Sammanfattning

1.1 Innesluten användning av GMM

Innebörden av begreppen "innesluten användning" och "genetiskt modifierade mikroorganismer" (GMM) beskrivs i avsnitt 2. Där finns också en orientering om de regler som gäller detta område. Närmare förklaringar av vad reglerna innebär för den som använder GMM finns i de följande avsnitten. I det här avsnittet ges en sammanfattning. 
GMM får inte släppas ut i miljön utan tillstånd. Finns inte ett sådant tillstånd måste specifika inneslutningsåtgärder (skyddsåtgärder) tillämpas för att begränsa organismernas kontakt med allmänheten och miljön. Det är inte rimligt eller nödvändigt att maximala skyddsåtgärder tillämpas för alla inneslutna användningar av GMM. Varje GMM-användning måste därför riskbedömas för sig, för att avgöra vilka skyddsåtgärder som behövs för att förhindra skador på hälsa och miljö.

1.2 Riskbedömning av användning

Enligt 8 § 13 kap. miljöbalken måste en utredning alltid föregå innesluten användning av GMM. Utredningen skall ligga till grund för bedömning av vilka hälso- och miljöskador som organismen kan orsaka. "Riskbedömning" används i denna vägledning som beteckning för utredningen och den bedömning som skall göras med utredningen som grund.

Tillvägagångssättet för riskbedömning finns beskrivet i bilaga 1 i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2000:5) om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer. I råden till bilaga 1, AFS 2000:5 och i avsnitt 3 av denna vägledning finns ytterligare vägledning för riskbedömning. 

En användning omfattar inte bara GMM utan också hur den används. Vad som skiljer en GMM från en annan och hur olika användningssätt kan påverka riskbedömningen utvecklas vidare i avsnitt 3.2.

1.3 Skyddsåtgärder och skyddsnivå för den inneslutna användningen 

Med riskbedömningen som grund bestäms vilka skyddsåtgärder som behövs. I bilaga 3, AFS 2000:5 ges exempel på skyddsåtgärder på fyra skyddsnivåer i tabeller för olika typer av verksamheter. Skyddsnivån avgörs genom att jämföra de skyddsåtgärder som man bestämt för användningen med de som krävs på de olika skyddsnivåerna. Se vidare avsnitt 4.

1.4 Verksamhet, ett administrativt begrepp

En användning ingår alltid i en verksamhet, som i detta sammanhang är ett administrativt begrepp. En verksamhet tillhör en organisatorisk enhet, bedrivs i en avgränsad anläggning på en enda skyddsnivå och är av en viss typ (till exempel laboratorieverksamhet eller storskalig verksamhet). Det kan förekomma ett antal verksamheter under en och samma persons ledning på till exempel en universitetsinstitution. Om uppgifter har lämnats om en verksamhet tidigare kan anmälningar av nya användningar i denna verksamhet göras enklare. Se vidare avsnitt 6.

1.5 Klassificering i en av de administrativa kategorierna F, L eller R-verksamhet

När skyddsnivån bestämts för användningen kan man avgöra vilken verksamhetskategori den tillhör enligt kriterierna i bilaga 2, AFS 2000:5. Verksamhetskategorin anger vilket administrativt förfarande som skall tillämpas:

1.6 Anmälan och tillståndsansökan 

Vilka uppgifter som skall lämnas i samband med anmälan eller tillståndsansökan framgår av bilagorna 4-6, AFS 2000:5. Arbetsmiljöverket har tagit fram blanketter för att underlätta struktureringen av uppgifterna för riskbedömning, skyddsåtgärder, anmälan och tillståndsansökan för verksamheter och användningar. Se vidare avsnitt 7. 

1.7 Fortsatt innesluten användning av GMM

Den som bedriver verksamhet(er) med innesluten användning av GMM måste kontinuerligt och systematiskt övervaka att regler i miljöbalken och under den (bl.a. AFS 2000:5) samt regler under Arbetsmiljölagen följs, så att användningen inte skadar hälsa eller miljö. Se vidare avsnitt 5 och avsnitt 8.