Åter till startsidan
KundvagnLogga in
 
0 produkter 0,00 kr

Utbildning av byggarbetsmiljösamordnare

Byggherren är alltid skyldig att utse lämplig byggarbetsmiljösamordnare dels för planering och projektering av byggnads- och anläggningsarbetet (i fortsättningen förkortad BAS-P), dels för utförandet av arbetet (i fortsättningen förkortad BAS-U). Byggarbetsmiljösamordnare ska ha den utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Grundläggande arbetsmiljökunskap och goda kunskaper om innehållet i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och vissa uppräknade föreskrifter är exempel på vad som kan behövas enligt de allmänna råden till 6 § i föreskrifterna Byggnads- och anläggningsarbete. Bland föreskrifterna är de om byggnads- och anläggningsarbete centrala.

Krav på utbildning av byggarbetsmiljösamordnare träder i kraft den 1 januari 2011.

Kunskap och erfarenhet för byggarbetsmiljösamordnare

Grundläggande arbetsmiljökunskap
Byggarbetsmiljösamordnare behöver ha kunskaper om vilka slags olyckor och vilka arbetssjukdomar som förekommer i branschen. Byggarbetsmiljösamordnare behöver också översiktliga kunskaper exempelvis om

varför belastningsskador uppstår,
• ljus och belysning,
• varför och när buller och vibrationer är skadliga,
• de vanligaste kemiska hälsoriskerna (exempelvis epoxi, limmer, färger, ämnen i byggmaterial).

Utöver det behövs också kunskaper om riskbedömning och orientering om de vanligaste metoderna. Byggarbetsmiljösamordnare behöver känna till de vanligaste arbetsmiljöproblemen vid byggnadsarbete och hur de kan avhjälpas. Både BAS-P och BAS-U behöver ha de arbetsmiljökunskaper som nämns ovan och omfattningen av kunskaperna kan vara ungefär densamma för båda.

BAS-P behöver särskilt ha kunskaper om de områden som ska vara redovisade i arbetsmiljöplanen. BAS-P behöver också ha kunskaper om arbetsmiljöfrågor som har betydelse för utformningen av den färdiga byggnaden.
Kunskaper om föreskrifter och byggarbetsmiljösamordnares arbetsuppgifter
BAS-U behöver ha detaljerade kunskaper om föreskrifterna Byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:3, med ändringar. Det är särskilt viktigt att ha goda kunskaper om

• byggarbetsmiljösamordnarens arbetsuppgifter och vad de innebär i praktiken,
• hur skyddsarbetet på byggarbetsplatsen ska organiseras,
• hur arbetena på byggarbetsplatsen ska riskbedömas,
• vilka åtgärder som ska genomföras mot riskerna, etc.

BAS-U och BAS-P bör känna till vilka roller de olika aktörerna har och vad som krävs av dem. BAS-P bör också ha kunskap om de inledande delarna av föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete och ha åtminstone översiktliga kunskaper om resten av föreskriften.

Exempel på kunskapsbehov i övrigt för BAS-U:

• BAS-U behöver känna till huvuddragen i och hitta i övriga föreskrifter som är uppräknade i de allmänna råden till 6 § i AFS 2008:16 (ändring av föreskrifterna Byggnads- och anläggningsarbete).
•  BAS-U behöver också veta vad systematiskt arbetsmiljöarbete är, känna till de begrepp som används och veta vad de innebär.
• Föreskrifterna om ergonomi är viktiga, BAS-U behöver förstå innebörden i reglerna och bedömningsmodellerna och känna till de typiska ergonomiproblemen i branschen.
• Föreskrifterna om arbetsplatsens utformning innehåller bestämmelser som gäller för bland annat kontors- och personalutrymmen på byggarbetsplatsen som det är viktigt att känna till.
• Föreskrifterna om stegar och arbetsbockar är viktiga, liksom föreskrifterna om ställningar. Byggarbetsmiljösamordnare behöver ha kunskap om hur ställningar ska vara utformade då de används, om lastklasser med mera för att se till att rätt ställning används för arbetet. Reglerna om rätt tillträdesleder för olika arbeten är också viktiga.
• Olika kemiska arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder mot dessa är också viktiga. Ett exempel är riskerna med asbest. Asbest kan finnas i byggnader som ska ändras eller byggas om och det finns stränga regler om hur asbest ska hanteras.
• Regler för besiktningspliktiga lyftanordningar och annan utrustning på bygget behöver BAS-U också känna till, liksom regler i övrigt för lyftredskap, säker koppling med mera. Dessutom är det viktigt att ha med övriga regler som gäller vid montage av byggnadsdelar och annat.

Exempel på kunskapsbehov i övrigt för BAS-P:
• BAS-P behöver också känna till huvuddragen i föreskrifterna som är uppräknade i de allmänna råden till 6 § i föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete, men listan är kortare för BAS-P än för BAS-U. Kunskapsbehovet för den gemensamma listan är ungefär densamma för BAS-P som BAS-U.
• Ergonomiföreskriften är särskilt viktig även för BAS-P. Format och vikter för valda byggprodukter är en viktig fråga vid tillämpningen av den föreskriften, liksom att det finns tillräckligt arbetsutrymme så att olämpliga arbetsställningar kan undvikas.
• Viktiga för BAS-P är också föreskrifterna om asbest och kemiska arbetsmiljörisker.
•  För BAS-P behövs dessutom mycket goda kunskaper om hela innehållet i föreskrifterna Arbetsplatsens utformning.

