Några begrepp

Krav i arbetet behöver inte innebära en psykisk påfrestning med risk för ohälsa. Risken för ohälsa uppstår när kraven blir övermäktiga och när arbetstagaren saknar eget inflytande över arbetssituationen, stöd från omgivningen eller möjligheter till återhämtning. Risk för ohälsa kan även uppstå när arbetstagarens kunskaper och erfarenheter inte räcker till för uppgiften. 

Arbetets innehåll och organisation har betydelse för vilka psykiska påfrestningar som arbetstagarna kan utsättas för. Genom att anpassa krav och förväntningar till individens förutsättningar kan man undvika och mildra psykiska påfrestningar som kan leda till ohälsa eller olycksfall. Det är nödvändigt att ta hänsyn till detta redan när man planerar hur bland annat teknik, utrustning och lokaler ska användas och hur arbetet ska organiseras.

Belastning, både psykisk och fysisk, syftar på de faktorer i arbetsmiljön som påverkar individen, till exempel arbetsmängd, arbetsinnehåll, otydliga förväntningar på arbetsinsats etc. 

Psykisk påfrestning är det som belastningen skapar psykiskt hos individen. Denna påfrestning kan leda till ohälsa och sjukdom.

Stress är den fysiologiska reaktion som uppstår i kroppen när människan utsätts för krav och förväntningar. När krav och förväntningar inte stämmer överens med individens förutsättningar kan detta leda till ohälsa.

Ohälsa är enligt medicinska, objektiva kriterier en sjukdom eller en kroppslig eller psykisk funktionsnedsättning som inte är sjukdom i objektiv mening. Exempel på det senare är olika former av stressreaktioner och belastningsbesvär.