Verksamhetsbegreppet

En GMM-användning ingår alltid i en verksamhet, som utgör både en fysisk och organisatorisk hemvist, som behöver kunna identifieras och beskrivas av olika skäl. Det är till exempel viktigt att lokalerna "anläggningen" är lämpligt utformad och utrustad för de användningar som förekommer i verksamheten. Olika typer av verksamhet kräver olika slag av anläggningar och skyddsåtgärder i övrigt. Det är också viktigt att veta vem som leder verksamheten. Därmed kan ansvaret för egenkontrollen fördelas från verksamhetsutövaren, utan att det råder tveksamhet om vem som fått det organisatoriska ansvaret för egenkontrollen inom den verksamheten.

Innan en verksamhet påbörjas måste den anmälas eller få tillstånd, beroende på vilken kategori den tillhör (se avsnitt 7). Genom de uppgifter som lämnas till Arbetsmiljöverket vid detta tillfälle beskrivs verksamheten. Det är en förutsättning att man känner till avgränsningen för en verksamhet för att kunna identifiera vad som anmälts eller fått tillstånd, så att man inte behöver upprepa de uppgifter som redan lämnats för verksamheten, när man skall anmäla eller söka tillstånd för nya användningar inom denna verksamhet.  

En verksamhet : 

• bedrivs i en anläggning som är fysiskt avgränsad på en viss adress,
• är av en viss typ (t.ex. laboratorieverksamhet eller djurverksamhet) och 
• har en viss skyddsnivå (1,2, 3 eller 4)  

Ett par exempel på olika verksamheter

Undervisning betraktas som egen verksamhet om den sker utanför den ordinarie laboratorieverksamheten vid en universitetsinstitution det vill säga om man har ren undervisningsverksamhet med elever. Om man till exempel har doktorander, praktikanter eller andra som deltar i den ordinarie laboratorieverksamheten skall man i riskbedömningar ta hänsyn till att de eventuellt har mindre erfarenhet och kunskaper, men verksamheten räknas fortfarande som samma laboratorieverksamhet. 

Om t.ex. växtvävnader inne på ett laboratorium infekteras med agrobakterier räknas detta som ren laboratorieverksamhet med GMM. De genmodifierade växtcellerna räknas som GMM så länge de inte börjar differentieras, så att de kan betraktas som högre organismer. Om GMM, till exempel genmodifierade agrobakterier, används på växter i växthus är det en egen GMM-verksamhet till skillnad från laboratorieverksamheten. Om å andra sidan växter har modifierats med hjälp av en GMM men odlas i ett växthus, sedan det säkerställs att det inte finns några GMM kvar i de genmodifierade växterna, är det GMO-verksamhet med växter, som hör till Jordbruksverkets tillsynsområde. Se www.gmo.nu för mer information om andra verksamheter med GMO.  

Det är ny verksamhet om man bedrivit laboratorieverksamhet med en GMM och sedan använder den till exempel för att infektera djur eller i storskalig verksamhet. Om laboratorieverksamheten flyttas till nya lokaler (ny anläggning) behövs också nytt tillstånd eller anmälan.