Datorarbete innebär vanligtvis ett långvarigt stillasittande och brist på nödvändig kroppslig aktivitet. Av ett åttatimmars arbetspass sitter många sex-sju timmar, varav de flesta av dem vid datorn. I många datorintensiva yrken finns få andra arbetsuppgifter som bryter detta långvariga stillasittande.

Långvarigt kroppslig inaktivitet såsom vid ett stillasittande liv kan av flera skäl i längden medföra olika problem med hälsan och välbefinnandet. Man kan dela upp dessa i huvudsakligen tre grupper:

1. Effekter på rörelseorganen
   svaga muskler, skört skelett, dålig rörlighet, koordination och balans

2. Effekter på ämnesomsättningen och hjärtkärlsystemet
   övervikt, diabetes, högt blodtryck, förhöjda blodfetter, hjärtkärlsjukdomar

3. Övriga effekter
   förstoppning/tarmfickor, cancer, bristande välbefinnande, ökad stresskänslighet

Många av effekterna av långvarig kroppslig inaktivitet tillhör de så kallade folksjukdomarna, det vill säga de är vanliga i stora delar av befolkningen, till exempel besvär från rörelseorganen, övervikt, diabetes, högt blodtryck, hjärtkärlsjukdomar och cancer. De senare är också av medicinskt allvarlig art. Andelen i befolkningen med sådana sjukdomar har ökat under de senaste åren.

Många av hälsoproblemen av kroppslig inaktivitet kan förstärkas av samtidig långvarig stress. Stress ökar risken för till exempel hjärtkärlsjukdomar, diabetes, värk och smärta.

Tecknen på ohälsa kan förväntas dyka upp senare i livet efter mångårigt stillasittande. Alla drabbas inte, som tur är. Det är omöjligt att peka ut vem som kommer att drabbas och av vad. Besvär från till exempel rygg , nacke och skuldror kan däremot komma betydligt snabbare. Ibland redan efter några veckor/månader om även andra ogynnsamma förhållanden råder, till exempel olämpliga arbetsställningar till följd av illa anpassade möbler.

Andra förhållanden kan också öka eller minska risken. Rökning till exempel, ökar risken för skeletturkalkning och hjärt-kärlsjukdomar. Olämpliga kostvanor kan ytterligare öka risken för övervikt, förhöjda blodfetter och diabetes. Fysisk aktivitet, till exempel motionspass på arbetet eller under fritiden, kan å andra sidan minska risken för de flesta ovanstående ohälsofenomen och öka individens stresstålighet och välbefinnande.

Datoranvändningen startar i unga år. Många barn och ungdomar tillbringar många av dygnets timmar sittande i skolan och hemma framför dator eller TV. Många har ställt sig frågan om sådan långvarig inaktivitet under uppväxtåren är av särskilt stor risk för senare ohälsa. Det finns ännu inga säkra svar på den frågan. Frågan är om det är klokt att vänta på svaret eller om man behöver vidta åtgärder redan nu.

Det finns ännu idag inga studier som direkt kopplar datorarbete i sig till den ohälsa som beskrivs i detta kapitel. Men man bör kunna tillämpa allmänna kunskaper om sambandet mellan kroppslig inaktivitet och förhöjda risker för ohälsa. Riskerna kan emellertid förebyggas genom kroppslig aktivitet på arbetet och under fritiden.

Läs mer om långvarigt bundet stillasittande