Det kanske inte alltid är vatten som är bäst när hud- eller ögon utsätts för frätande ämnen. Men vilket ämne ska användas i stället och när?

Kunskapsöversikten beskriver den aktuella forskningen samt utvärderar de nya spolväskorna Hexaflourine och Diphoterine som marknadsförs som effektiva spolvätskor efter ögon- eller hudexponering.

Översikten tar upp internationellt publicerade och vetenskapliga studier samt erfarenheter från svenska organisationer och företag som har praktiska erfarenheter av de två produkterna.

Ett sätt att förebygga frätskador är att direkt skölja det utsatta området med lämplig vätska så snabbt som möjligt efter att olyckan har skett. I dag rekommenderar Arbetsmiljöverket att alltid använda vatten i rikliga mängder som spolvätska i första hand. Men vatten kanske inte alltid bäst när det gäller starkt frätande syror och baser.

De som arbetar inom till exempel stålindustri eller med att tillverka kretskort utsätts för stora faror när de hanterar extremt frätande ämnen som fluorvätesyra. Skulle det ske en olycka med spill på huden eller i ögonen är det viktigt att de frätande ämnena snabbt elimineras för att undvika smärtsamma och bestående skador. När det gäller nyttan med spolvätskor finns studier som pekar i olika riktningar och det råder delade meningar bland forskare och praktiker om de är mer effektiva än riklig sköljning med vatten. Ett stort problem är att spolvätskorna – till skillnad från exempelvis läkemedel - inte har genomgått någon systematisk testning.

Syftet med översikten är att sammanfatta och värdera kunskapsläget. Det ska också ge underlag åt Arbetsmiljöverket att fatta beslut om en förändring av sina rekommendationer och ändra sina föreskrifter om Första hjälpen och krisstöd.

– Vi kommer dels att redovisa och värdera de vetenskapliga studier som gjorts, dels försöka belysa den praktiska erfarenhet som finns på arbetsplatserna. Även om spolvätskorna används i flera europeiska länder - inklusive Sverige - har denna typ av övergripande sammanställning inte gjorts tidigare. För att upprätthålla förtroendet för det förebyggande arbetet är det även viktigt att skilja på hur det vetenskapliga underlaget ser ut och vad som är mer av spekulationer. Dessutom måste de som arbetar med farliga saker kunna lita på skyddsutrustningen.

Författare: Med. Dr. Mattias Öberg, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet samt medförfattare