Arbetsorganisation och psykosociala arbetsförhållanden

Vid organisation av arbete bestämmer man –

• vem som gör vad
• var man arbetar
• hur man arbetar
• när man arbetar
• och tempot i arbetet.

Hur arbetet organiseras påverkar på så sätt hur de fysiska, psykiska och sociala arbetsförhållandena kommer att utforma sig. Detta får i sin tur betydelse för vilka krav som kommer att ställas och vilka möjligheter till att styra och kontrollera det egna arbetet som kommer att ges den som arbetar.

Datorarbetet ställer olika mentala (psykiska) krav. Det kan bland annat röra sig om att veta hur man använder datorn och programvaran, att läsa och förstå informationen på bildskärmen, att göra rätt saker, till exempel öppna rätt dialogruta på skärmen.

Ett bra arbete bör vara varierat med en ”lagom” blandning av höga och låga mentala krav på prestationer, kompetens, skicklighet och tempo. Det vill säga – arbetet behöver vara en blandning av svåra och lätta uppgifter, snabba ibland och långsammare ibland.

Bäst är om arbetet är organiserat så att det är anpassat till den enskilde individens möjligheter och behov samt medger en successiv utveckling av dennes förmågor.

Lagom är bäst

Vad som är ”lagom” varierar mellan individer, och vid olika perioder för en viss individ. Idealiskt skulle vara om varje individ själv kunde reglera och styra vilka krav som behöver uppfyllas från tid till tid. Att kunna styra och påverka sitt arbete och arbetsförhållanden är kanske en av de viktigare faktorerna bakom trivsel och hälsa i arbetet. Det är tyvärr ovanligt att ha det på det sättet, inte bara bland datorarbetare, utan i arbetslivet i sin helhet.

För många är själva datorsystemet (datorn) en källa till osäkerhet. Den som inte begriper sig på hur en dator fungerar kan lätt bli stressad bara av tanken att någonting skulle trassla. Få vet vad man behöver göra för att få det att fungera igen om det uppstår större problem. Ibland kan även små trassligheter totalt omöjliggöra fortsatt arbete. Det kan vara svårt att hitta bland olika kommandon och finesser även när allt fungerar som det ska. Man har med andra ord inte så god kontroll och styrning över sitt viktigaste redskap i arbetet. Jämför denna situation med den kontroll man hade över sina redskap på den tiden när man använde skrivmaskin, papper och penna.

Många typer av datorarbete består av ganska enkla och monotona arbetsuppgifter som upprepas. Man är bunden till sin datorarbetsplats under större delen av arbetsdagen. Ofta är det även ett högt tempo. Det föreligger ofta små möjligheter att själv styra och påverka hur och när man arbetar. Det finns då små möjligheter att utvecklas och få nya arbetsuppgifter. Denna typ av arbetsorganisation kan man finna vid till exempel vid kundtjänstarbete eller inom handeln. Arbetslivsforskare har varnat och hänvisar till den stora mängd av välkänd kunskap om risker för hälsa och välbefinnande vid sådana förhållanden.

Samhörighet i en väl fungerande arbetsgrupp där alla drar mot samma mål är andra viktiga ingredienser för ett hållbart datorarbete.

Varje medarbetare behöver kunna känna sig delaktig i organisationens verksamhet och känna att deras synpunkter är efterfrågade och att de kan påverka när man behöver och vill det.

Det behöver också finnas utrymme och förståelse för personliga behov och att man ibland kan fungera sämre. Exempel på detta är egen sjukdom eller andra omständigheter utanför arbetet, som när barn behöver hämtas från dagis eller är sjuka. Här är stöd och förståelse från arbetsledningen speciellt viktigt.

Att ha en god och otvungen stämning på arbetsplatsen är fördelaktigt. "Hur ofta skrattar vi på vårt arbete?", borde man fråga sig. Informella möten, till exempel kafferaster, bör vara dagliga. Att man regelmässigt tar med sig kaffekoppen till datorn kan vara en varningssignal, om att arbetet är för stressat, att man inte prioriterar samvaron i gruppen eller att man inte trivs med varandra.

På liknande sätt har det stor betydelse hur företagets marknadsmässiga och ekonomiska situation ser ut samt dess lönesystem. Ett lönesystem baserat på prestationer kan lätt leda till ett högt uppskruvat arbetstempo och stress.