Effekter av arbetstid och tungt arbete

Samverkande effekter

Vid samtidig exponering för olika luftföroreningar uppkommer ofta samverkande effekter. Denna samverkan kan vara av olika karaktär. En samverkan, som ger additiv effekt får man om luftföroreningarnas verkan är likartad. Då bedöms den totala effekten vara lika med summan av effekterna av de enskilda ämnena. Ibland kan dock effekten av en samtidig exponering för olika ämnen bli betydligt större än summan av effekterna för de enskilda ämnena. Ämnena förstärker då varandras effekter, synergistisk effekt.

Exempel på en additiv effekt är de organiska lösningsmedlens allmänna påverkan på centrala nervsystemet, narkotisk, rusgivande eller bedövande effekt. Hygieniska gränsvärden för en del lösningsmedel, till exempel bensen, är emellertid fastställda med hänsyn till andra effekter än påverkan på det centrala nervsystemet. Halterna av dessa ämnen bedöms separat, även om de i mindre utsträckning kan bidra till den allmänna lösningsmedelseffekten.

Lång arbetsdag

Arbete under längre tid än den normala referenstiden 8 timmar/dag, 40 timmar/vecka, är vanligare nu än tidigare. Användningen/tillämpningen av ett gränsvärde vid arbete under exempelvis ett skift på 12 timmar kan kräva en särskild bedömning för att säkerställa samma skydd som vid 8 timmars exponering.

Ett ämnes effekter över tid är beroende av flera faktorer, till exempel om effekten är snabb eller långsam, lokal eller systemisk, om ämnets kinetik medför ackumulering i kroppen eller snabb utsöndring. För att kunna bedöma riskerna med exponering under längre tidsperioder behöver man ingående kunskap om ämnet i fråga.

Saknas tillräcklig kunskap för bedömning enligt ovan kan man använda en schablonmetod. Metoden innebär att gränsvärdet reduceras proportionellt genom att man multiplicerar med en faktor 8/X där X är arbetstidens längd. I exemplet med 12 timmar ska man multiplicera gränsvärdet med 8/12.

Arbetstyngd

Upptaget av luftföroreningar i kroppen genom inandning kan ofta påverkas av arbetstyngden. Ett tungt arbete ökar lungventilationen. Det är då risk för att arbetstagaren i vissa fall kan få ett större upptag av luftföroreningar än vid lätt arbete. Gränsvärdena är tänkta att ange en exponeringsnivå som vid medeltungt arbete normalt inte leder till ohälsa. Vid tyngre arbete med ökad lungventilation är det viktigt att ytterligare begränsa halten luftförorening. Här nedan anges lungventilationen vid olika arbetstyngd.