Programvara och gränssnitt

Numera stöter vi på datorer överallt i samhället. De flesta kommer i kontakt med datorer i sitt arbetsliv, och många sitter framför en dator hela eller större delen av arbetsdagen.

Även om datorer kan underlätta och effektivisera både arbete och fritidssysslor har de flesta säkert råkat ut för olika slags problem i samband med datoranvändning. Små problem kan vara irriterande men lätta att åtgärda. Program som på olika sätt fungerar dåligt i arbetslivet kan på sikt leda till stress, belastningsskador och ohälsa hos dem som jobbar med dem. I verksamheter där säkerhet är en viktig faktor, till exempel sjukvård, flyg, kärnkraftverk och processindustri, kan brister i programmens användbarhet i förlängningen leda till olyckor och personskador.

TERMINOLOGI

Användare

Användare är de som verkligen interagerar med ett datorsystem för att genomföra uppgifter i arbetet eller i andra sammanhang.

Användbarhet

Den internationella standarden ISO-9241 definierar användbarhet som den utsträckning i vilken en produkt kan användas av specifika användare för att uppnå specificerade mål på ett effektivt och tillfredsställande sätt i ett specifikt sammanhang. Faktorer som hur nöjd användaren är med systemet, i vilken grad systemet gör det användaren vill att det ska göra, och hur effektivt systemet är, kan användas för att mäta användbarhet.

När man pratar om ett datorprograms användbarhet brukar den kopplas till användargränssnittets utformning, det vill säga den del av programmet som en användare möter. Tyvärr går det sällan att åtgärda användbarhetsproblem genom att bara ”fixa till” gränssnittet. Att bara köpa in ett nytt program löser inte heller problem som är kopplade till hur hela arbetssituationen ser ut.

Olika slags arbete och arbetsmiljöer gör att datorprogram kan vara väldigt olika utformade. Inom administrativt arbete använder många standardprogramvaror för ordbehandling, kalkyl, e-post, Internet osv. En del av dessa program har miljontals användare, ofta över hela världen. Möjligheten för ett företag eller en anställd att påverka programvarans utformning blir naturligtvis minimal, eftersom den behöver vara generell och passa många.

Företag använder också ofta ett affärssystem, det vill säga ett färdigt programpaket för ekonomisk redovisning, kundorderbehandling, fakturahantering, produktionsplanering och personaladministration. Genom att ställa in olika parametrar och genom viss programmering kan man delvis anpassa funktionaliteten i affärssystemet, men det tänkta arbetssättet är svårare att påverka. Mer om hur datorprogram styr hur arbetet utförs och vilka problem det kan medföra.

I vissa verksamheter har man program som har utvecklats speciellt för att passa de arbetsuppgifter man utför. Många myndigheter använder till exempel olika typer av ärendehanteringssystem som är skräddarsydda för den egna verksamheten. Möjligheten att påverka att datorprogrammen blir utformade på ett bra sätt är mycket högre i den situationen. Både beställare av programmen och användare kan bidra med viktig information när ett nytt datorprogram ska utformas. Mer om hur användare kan delta i utveckling av datorsystem i kapitlet Användarcentrerad systemdesign i bilagan Fördjupning – Programvara och gränssnitt (sidan 27).

Det blir allt vanligare att man också använder datorstöd i arbeten där man ofta är på rörlig fot. Miljön där programmet används och de förhållanden man jobbar under kan ställa extra höga krav på användbarhet. Läs mer om vad man behöver tänka på när man beställer en datorlösning som innehåller mobila datorstöd i kapitlet Mobil teknik som stöd för flexibelt arbete i bilagan Fördjupning – Programvara och gränssnitt (sidan 24).

Datorer blir alltmer pålitliga även om virus och skräppost kan ställa till problem. Tyvärr har det tagit längre tid att komma tillrätta med negativa konsekvenser av datorprogram som fungerar dåligt ur användarens synvinkel. Idag vet vi en hel del om stress och belastningsskador som uppstår vid stillasittande arbete och långvarig användning av mus. Hittills har mycket arbete lagts ner på att lindra symptomen snarare än att åtgärda grundläggande problem.

Vad säger lagen?

Arbetsmiljöverkets författningssamling 1998:5 - Arbete vid bildskärm

Programvara och system

"10 § Programvara och system skall vara lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov. Programvara skall vara lätt att använda och vid behov kunna anpassas till användarens kunskaps- eller erfarenhetsnivå. Systemen skall så långt möjligt ge användarna återkoppling ifråga om det utförda arbetet. De skall visa information i ett format och i en takt som är anpassad till användarna.

Vid utformning och val av programvara skall särskild hänsyn tas till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information."
 

Innehållet i fördjupningssidorna om Programvara och gränssnitt

Våra vanligaste datorprogram och gränssnitt som tillhandahålls av de stora programvaruleverantörerna till exempel Microsoft (Office-paketet, Internet Explorer med flera) eller LINUX är vanligtvis välutformade ur användarsynpunkt. Den enskilde användaren eller den som har ansvaret för inköp av datorsystem på företaget och myndigheten kan inte påverka utformningen av sådana standardprogram.

De största bristerna i datorprogrammen finner man däremot hos datorprogram som utformats för speciella ändamål hos olika myndigheter och företag. Det kan röra sig om program för ekonomiredovisning, kundregister, så kallat ärendehanteringssystem hos myndigheter eller datajournaler och andra program inom vårdsektorn. Det kan även röra sig om webbsidor där kunder och klienter skall använda sig av företagets eller myndighetens produkter och tjänster.

Avsnitten som presenteras på fördjupningssidorna handlar därför om viktiga faktorer att tänka på och hur man bör gå till väga när man utformar sådana nya eller förändrar befintliga datorprogram och webbsidor.

Fördjupningssidorna vänder sig främst till dem som är ansvariga och delaktiga i att utveckla nya eller befintliga datorprogram eller webbsidor. Även för användare av sådana program och webbsidor finns viktig information.

 Se fördjupningsbilagan (PDF-fil)

Text: Bengt Sandblad och Eva Olsson.
Bild: Mattis Jansson m.fl.