Riskbedömning och produktval

Anledningen till att man ska göra en riskbedömning är först och främst att man ska få underlag till beslut om vilka åtgärder som behöver vidtas för att man ska få en säker arbetsmiljö. På köpet får man ett ökat riskmedvetande för dem som deltar i processen.

Dokumentationen syftar främst till att lyfta fram skyldigheten att fatta beslut om skyddsåtgärder och till att göra besluten tydliga. Dokumentationen är ett utmärkt underlag när man informerar de berörda om riskerna i arbetet.

Vid riskbedömningen ska man utgå från (4 § AFS 2000:04):

• De farliga egenskaperna hos ämnet. 
• Information på varuinformationsbladet (säkerhetsdatabladet), dvs. information om farliga egenskaper och skyddsåtgärder som leverantören av en farlig kemisk produkt är skyldig att lämna. 
• Hanteringssätt, arbetsutrustning, mängd farligt kemiskt ämne, skyddsåtgärder, temperatur och övriga förutsättningar i verksamheten som kan inverka. 
• Den exponering som kan bedömas bli följden av hanteringen. 
• Erfarenheter från ohälsa, olycksfall och tillbud i verksamheten.

Med riskbedömningen som grund ska arbetsgivaren fatta beslut om (5 § AFS 2000:4):

• vilken produkt som ska väljas för hanteringen 
• arbetsmetod 
• arbetsutrustning 
• plats för hanteringen 
• vilka skyddsåtgärder som ska vidtas 
• vilka instruktioner som ska ges till arbetstagarna 
• vilken olycksberedskap och vilka rutiner för första hjälpen man ska ha.    

Produktval

Produktvalet innebär i princip att man gör riskbedömningar för de olika alternativ man har. Vid produktvalet skall man beakta samtliga risker för ohälsa och olycksfall som kan komma till uttryck vid hanteringen, dvs. inte endast de kemiska riskerna. Utbyte av en produkt kan medföra att man använder en annan arbetsmetod. 

På en tillfällig arbetsplats inomhus eller i ett slutet utrymme ska produkter fria från organiska lösningsmedel eller vattenburna produkter användas om inte andra produkter krävs av tekniska eller kulturhistoriska skäl. (5 § AFS 2005:17).

Olycksfallsriskerna i olika arbetsmetoder kan variera. De kan vara större om man väljer att maskinellt slipa en yta i stället för att använda ett kemiskt medel. Risk för hörselskada är en annan viktig faktor som man bör väga in om valet står mellan metoder där bullernivån är olika. 

Riskreducerande åtgärder (10 § AFS 2000:4)

I första hand ska man försöka reducera riskerna genom produktvalet och genom att välja en arbetsmetod som är säker i sig själv.

Riskerna i en arbetsmetod kan också minskas genom att den utrustning man använder har en bra utformning, till exempel är gnistskyddad eller minskar risken för stänk. Utrustningen måste också underhållas väl.

Behöver man skyddsåtgärder för att minska risken till en godtagbar nivå ska man i första hand välja skyddsåtgärder vid riskkällan. Det kan vara processventilation, stänkskydd med mera.

Går inte risken att reducera tillräckligt med dessa åtgärder är det nödvändigt att göra arbetet vid en tid eller plats där endast den personal som behövs är närvarande. Denna personal skall vara skyddad med sådan personlig skyddsutrustning som gör att de inte skadas. 

Dokumentation av riskbedömningen (6 § 2000:4)

Resultatet av riskbedömningen och besluten om skyddsåtgärder ska skrivas ner eller dokumenteras på annat sätt. Berörda arbetstagare skall hållas informerade om och ha tillgång till dokumentationen. 

Arbetsgång vid riskbedömning av en aktivitet

Börja med översiktliga bedömningar för de olika avdelningarna som identifierar för vilka aktiviteter man behöver göra mer detaljerade bedömningar.

I en verksamhet med små och få kemiska arbetsmiljörisker som är lätta att bedöma kan ofta inventering och riskvärdering göras rum för rum vid en skyddsrond och samtidigt dokumenteras i skyddsrondsprotokollet. 
Nedanstående arbetsgång kan passa i många andra fall. Dokumentation krävs, därför är de lämpligt att man för varje punkt skriver ner det man kommit fram till.

1) Bestäm vad som ingår i bedömningen. Ingår till exempel förberedelsearbetet?

2) Vad innebär aktiviteten? Vilka ämnen används och hur används de? Förhållanden under användningen?

3) Vilka farliga egenskaper har ämnena som hanteras? 
    Dela in i :
  - hälsofarlighet vid inandning
  - hälsofarlighet vid hudkontakt
  - hälsofarlighet vid förtäring
  - brandfarlighet
  - speciella risker såsom farliga reaktioner med andra ämnen.

4) Var och när i aktiviteten kan ämnena medföra risker?
  - bildas ångor eller damm
  - förekommer hudkontakt
  - kan gnistor bildas

5) Vad kan hända om något går fel, till exempel strömavbrott eller läckage? Utgå från de egenskaper som kan medföra akuta risker, till exempel brand, brännskada eller medvetslöshet.

6) Behövs skyddsåtgärder? (= Riskvärdering)
  - är exponeringen minimerad tillräckligt i förhållande till hälsofaran
  - är risken för brand eller explosion förebyggd
  - vilka felhändelser behöver man gardera sig mot

7) Ta beslut om arbetsmetod, utrustning, plats, skyddsåtgärder, instruktioner, beredskap och information.

8) Dokumentationen ska dateras och undertecknas av arbetsgivaren och ha uppgift om vilka som deltagit i bedömningen. 

• Arbetsgången visas i broschyren Bedöm de kemiska riskerna så här
• Se även Checklista för bedömning av kemiska arbetsmiljörisker