Startsida » Temasidor » Hygieniska gränsvärden

Reproduktionsstörande ämnen

Skadliga effekter på mannens och kvinnans fortplantningsförmåga samt på fostret kallas reproduktionsstörningar. Kemiska ämnen kan ge reproduktionsstörande effekter på flera sätt, till exempel genom effekter på mannens eller kvinnans könsceller eller genom direkt effekt på fostret via den gravida kvinnan.

Skador på könscellerna kan bestå av förändringar i cellens arvsmassa, vilka orsakas av mutagena ämnen. Påverkan på fostret kan orsakas av både mutagena ämnen och direkt fosterskadande ämnen, som påverkar fostret utan att arvsmassan skadas, teratogener.

Vissa ämnen är direkt reproduktionsstörande genom att de kraftigt reducerar antalet sädesceller hos mannen. Det kan innebära minskad fertilitet och i allvarliga fall sterilitet.

En fosterskada kan leda till olika effekter som missfall, missbildning eller andra utvecklingsrubbningar eller sjukdom, till exempel barncancer.

Det är svårt att studera sambanden mellan fosterskador och arbetsrelaterad exponering för kemiska ämnen. Exponeringsförhållandena är ofta oklara och uppgifter om till exempel missfall som inträffar tidigt under graviditeten är mycket osäkra. Dessutom kan ett reproduktionsstörande ämne ge upphov till olika effekter, beroende på när exponeringen äger rum. Vissa cancerframkallande ämnen kan vara reproduktionsstörande.

Anestesigaser och organiska lösningsmedel har satts i samband med fosterskada eller andra reproduktionsstörningar till följd av exponering i arbetslivet. Bly har en säkerställd fosterskadande effekt. Det har medfört, enligt föreskrifterna om bly, att kvinnor, som i sitt arbete exponeras för bly inte får sysselsättas i blyarbeten under graviditet och amning. Fostret är känsligast för påverkan av kemiska ämnen i början av graviditeten, då den kanske ännu inte är konstaterad. När det gäller bly är fostret känsligare än modern. Därför gäller generellt för kvinnor under 50 år lägre biologiska gränsvärden vid blyarbete.

Det finns särskilda föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare. Se AFS 2007:05

Ämnen som har klassificerats som reproduktionsstörande är utmärkta med R. De är förtecknade i bilaga 3, grupp E. Se sid 67 i AFS 2005:17

Kontaktperson: Marianne Walding

Temasida

Graviditet och arbetsmiljö
För den som är gravid, ska en individuell bedömning av arbetsmiljön göras. Arbetsgivaren har ansvar för att en riskbedömning av arbetsmiljön utförs, om det på arbetsplatsen finns några av de kända eller misstänkta riskfaktorer som anges i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Läs mer om graviditet och arbetsmiljö

Se även:
Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar

Föreskrifterna gäller all verksamhet där luftföroreningar i form av damm, rök, dimma, gas, eller ånga kan antas förekomma. Gäller även i verksamhet där något av de ämnen som anges i 21-26 §§ förekommer i annan form än som luftföroreningar. Föreskrifterna gäller inte för mikrobiologiska luftföroreningar.

Ändringen gäller III. Vägledande EG-gränsvärden.
För ämnen...

Se AFS 2005:17

Se även:
Gravida och ammande arbetstagare

Äldre föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare (AFS 1994:32) har omarbetats. Det rör sig om smärre ändringar av reglerna. De allmänna råden har uppdaterats och är betydligt fylligare.

Hänsyn har tagits till EU-kommissionens vägledningsdokument. Förbudet för gravida och ammande arbetstagare att arbeta med bly har överförts från föreskrifterna om bly.

Se AFS 2007:05