berörda informeras om planen. Åtgärder enligt beredskapsplanen, inklusive utrymningsplan i förekommande fall, övas tillsammans med bland annat räddningstjänsten.