Arbetsmiljöverket överväger förbud mot manuell kvistning på hög höjd

Röjning (högkvistning) i ledningsgator är arbeten som medför mycket stora risker för belastningsskador. Arbete med armarna lyfta över skuldrorna ska ligga på mycket korta belastningstider för att inte skador i muskler och leder ska uppstå.

Underhåll av ledningsgator (röjning och kvistning) har varit eftersatt och det kommer att behövas kontinuerligt omfattande röjningsarbete framöver. Riskerna är således överhängande att de ökande antalet anmälda olyckor och skador vid arbete med röjning i ledningsgator kommer att fortsätta att öka. Åren 1997-2001 anmäldes 174 arbetssjukdomar. Huvuddelen var belastningsrelaterade med skador i rygg, nacke och skuldra. Under samma period anmäldes 122 arbetsolyckor med röjningssågar inblandade. Vid hälften av dessa orsakades skadan av maskin eller föremål i 
rörelse.

De största arbetsmiljöproblemen uppstår när kvistningsarbetet måste utföras på hög höjd. Genom att ledningarna höjts tvingas man ibland arbeta med femdelade stänger för att nå upp. Man arbetar då på ca 14 meters höjd. 

- Att arbeta med en så lång kvistningsstång är extremt påfrestande, säger Ulf Andersson, sakkunnig vid Arbetsmiljöverket. Det är helt nödvändigt att kvistningen med kvistningssågar på de högsta höjderna ersätts med maskinell kvistning. Vissa maskiner som anpassats till kvistning i ledningsgator finns redan i drift. På grund av de mycket stora riskerna för belastningsskador kan det inte uteslutas att manuell kvistning på de högre höjderna måste förbjudas.

Kvistningsarbetet, så som det utvecklats med användning av de extremt långa stängerna, kommer om ingenting görs, att resultera i att folk sliter ut sig och måste lämna arbetslivet för tidigt.

- Det är således nödvändigt att man så snart som möjligt utvecklar ersättningsmetoder för den manuella kvistningen. Maskiner för högkvistning, eventuellt i kombination med viss breddning av ledningsgator, kan vara sådana metoder, framhåller Arbetsmiljöverkets sakkunnige.