• Stressat datorarbete/Effekter av stress
• Begränsad arbetstid
• Vad säger lagen?

Arbetar man ständigt eller alltför ofta i en arbetssituation med brister i de organisatoriska och psykosociala arbetsförhållandena som beskrivits i andra kapitel på dessa webbsidor så finns risk att detta kan leda till stresskänslor, olika former av besvär eller ohälsa. Känslor av tidspress, stress, utmattning, ledsenhet eller otillräcklighet förekommer. Ibland kan det övergå till ilska, oro, ångest eller förstämning med inslag av depression.

Vid tidspress är det lätt hänt att man kan få svårigheter med nedvarvning, återhämtning, vila och sömn. Många har svårt att koppla av eftersom man inte kan släppa tankarna på arbetet eller annat som engagerar eller oroar.

Man hinner inte med eller prioriterar bort aktiviteter som vanligtvis är en bra återkoppling. Man orkar inte göra sådant som kräver koncentration eller aktivitet utan somnar kanske in med TVs underhållningsprogram.

Motion och annan kroppslig aktivitet hamnar också lätt på undantag, vilket är extra olyckligt. Datorarbete är ofta ett mycket stillasittande arbete som av hälsoskäl borde kompenseras med extra mycket kroppslig aktivitet på fritiden (om det inte kan arrangeras under arbetstid). Regelbunden kroppsaktivitet kan också vara ett sätt att minska känsligheten för stress och de negativa effekterna av stress.

Tidspress, långa arbetstider och kvälls- eller nattarbete kan också medföra olämpliga mattider och sämre kosthållning.

Effekter av stress

Olika kroppsliga reaktioner kan uppstå vid stress, till exempel spänningar i nacke/skuldror, huvudvärk, magbesvär och hjärtklappning. Sådana besvär är övergående om stressen är kortvarig.

Om stressen kvarstår länge finns en ökad risk för mer bestående och allvarliga hälsoproblem, till exempel diabetes, högt blodtryck och andra hjärtkärlsjukdomar.

Sömnproblem är vanliga vid stresstillstånd. Man kan ha svårt att koppla av och somna på kvällen. Tankar på olösta problem på arbetet eller i livet i övrigt håller en vaken. Sömnen kan bli ytligare och med korta uppvaknanden (vilket man oftast inte kommer ihåg på morgonen). Andra vaknar tidigt på morgonen utan att vara utsövda. Sömnen blir för kort och av dålig kvalitet vilket leder till trötthet. Man orkar sämre att ta tag i arbetets och det övriga livets krav och slitigheter. Det är lätt att hamna i en ond spiral där stress föder dålig sömn som föder mer stress.

På liknande sätt kan kroppsliga obehag, till exempel smärtor, störa sömnen. En av de vanligaste komplikationerna till kroppsliga besvär bland datoranvändare är störd sömn. I en del studier, bland annat från Arbetslivsinstitutet, har cirka 20-30 % av yrkesmässiga datoranvändare rapporterat störd sömn.

Sömnsvårigheter och bristande sömn är en vanlig komplikation även till udda arbetstider, speciellt vid nattarbete.

Under sömnen utsöndras tillväxthormon. Tillväxthormon stimulerar kroppens uppbyggande och läkande processer. Sannolikt uppkommer under det dagliga slitet mer eller mindre omärkliga skador på olika vävnader. Detta kan antas ske speciellt vid stress, eftersom stresshormoner i viss mån har ”nedbrytande” effekter på vävnader i kroppen. Om det dagliga livets återkommande skador inte hinner repareras under dygnet kan man hypotetiskt anta att risken för olika besvär och sjukdomstillstånd ökar.

Störd sömn kan vara en allvarlig larmsignal att man inte kan bemästra de problem man är inne i. Om sömnstörningen är långvarig, och om man inte ser en sannolik snar lösning, bör man söka sakkunnig hjälp, till exempel på vårdcentral eller företagshälsovården.

Den som drabbas av stressbesvär kan knappast förväntas vara optimalt produktiv i längden. Stress, utmattning, värk, nedstämdhet eller direkt sjukdom ger varken god kvantitet eller kvalitet i arbetet. Många hamnar dessutom i sjukskrivning som kan bli långvarig och i värsta fall leda till förtidspension.