Praktisk samordning
I utbildningarna behöver det också ingå ett avsnitt om hur samordningen rent praktiskt kan skötas, gärna genom övning med exempel. Syftet är att ge en uppfattning om hur en effektiv arbetsmiljöprocess kan skapas.

Utbildningar - reflektioner
Utbildningar om en eller två dagar är för litet om inte tillräckliga förkunskaper redan finns. För att kunna arbeta in kunskaperna genom övningar eller liknande behövs ungefär den utbildningstid som anges i tabellerna. Vi har då inte räknat med att deltagarna har förkunskaper. Om en del av kunskaperna inhämtas genom självstudier kan lektionstiden kortas, liksom om förkunskaper inhämtats genom andra kurser. Det är en fördel om utbildningen sker över en längre tid.

Utbildningen bör avslutas med kunskapsprov. Om kunskapsprovet godkänns bör personen få ett intyg som anger vilka kunskaper han eller hon har.

Återkommande uppföljningar kan behövas, där utbildningen uppdateras ungefär vart femte år.

Anpassning av utbildning till typ av projekt
Den utbildning som anges i kommentaren till föreskrifterna avser utbildning lämplig för ett byggprojekt av typ flerbostadshus, kontorshus etcetera, det vill säga projekt som är så stora att det krävs en förhandsanmälan.  Om det förekommer speciella risker behöver kunskaperna utökas så att kunskaperna om dessa risker täcks in. För byggprojekt som är så små att förhandsanmälan inte behövs kan kortare utbildning räcka, cirka halva utbildningstiden kan då vara ett riktmärke.

Byggarbetsmiljösamordnare ska utses för alla byggnads- och anläggningsarbeten. Om man gör mindre arbeten där inte alla slags risker förekommer kan man nöja sig med de delar av utbildningen som handlar om de risker som förekommer.

Erfarenhet
Enligt de allmänna råden i föreskrifterna kan en BAS-U behöva en omfattande erfarenhet av byggnads- och anläggningsarbete, särskilt om projektet är stort. För en BAS-P kan en kortare erfarenhet räcka, men någon form av byggpraktik behövs alltid.

Utbildning, kompetens och erfarenhet ska kunna styrkas

I föreskriften finns krav på att byggarbetsmiljösamordnare ska ha utbildning, kompetens och erfarenhet och att detta ska kunna styrkas. Det räcker alltså inte med ett intyg att man genomgått någon typ av utbildning.
Genomgången utbildning kan styrkas av utbildaren eller arbetsgivaren genom intyg som innehåller en specifikation över utbildningens innehåll. Kompetens i övrigt och erfarenhet kan till exempel styrkas genom intyg från arbetsgivare eller uppdragsgivare.

Vid mindre projekt kan kortare utbildning räcka och man behöver inte ta med utbildning om de risker som inte förekommer i de projekt man arbetar med. Eftersom det kan vara svårt att hitta utbildningar som är anpassade för behovet är en möjlig lösning att genomföra intern utbildning i företagen som är anpassad till verksamheten. Kunskaperna kan då styrkas genom ett intyg utfärdat av arbetsgivaren som specificerar vad utbildningen innehållit och att arbetstagaren tillgodogjort sig de kunskaperna.

Ibland måste en ensamföretagare vara byggarbetsmiljösamordnare i ett mindre projekt. Då kan det vara tillräckligt att denne själv styrker sin utbildning i ett intyg om det är så att han eller hon på egen hand har tillgodogjort sig ovanstående kunskaper. I intyget behöver det anges vilka kunskaper som ingår.
Om den som ska utföra uppgifterna som byggarbetsmiljösamordnare är certifierad av ackrediterat organ på den nivå som är lämplig för det aktuella projektet krävs ingen ytterligare dokumentation av lämpligheten. För närvarande är DNV, SP Sitac och Swedcert ackrediterade för att utfärda certifikat för byggarbetsmiljösamordnare.

Intygen över kompetens och erfarenhet bör ange vilka typer av uppdrag (områden, storleken och omfattningen) som personen i fråga har tillräcklig kunskap, kompetens och erfarenhet för att klara av.



Klicka här för att skriva ut sidan i en printervänlig version.

Beteckningar

• BAS = byggarbetsmiljösamordnare

BAS kan delas in i två kategorier:
• BAS-P = byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering
• BAS-U = byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av byggnads- och anläggningsarbetet



Tabeller över utbildningsbehov

Lämplig utbildning för byggarbetsmiljösamordnare och Arbetsmiljöverkets bedömning av tidsåtgång.



Se tabellerna

© Arbetsmiljöverket, Lindhagensgatan 133, 112 79 Stockholm, Tfn: 010-730 90 00, Fax: 08-730 19 67Upp till sidans topp
[ Kontakta oss | Om webbplatsen | arbetsmiljoverket@av.se ]
Direkt till sidans huvudinnehåll [alternativt tryck alt S]Om webbplatsen [snabbkommando alt 0]Startsidan [snabbkommando alt 1]Aktuellt [snabbkommando alt 2]Webbkartan [snabbkommando alt 3]Söksidan [snabbkommando alt 4]Vanliga frågor och svar [snabbkommando alt 5]Hjälpsidan [snabbkommando alt 6]Kontakta oss [snabbkommando alt 7]